Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedemora - Hedemora domsaga - Hedemora kontrakt - Hedemora landskommun - Hedemora tingslag - Hedén, Erik - Hedén, Ernst - Hedenbergit - Hedenblad, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDEMORA DOMSAGA
för svenska aktiebolag till 1,726,920 kr. — Ang.
namnet se Hedemora landskommun. — Litt.: K.
Trotzig, ”H. stads historia” (1943). J.C.
Hedemora domsaga i Kopparbergs län, under
Svea hovrätt, omfattar Folkare tingslag med
tingsställe i Krylbo och Hedemora tingslag med
tingsställe i Hedemora; 48,850 inv. (1949).
Kansliort är Hedemora.
Hedemora kontrakt i Västerås stift omfattar
städerna Avesta och Hedemora samt Folkare hd
och en del av Hedemora tingslag. H. består av
följ. 7 pastorat: Hedemora stads- och
landsförsamlingar; Husby; Folkärna; By; Garpenberg;
Grytnäs samt Avesta; 41,562 inv. (1949).
Hedemora landskommun, i Hedemora tingslag
i Dalarne och församling i Hedemora stads- och
landsförsamlingars pastorat i Hedemora kontrakt,
omger staden Hedemora och gränsar i s. till
Västmanland; 344,30 km2, därav 311,80 land; 5,658
inv. (1949). Utmed Dalälven med sjön Hovran
(82 m ö.h.) samt kring och s.v. om sjön Viggen
(102 m) ligger i huvudsak den odlade bygden,
medan framför allt den vidsträckta s. delen är
uppfylld av kuperade skogstrakter med talrika
småsjöar. Åkern utgör 26 % av landarealen,
skogsmarken 60 °/o. I H. ligga brukssamhället
Vikmanshyttan*, egnahemsområdet S o 1 h a g a
(215 inv. 1946) och handelsorten
Ingvalls-b e n n i n g (240 inv.) med kvarn och kraftverk
6 km s.v. om staden. I Turbo invid
Ingvalls-benning finnas sulfitfabrik, sågverk och hyvleri,
tillhörande Wikmanshytte bruks ab.; här fanns
förr stångjärnsbruk. ö. om staden ligger ett
epidemisjukhus, v. om staden Lassbo brunns- och
badanstalt. Stockholms stad äger barnsanatoriet
Tjärnan, länets landsting Solbackens sanatorium,
båda v. om Viggen. I Norn (med litet elkraftverk)
i s.v. fanns järnbruk 1637—1915. Prästhyttans och
Lågfors bruk äro sedan länge nedlagda. En del
av Garpenbergs kronopark ligger inom H. Av
fornlämningar förekomma kummel och
gravhögar. Förs, har kyrkan gemensam med staden.
Norns brukskyrka av trä uppfördes (el.
ombyggdes) o. 1760. — Namnet skrevs under medeltiden
Henamora, Henamorum. Det innehåller gen. plur.
av fsv. hedhnir, de på heden boende, hedborna,
samt mora, plur. av det dialektala mor,
skogbe-vuxet myrland. Bet. blir alltså ”deras Mora, som
bo på heden”, detta senare med innebörden
skogig ås, näml. Långheden, en del av
Badelunda-åsen. Se B. Hesselman, ”Från Marathon till
Långheden” (i ”Nordiska texter och
undersökningar”, 7, 1935, sid. 128 f.). P.;Er.
Hedemora tingslag i s.ö. Dalarne, Kopparbergs
län, kring Dalälven, omfattar kommunerna
Garpenberg, Husby, St. Skedvi, Hedemora och Säters
landskommuner samt städerna Hedemora och
Säter; 2,284,20 km2, därav 1,158,10 land; 25,544 inv.
(1949). H. tillhör Hedemora domsaga, Hedemora
och Avesta fögderier samt Hedemora, St. Tuna
och Falu kontrakt i Västerås stift.
Hedén, Abraham Karl Erik, författare och
politiker (1875—1925), fil. dr i Uppsala 1912
("Home-rische Götterstudien”). H. var en av de ledande i
student- och arbetarföreningen Laboremus. Efter
att från 1905 ha lämnat bidrag till
”Socialdemokraten” blev H. 1909 ord. medarbetare på tidn:s
utri
kespolitiska och
litterära avd. Tilltagande
dövhet hindrade
honom att i större
utsträckning verka som
aktiv politiker. På
ar-betarfredskongressen i
Stockholm 1916, där
H. deltog som
inbjuden, anbefalldes
storstrejk som vapen mot
krig, vilket
medförde åtal för
landsförräderi mot bl.a. H.,
som dock frikändes i
Högsta domstolen. H. blev en av ledarna i det i
maj 1917 grundade socialdemokratiska
vänsterpartiet, var 1917—19 medarbetare i ”Stormklockan”
och ”Folkets dagblad” men lämnade partiet
1919, då det hävdade den proletära diktaturens
nödvändighet, och återgick till
”Socialdemokraten”. Vid sidan av B. Lidforss är H. den
svenska socialdemokratiens mest betydande
kulturkritiker. Hans litteraturkritik var i främsta rummet
idékritik, bestämd av hans politiska åskådning,
men han uppträdde också som fin
stilanalytiker och energisk språkvårdare. H. var själv en
framstående stilist, skrev klart och enkelt och
anlitade gärna ironien och satiren. Genom sin
förståelse för den socialt betonade, av ur
arbetarklassen utgångna förf, uppburna diktningen och sin
opposition mot estetiserande idylldiktning har H.
spelat en viktig roll. Han ivrade för klassiska
språkstudier vid landets högre lärov. och verkade
som flitig och uppskattad populärföreläsare.
Skrifter: ”Eros och Polemos” (1916), ”Eris och
Hime-ros” (1917), ”Strindberg” (1921) samt övers.
”Aiso-pus’ Fabler” (1919) och ”Caesars anteckningar om
galliska kriget” (1927); ”Valda skrifter” (5 bd, 1926
—27 med levnadsteckning av J. Landquist). —
Litt.: L. Nordström m.fl., ”E. H. Humanist och
hellen” (1946). E.
Hedén, Ernst August, industriman (1878—
1944), utexaminerad från Chalmers tekniska
läroanstalt 1896, anställd på skeppsvarv i Danmark,
Tyskland och Amerika 1897—1906, då han tillträdde
befattningen som ingenjör och fartygskonstruktör vid
Götaverken. 1912 blev H. teknisk dir. vid
Götaver-ken och 1938 verkst. dir. och företagets ledare.
Under H:s ledning utvecklades Götaverken till
Sveriges största skeppsvarv,
vilken utveckling i
mycket hög grad var
H:s förtjänst. H. var
under flera år
stadsfullmäktig i Göteborg
och ordf. el.
styrelseled. i ett stort antal
sammanslutningar och
företag. Hj.S.
Hedenbergi’t, miner.,
se Pyroxengruppen.
Hedenblad, Ivar
Eggert, dirigent och
tonsättare (1851—
1909), fil. kand, i
Uppsala 1878, Allmänna
Ivar Hedenblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
