Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedrén, 1. Johan Jakob - Hedrén, 2. Gunnar - Hedschra - Hedskog - Hedström, 1. Olof - Hedström, 2. Jonas - Hedström, Herman - Hedström, John - Hedström, Gunnar - Hedström, Helmer - Hedströmmen - Hedtoft (Hansen), Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDTOFT
1818, biskop i Karlstad 1829, i Linköping 1833. H:s
praktiska och administrativa duglighet kom till
användning även utanför det kyrkliga området i
mångårigt riksdagsarbete och i bankföretag. I
kyrkolagskommittén av 1824 var H. ordf. H. har
utg. predikningar (3 bd, 1820—28) och övers, av
ekonomiska arbeten. A.Mn.
2) Gunnar H., den föreg:s brorsons son,
läkare (1865—1941), med. dr vid Karolinska inst.
1901, doc. i rätts- och statsmedicin s.å., tf. prof, i
patologisk anatomi 1902—io, kallad till prof, i
patologisk anatomi 1910 och till prof, i rätts- och
statsmedicin 1918, led.
av Medicinalstyrelsens
vetenskapliga råd
sedan 1918, sakkunnig i
kommissionen rörande
nytt kliniskt sjukhus i
Stockholm 1926, ordf,
i kommissionen
rörande rättsobducentväsen-dets omorganisering
1929, v. ordf, i
Nobelkommitténs medicinska sektion 1920—26,
ordf. 1926—31,
Karolinska inst:s rektor
1927—32 samt ordf
bland sakkunniga för utredning om det
akademiska befordringsväsendet 1930. H:s
vetenskapliga arbeten äro till stor del publicerade i
tidskr. Å.Ch.
Hedschra, se Hidjra.
Hedskog, växtgeografisk beteckning för en
skog, vars fält- och bottenskikt förete
överensstämmelse med heden. H. är utbildad på
nä-ringsfattigt underlag; de viktigaste
fältskiktsar-terna äro kruståtel, blåbärs- och lingonris samt,
i glesare h., ljung; i bottenskiktet dominera vanl.
de s.k. väggmossorna, Hyloco’mium splendens och
Pleuroz’ium Schrebe’ri. På torr mark ta ofta lavar
överhanden. — Motsatsen till h. är ä n g s s k o g,
där fält- och bottenskikten likna dem hos ängen.
Denna skogstyp förekommer på näringsrikare
underlag; talrika örter och gräs ingå som
kon-stituenter. W
Hedström. 1) Olof Gustaf H., svensk
metodistpastor i USA (1803—77), verkade 1845—75 på
ett betelskepp i New Yorks hamn. Här uppstod
en religiös väckelse bland sjömännen, av vilka
flera blevo pionjärer för metodistisk verksamhet i
Sverige. H. besökte Sverige 1833 och 1863. —
Litt: Biogr. av C. Thunström (1935).
2) Jonas H., den föreg:s bror, banbrytare för
metodismen bland svenskarna i Nordamerika (1813
—59)-
Hedström, Herman Oskar, geolog (1867—
1947), fil. lic. 1898, var 1901—32 geolog vid
Sveriges geol. undersökning, där han särsk. arbetade
med paleontologiska och stratigrafiska spörsmål
från n. Gotland. H. utförde även värdefulla
arbeten inom petrografi, kvartärgeologi och praktisk
geologi. 1927 blev H. hedersdr i Marburg och i
Uppsala.
Hedström, Johan (John) Samuel, skolman
(1876—1942), fil. dr i Lund 1903, adjunkt vid
Högre reallärov. å Norrmalm i Stockholm 1907,
lektor vid Högre allm. lärov. å Södermalm 1923,
föreståndare för Palmgrenska samskolan 1907—18,
rektor vid Högre allm. lärov. å Östermalm 1918
—41. H. var vidare led. av ett flertal styrelser
och kommittéer. Bland hans skrifter märkas ett
stort antal mycket goda läroböcker i matematik.
Han var en av grundarna av ”Tidskr. för
elementär matematik, fysik och kemi” (1917 ff.). W.N.
Hedström, Karl Fredrik Gunnar,
dialektforskare (f. S1/i2 1890), medarbetare i red. av Svenska
akad:s ordbok 1923—37, fil. dr och doc. i nordisk
folkmålsforskning i Lund 1932, arkivchef vid
Landsmålsarkivet där 1937. H. har utom smärre
avh. utg. ”Sydsmåländska folkmål”, 1 (1932), ett
av de främsta och rikhaltigaste bidragen till den
svenska dialektologien.
Hedström, Erik Helmer Lars, geofysiker (f.
24A 1899), bergsingenjör 1923, ingenjör vid
Luossa-vaara—Kiirunavaara ab. 1923—24 och vid ab.
Elektrisk malmletning från 1924, överingenjör där
1931. H. har som malmletare utfört ett värdefullt
arbete på olika platser i utlandet. Han har i hög
grad bidragit till att fullkomna de geofysiska
metoderna för malmbrytning och har utarbetat det f.n.
mest använda elektriska malmletningsinstrumentet
(Turam) samt en metod för stratigrafiska
undersökningar i borrhål. H. är en av de personer, som dela
äran av Boliden-malmens upptäckt. 1941—44 var
han verkst. dir. för ab. Fyleverken. Han erhöll 1939
Ingenjörsvetenskapsakad:s guldmedalj. S.G.
Hedströmmen, tillflöde till Mälaren, avvattnar
Malingsbosjön, övre och Nedre Vättern m.fl. sjöar
på gränsen mellan Västmanland och Dalarne och
flyter sedan åt s.s.ö. till mynningen i mälarfjärden
Galten s.ö. om Köping. I övre delen av loppet
kallas H. Lumsån och B a g g å n. Längd 130 km;
flodområde 1,060 km2; beräknad medelvatteneffekt
to,200 kW, utbyggd effekt 5,800 kW. — Litt.:
”Förteckning över Sveriges vattenfall, 61. H. m.fl.”
(1938).
Hedtoft (urspr. H a n s e n), Hans, dansk
politiker (f. 1903). H. kom i lära i ett tryckeri i
Aarhus och blev
lito-graf, men snart
började han sin karriär
inom den danska
fackföreningsrörelsen, blev
ordf, i Aarhus
lärlings-förening och v. ordf,
i lärlingarnas
lands-förbund 1919. Under
splittringen inom
socialdemokratiska partiet från 1920 tog H.
kraftigt parti mot
kommunisterna och
blev en av de ledande
i kampen mot dem
som resesekreterare och ordf, i Danmarks
socialdemokratiske Ungdom från 1922. Sedan det
kommunistiska hotet under 1920-talet avvärjts, blev H.
1929 sekr. i Socialdemokratisk Förbund och i
partiets riksdagsgrupp samt invaldes 1935 i
Folketing-et; från 1939 var han socialdemokratiska partiets
ordf, och ansågs som Staunings närmaste man.
Samtidigt som han befäste sin ställning i det
dans
SU 13.
2 — Red. avsl. ’/s 49.
— 33 —
— 34 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
