Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedemann-Gade, 1. Erik - Hedemann-Gade, 2. Hakon - Hedemora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDEMORA
metoder och plantslag” (i ”Skogsvårdsfören:s
tidskr.”, 1945) samt i övrigt flitigt medarbetat i
facktidskr. i olika skogliga ämnen, särsk.
plant-skole- och kulturfrågor. F.A.Bn.
2) Hakon H., den föreg:s halvbror,
konst-och teaterkritiker (f. 9/i2 1891), fil. lic. 1921,
anställd vid Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg
1916, vid Lunds univ:s konstmuseum 1917,
konstanmälare i ”Svenska dagbladet” 1921, ”Stockholms
dagblad” 1922 och ”Sydsvenska dagbladet” 1925;
är dessutom teateranmälare i sistn. tidn. sedan
1926 och var musikanmälare 1926—30. Under sin
långa verksamhet i Skåne har H. utbildat sig till
en fin kännare av äldre och yngre skånsk och
dansk bildkonst men har även sysslat med t.ex.
svensk romantik. Utom uppsatser och tidskr.-art.
har han utg. ”Justus Lundegård” (1927), ”Jules
Schyl” (1943), ”Från Skovgaard till Martin
Emond, skånskt och danskt måleri” (1944), ”Skånsk
konstrevy 1939—1944” (1945) och ”Pär Siegård”
(1948; tills, med C. Schill). N.G.S.
Hedemora, stad i s.ö. Kopparbergs län vid S.
Dalarnes järnväg; 13,00 km2, därav 11,70 land,
varav 41% åker, 25% skogsmark, 7 °/o äng och
27 °/o övrig mark, inkl, tomtmark; 4,896 inv. (1949).
H. ligger på en rullstensås, Badelundaåsen, ett
30-tal m över den i ö. belägna, av Dalälven
genomflutna sjön Hovran (82 m ö.h.) och c:a 20
m över Brunnsjön i v. Rullstensåsen följes av
den gamla landsvägen Västerås—Falun. Vid H.
når den s.ö. Dalarnes slättlandsbygd. Vägar från
flera håll tillstöta här. I samband med
bergshanteringens uppblomstring i Dalarne under
medeltiden utvecklade sig H. snart till en betydande
handelsplats och var ända fram mot mitten av
1600-talet Dalarnes enda stad. 1446 erhöll H.
några marknadsrättigheter, 1459 stadsprivilegier.
1587 inrättade Johan III den s.k.
Pålsmässomark-naden 25/i, vilken lång tid framåt spelade en stor
roll i H:s och Dalarnes ekonomiska liv. Först
med tillkomsten av järnvägen och industriens
utveckling förlorade den i betydelse och avskaffades
helt 1902. 1805 hade H. 767 inv., 1850 1,044, I88o
1,377. Sistn. år blev första sträckan (Krylbo—
Säter) av S. Dalarnes järnväg färdig, och sedan
dess har folkmängden ökats hastigare: 1910
uppgick den till 2,625, 1940 till 4,342.
Trots att H. är en ganska gammal stad, har
den icke någon ålderdomlig prägel. Staden har
två gånger, 1754 och 1849, härjats av svåra
eldsvådor, varvid omregleringar och omläggningar
av stadsplanen företagits. H:s centrum ligger
något vid sidan om den stora stråkvägen
Västerås—Falun, som inom H. markeras av Åsgatan.
Själva åsryggen, på vilken vägen går fram, är
relativt smal och begränsas på båda sidor av
ås-gropar, som upptagas ant. av sjöar, Munkbosjön
(Munken) och Hönsan, el. av sankmarker. Både
n.v. och s.ö. om Sveaparken, som urspr. var en
sank myrmark, finnas åsgropar, likaså mellan
kyrkan och Åsgatan. Stadsmyren är en direkt
fortsättning på Hönsan. Utmed den gamla
landsvägen har det knappast varit plats för en stad,
utan denna har dragits något åt ö. Under
1600-och 1700-talen — och trol. ännu längre tillbaka
— har den stora landsvägen gått över österby I
och Tviksta samt ö. om Hönsan till Långgatan,
vid vars n. ända n. tullen var belägen, följde så
denna gata och gick tvärs igenom staden till
Åsgatan, där s. tullen låg i närheten av nuv.
post-och telegrafhuset. H. är bebyggt huvudsaki. med
en- och tvåvånings trähus, de flesta tillkomna
efter mitten av 1800-talet. Kyrkan, H:s äldsta
byggnad, härstammar från medeltiden. Den har
krucifix, dopfunt och järnbeslagen dörr från denna
tid; tornet är byggt 1621 med huv av C.
Hårle-man 1772; altartavlan är av M. E. Winge.
Rådhuset daterar sig från 1797 men genomgick 1903
en genomgripande reparation. Snett emot
rådhuset ligger apoteksgården från 1779, vid
Gussarvs-gatan Sveriges enda bevarade teaterlada,
restaurerad till stadens 500-årsjubileum 1946, på
sluttningen ned mot Hönsan Gammelgården, ett
hem-bygdsmuseum, grundat av dåv. kamreren vid S.
Dalarnes järnväg, sedermera rådmannen Karl
Trotzig (1859—1939) och öppnat 1907. 1940 levde
47,8 °/o av befolkningen av industri och hantverk,
26,7% av handel och samfärdsel, 10,8% av allmän
förvaltningstjänst och fria yrken, 6,7 °/o av
jordbruk med binäringar och 8,2 % av husligt arbete
och ospecificerad verksamhet. 1946 funnos 19
industriella arbetsställen (om minst 5 anställda) med
sammanlagt 499 arbetare. Största industrien är
ab. Hedemora verkstäder, som
grundades 1903 under namn av ab. S. Dalarnes gjuteri
& maskinverkstad, ombildat till nuv. bolag 1924;
det tillverkar maskiner och apparater för
cellulosafabriker, pappersbruk, träsliperier, kemiska
fabriker, kolningsanläggningar, gruvindustri m.m.
samt djuptrycksrotationspressar och
plåtradiatorer; aktiekapital 900,000 kr, antal arbetare o. 300,
tillverkningsvärde pr år 8 mkr. Det näst största
företaget är Dalarnes tidnings- och
boktryckeri-ab. med sin till H. förlagda huvudofficin och
tryckeri för fyra (”Avesta-posten”,
”Fagersta-posten”, ”Säters tidn.” och ”S. Dalarnes tidn.”)
av bolagets sju tidn. i Dalarne och n.
Västmanland. Vidare märkas Verkstads ab. Bernhard
Hedlund (firman etablerad 1929, bolag 1941;
aktiekapital 100,000 kr, antal arbetare 50,
tillverkningsvärde pr år I mkr), som tillverkar cyklar
och cykeldelar, grammofondelar, skidbindningar
m.m., ab. Gustaf Flinta (firman etablerad 1887,
bolag 1904; aktiekapital 100,000 kr, antal
arbetare o. 20, tillverkningsvärde pr år 175,000 kr),
som tillverkar möbler och butiksinredningar,
Svenska ab. Artek (ett 50-tal anställda), som
grundades 1946 för tillverkning av möbler efter
ritningar av A. Aalto, samt ab. Union-Stjärnsund
(urfabrik; ett 60-tal anställda) och
Konfektions-ab. Tonex (ett 70-tal), vilka började sin verksamhet
1948. H. har samrealskola och (sedan 1947)
kommunalt gymnasium, slöjdskola (Bachmanska
slöjdskolan), tingshus, sjukstuga och (S. Dalarnes)
sjukhem för kroniskt sjuka. S.v. om staden ligger
Hag-gården, Kopparbergs läns sinnesslöanstalt. H.
lyder sedan 1937 under landsrätt, Hedemora
domsaga, och bildar tills, med Hedemora
landsförsamling ett pastorat i Hedemora kontrakt,
Västerås stift. Taxeringsvärdet å
fastighetsskatte-pliktig jordbruksfastighet var 1947 701,500 kr och
å annan fastighet 18,947,500 kr; den till
kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick
s.å. för fysiska personer m.fl. till 9,948,250 kr och
— 5 —
— 6 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
