Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedlund, Alfred - Hedlund, Karl - Hedlund, Bertil Bull - Hedlund, Gunnar, i Rådom - ab. Hedlund, Bröderna - Hedman, Märta - Hedmarka - Hedmark fylke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDMARK FYLKE
att starta sammanslutningen Aura, men
lungsiktighet hämmade alltmer hans arbete. — Litt.: G.
Valby, ”A. H.” (i ”Aura”, 1930). H.Ge.
Hedlund, Karl Viktor, skolman (f. 28/io 1887),
fil. kand. 1910, föreståndare för folkhögsk. i Malung
1914—18 och i Västerberg, Storvik, sedan 1918;
sekr. i Svenska folkhögsk:s lärareförening 1927—
37, ordf. 1937—44 och medred. för samma förenings
tidskr. sedan 1920. H. har vid skilda tillfällen
tjänstgjort som undervisningsråd och är sedan 1944
folkhögskolinspektör. I ett flertal uppsatser har
H. behandlat för folkhögsk. speciella pedagogiska
och organisatoriska frågor ävensom
kulturhistoriska ämnen i anslutning till hembygdsforskning
och hembygdsvård. Han har utg. diktsaml.
”Hemkomst” (1916) och ”Psalmodikon” (1925), vidare
”Dalarnas ungdomsmöten” (1929), ”Dalarnas
diktare” (1931) och ”Litteraturen om Dalarna”, 1
(1936) samt har tills, med E. Ingers och P.
As-brink redigerat ”Svensk folkhögskola under 75 år”
(1943)- [D.R.]E.Bng.
Hedlund, Bertil Adolf B u 1 1, grafiker (f.
9/t 1893), började att utbilda sig till skulptör men
övergick ganska snart till grafiken. Han
vacklade först mellan
svärmisk romantik och
André Lhote-påverkad
kubism för att efter
några år av
kringflackande i Europa
helt lägga upp sin
konstnärliga
verksamhet och ägna sig åt
affärsverksamhet
under 5 år. 1933
återkom han med en
mogen och särpräglad stil
och slog igenom. Hans
verk utmärkas av en
stor nyansrikedom,
men djupsvarta toner dominera, formen är täml.
naturalistisk men långt ifrån närsynt, linjen
kraftfull och kärv. H. har under senare år illustrerat
ett stort antal böcker, t.ex. C. J. L. Almqvists
”Songes”, Ludvig Nordströms ”De tolv
söndagar-ne” och Anatole Frances ”Thais” och ”Drottning
Gåsfot”. SSm.
Hedlund, Gunnar, i Rådom, politiker,
jordbrukare (f. V» 1900), arbetade i jordbruk till sitt
16:e år, då han började ägna sig åt studier, avlade
studentexamen som privatist 1920, blev jur. kand.
1927, jur. dr 1938 (”Till frågan om
rättshand-lingsservituten och tvångsservituten. Tillika ett
bidrag till gränsdragningen mellan servituten och
äganderätten”). 1929 skaffade sig H. eget
jordbruk i sin hemsocken Helgum i Västernorrlands
län. Där blev han tidigt tagen i anspråk för
allmänna värv: kommunalfullmäktig och
kommunalfullmäktiges ordf. 1929—32, landstingsman
1934, sekr. i Bondeförbundets riksdagsgrupp 1937.
1942 invaldes han i A.k., som han sedan tillhört.
Här intog H. snart en framskjuten ställning
inom sitt parti genom sin arbetsamhet och
sakkunskap icke minst i jordbruks- och lagfrågor.
H. är led. av Utrikesutskottet, 2:a lagutskottet
och bankofullmäktige. 1947 valdes han till
Bondeförbundets 1 :e v. ordf. I valrörelsen 1948 kom han
att under
Pehrsson-B ramstorps sjukdom
fungera som partiets
främste talesman i
debatterna. Sedan
Brams-torp avsagt sig
ledarskapet för partiet,
valdes H. vid partiets
riksstämma i juni 1949
enhälligt till ordf, i
Bondeförbundet. I
jordbrukarnas
ekonomiska föreningsrörelse
har H. intagit en
framskjuten ställning.
Han är ordf, i Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund sedan 1946, led. av
Lantbruksförbun-dets styrelse och flera andra styrelser. J.B.
ab. Hedlund, Bröderna, Stockholm, tillverkar
järnbroar, järnkonstruktioner för husbyggnader och
svetsade konstruktioner samt driver
grovplåtslageri, sedan 1943 i nya lokaler, mätande 20,000 m2
golvyta vid Hammarby industriområde. Företaget,
som har bolagsform sedan 1918, grundades 1911 av
P. E. och J. H. Hedlund; den första verkstaden
var belägen vid Norrtull. Aktiekapital 0,9 mkr;
årligt tillverkningsvärde 12 mkr; antal
industriarbetare o. 330.
Hedman, Märta, skådespelerska (f. 12/s 1888),
var 1903—04 anställd hos Emil von der Osten,
1904—05 vid Stora teatern i Göteborg, 1905—06
hos Karin Swanström, 1906—07 hos Hjalmar
Selander och 1907—10 vid Vasateatern. Härunder
gjorde hon sig fördelaktigt bemärkt i ett flertal
krävande uppgifter, ss. Kathinka Masloff i
”Uppståndelse”, Mathilda Orbs i ”Fru Lili”, Ethel i ”Far
och son”, Stella Weber i ”Stadens stolthet”, Dolly
i ”Man kan aldrig veta” samt titelrollerna i ”Elga”
och ”Catherine”. Senare har hon med framgång
spelat i Amerika och England. A.L.
Hedmarka, gammalt namn på bygderna på ö.
sidan av Mjösa i Hedmark fylke, Norge.
Spannmåls- och potatisodling, brännerier;
mjölkproduktion och mejerier. Stad: Hamar.
Hedmark fylke i s.ö. Norge, i ö. gränsande till
Sverige; 27,433,40 km2, därav 26,189,91 land; 167,584
inv. (1946; 6 inv. pr km2). Berggrunden utgöres i
s. av gnejs, vid mellersta Mjösa av kambro-silur
och perm, n. därom av sparagmiter och längst i
n. av köliskiffrar jämte granit. Rondane i n.v. når
i Rondeslottet 2,183 m ö.h., och n. delen har f.ö.
stora fjällområden med ett flertal toppar. Men i
det stora hela äro H:s landskapsformer avrundade
och branterna jämförelsevis obetydliga. Mjösa
ligger 121 m ö.h. Floderna, bland vilka märkas
Glömma och Trysilelv (Klarälven), flyta lugnt,
och dalarna äro breda. H. har utpräglat
inlands-klimat med stor skillnad mellan sommar och
vinter samt liten nederbörd. Tynset och Elverum
vid Glömma ha en medeltemp. av resp. + 120 och
+ 150 under juli samt —120 och —90 under jan.
Tynset har frost 2/s av året. — H. är Norges
skogrikaste fylke. Barrskogen utgör 92 °/o av den
produktiva skogsmarken, som uppgår till 13,684
km2 (52 °/o av landarealen). Odlad mark, åker och
äng, som huvudsaki. förekommer inom
silurom-rådet vid Mjösa och i Glömmas dalgång, uppgår
— 29 —
— 30 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
