Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedlund, 1. Sven Adolf - Hedlund, 2. Henrik - Hedlund, 3. Hans - Hedlund, 1. Ellen - Hedlund, 2. Fredrik - Hedlund, Teodor - Hedlund, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDLUND
gjorde den till ett
av liberalismens allra
främsta organ. H.
återkallade Viktor
Rydberg till tidn:s
redaktion och utövade
som vän och
beskyddare ett betydelsefullt
inflytande på dennes
utveckling. De
allmänna frågor, vilka
lågo H. närmast om
hjärtat, voro
representationsreformen, frihandeln och
närings
friheten, religionsfriheten, en folklig skolreform
enl. T. Rudenschölds idéer (dennes dotter
Stina blev 1854 H:s hustru),
kvinnoemancipationen, arbetarklassens kulturella och ekonomiska
höjande, en fredlig skandinavism. H. hyste en hög
uppfattning om tidningsmannens kall och
strävade med framgång att höja yrkets sociala anseende.
Han drevs både av pliktkänsla och av böjelse att
ingripa i ett otal frågor och fruktade icke polemik.
—- H. var stadsfullmäktig i Göteborg 1862—91.
Hans uppslagsrikedom kom på många sätt staden
till godo. I tillkomsten av det s.k.
göteborgssy-stemet hade han en väsentlig andel, liksom
i moderniseringen av fattigvården och
folkskoleväsendet. Han var initiativtagare till
Göteborgs museum och Göteborgs stadsbibl. samt den
förste förespråkaren för Göteborgs högsk. — Led.
av A.k. var H. 1867—69 och 1879—83, av F.k.
1875—76 och 1886—89. Under sin första
riksdags-period verkade han bl.a. som medl. av
försvarsutskotten i opposition mot regeringen för sitt
för-svarsprogram, byggt på det schweiziska
milissystemet. Han väckte även (1869) motion om ny
tryckfrihetsförordning. Senare anslöt han sig i
riksdagen rätt nära till Lantmannapartiet och
kämpade främst för frihandeln. Han var medl. av
Bevillningsutskottet 1876 och 1879—83, av
Lantför-svarskommittén 1880—82. Han väckte 1875 motion
om tulltaxans revidering i frihandelsvänlig
riktning, 1880 och 1888 om utsträckt rösträtt, sistn.
år även om sunda och billiga arbetarbostäder samt
en ironisk motion om tullskydd för svenska får
och svenskt lin. — I bokform utgav H. bl.a.
”Om arbetare-associationer” (1852), ”Sverges
för-svarsväsen, ordnadt på grunden af allmän
värn-pligt” (1867), ”Om Schweiz’s försvarsväsen” (1868).
— Litt.: ”V. Rydbergs och S. A. H:s brevväxling”,
utg. av E. Haverman (1923); H. Hedlund, ”S. A.
H.” (2 bd, 1929—30). H.Sm.
2) Henrik H., den föreg:s brorson,
publicist, politiker (1851—1932), student i Uppsala 1870,
medarbetare i ”Göteborgs handels- och
sjöfarts-tidn.” 1873, dess utg. från 1896 samt huvudred.
1900—17. H. deltog aktivt i politiken särsk.
under rösträttsstriden på 1890-talet som led. av A.k.
1891—93 samt 1900—-05 som v. ordf, i Frisinnade
landsföreningens förtroenderåd och
Vänsterpress-föreningen. Huvudparten av sitt livsverk ägnade
H. ”Göteborgs handels- och sjöfarts-tidn.”, som
han ledde i samma idealistiskt-optimistiskt liberala
anda som H.i). H. var även verksam som
skönlitterär förf. Sålunda utgav han skådespelen ”Eng-
elbrecht” (1921), ”När murarna revos” (1922), ”Alf
Brandberg” (1923); 1929—30 utkom i 2 bd hans
biogr. över H.i). E.Ths.
3) Hans Fredrik H., den föreg:s bror,
arkitekt (1855—1931), verksam i Göteborg, där han
bl.a. utfört ritningar till reallärov., folkbibi, och
KFUM:s byggnad samt, i samarbete med sonen
Björner H., telegrafverkets hus. 1886—1923
var H. lärare vid Chalmers tekniska läroanst.
Hedlund. 1) Ellen H., skådespelerska (1860—
1945), se Cederström 9).
2) Fredrik Valdemar H., den föreg:s bror,
skådespelare och teaterledare (1864—1927), var
1886—89 anställd som skådespelare i Amerika,
1889—90 vid Aug. Lindbergs sällskap. 1890—98
och 1899—1905 vid Dramatiska teatern, 1898—99,
1905—14 och 1915—18 vid Alb. Ranfts teatrar samt
ledde 1914—15 och 1918—26 Folkteatern. H.
spelade på sitt eget älskvärda gemyt och vann i
lustspelet stor popularitet. Bland hans roller märkas
Andreas Blek av Nosen i ”Trettondagsafton”,
Dar-danell i ”Herr Dardanell och hans upptåg på
landet”, Anatole i ”Niniche”, Reif von Reiflingen i
”Krig i fred”, Malte Thorell i ”Silkesstrumpan”
och Worthing i ”Mister Ernst”. G.Kg.
Hedlund, Johan Teodor, botanist (f. 24/n
1861), fil. dr och doc. i Uppsala 1892, prof, vid
Alnarps lantbruks- och mejeriinst. 1917. H. har
behandlat lavarna och i dem ingående alger, gjort
systematiska utredningar av ribs- och
oxelsläk-tena samt fysiologiska undersökningar av
växternas frosthärdighet och ämnestransport. Av hans
skrifter märkas ”Kritische Bemerkungen über
einige Arten der Flechtengattungen Lecanora
(Ach.), Lecidea (Ach.) und Micarea (Fr.)” (1892),
”Monographie der Gattung Sorbus” (i ”Kgl.
Svenska vetenskapsakad:s handlingar”, n.f., 35,
1901), ”Om ämnestransporten i växten” (i ”Årsskr.
från Lantbruks- & mejeriinst. vid Alnarp”, 1921
—25), ”Våra vallgräs” (1936) och fytopatologiska
arbeten. A.Hr.
Hedlund, Alfred, målare (1884—1930). Född
i N. Nöbbelöv vid Lund började H. som
hant-verksmålare och bosatte sig 1908 i Stockholm,
där han efter genomgång av Konsthögsk. 1910
—16 erövrade kungl. medaljen, senare åtföljd av
ett större resestipendium. Hans egentliga område
var landskaps- och arkitekturmotiv, återgivna med
skicklig, mustig teknik och ofta gråbruten färg.
Under studieresan, som anträddes hösten 1920,
fängslades han i Louvren, Paris, av Corots
skisser och Boningtons akvareller m.m. H:s måleri
kulminerade under Rom-uppehållet våren och
sommaren 1921, nu i en halvt impressionistisk,
luftigare och mer förfinad valörstil än förr. De
varma travertintonerna i Roms antika
arkitekturrester återgav H. med träffsäker känslighet.
Artistiskt högst nådde han kanske i vissa akvareller
från Taormina och Rom, behandlade med lätt,
delikat skisserande pensel (ett par i Gotthardtska
saml. på Malmö museum). Akvarelltekniken
inverkade även på föredraget i somliga
oljemålningar. Efter flyttning till födelseorten 1923
målade H. skånska motiv, ss. gamla kyrkor
och Nöbbelövs mosse, i en intimt och
kärleksfullt natur^tuderad friluftsstil, där touchens
livlighet ofta dämpats. 1928 var han med om
— 27 —
— 28 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
