Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heiberg, 8. Jean - Heiberg, 9. Hans - Heiberg, 10. Kirsten - Heiðarvíga saga - Heide, Axel - Heidegger, Martin - von Heideken, Per Gustaf - Heidelberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEIDARViGA SAGA
Jean Heiberg: Familjen, 1926. Nationalmuseum,
Stockholm.
hemkomsten har H. åter lagt sitt måleri på en
bredare, mänskligare bas. — Litt.: H. Grevenor,
”J. H.” (1933)- H.Ge.
9) Hans H., norsk författare (f. 1904), jur.
kand. 1927, var 1925—27 korrespondent i
London och Dublin för ”Norges kommunistblad”,
var 1931—37 ord. litteratur- och teateranmälare
i ”Arbeiderbladet”, är sedan 1945 kulturred. i
”Verdens gang”. H., som genom övers, gjort
en rad utländska moderna förf, kända i Norge,
har utg. två uppmärksammade skildringar av
norsk ungdoms liv under mellankrigstiden,
romanerna ”Gutten i jackett” (1931) och ”Ta den
ring og la den vandre” (1934), samt
skådespelen ”Broen” (1945), en studie över hur
kriget återverkar på olika slags människor, med
motiv från den tyska ockupationen av Norge
under 2:a världskriget, och ”Minnefesten” (1946),
en svidande satir över förhållandena i
efterkrigstidens Norge; grundtemat i de båda pjäserna
är demokratiens mål och medel. H. är sedan
1946 ordf, i Den norske forfatterforening och
Norges kunstnerråd. E.
10) Kirsten H., sondotter till H.6),
norsktysk skådespelerska och operettsångerska (f.
1907), uppträdde huvudsaki. i komedier på olika
norska scener, bl.a. i Bergen och i Oslo (Karl
Johan-Teatret och Scala), engagerades 1936 av
Svensk filmindustri för några filmer och
uppträdde även på scenen i Stockholm. 1937
engagerades hon till Theater an der Wien i Wien
och kom följ, år till UFA i Berlin, där hon
filmat i ”Vägar i mörkret” (med Beniamino Gigli),
”Alarm från hamnkvarteret”, ”Titanic” och ”1
tonernas värld”. — G. 1937 med kompositören
Franz Grothe. B.Hgn.
HeiÖarviga saga (isl., ”Sagan om striden på
heden”), en av de allra tidigast nedtecknade isländska
sagorna. H. skildrar stridigheter mellan folket i
två bygder på v. och n. Island i början av
1000-talet, och framför allt dessa tvisters höjdpunkt, då
parterna mötas till kamp i ödemarken. H:s
historiska trovärdighet anses vara stor.
Heide [häi’Öa], Axel, dansk finansman (1861
—1915), stiftade 1895 Laane- og Diskontobanken,
dir. för Privatbanken från 1897. H. var en
initiativrik nydanare inom Köpenhamns finansvärld;
hans krafter togos i anspråk för en mängd
betydelsefulla transaktioner, bl.a. för omorganisationen
av spårvägsväsendet. H. fick uppbära hård kritik
för sin bankpolitik under krisen 1908.
Heidegger [hai’-], Martin, tysk filosof (f.
1889), prof, i Freiburg i.Br. 1928. Lärjunge till
E. Husserl utgick H. från dennes fenomenologi.
Denna lära omändrade han emellertid, särsk.
under inflytande av Kierkegaards skrifter, i
riktning mot en mystisk världsåskådning. Tillvarons
väsen finner han i sorgen. Hans förnämsta
arbete är ”Sein und Zeit” (1927). I skriften om
Duns Scotus’ kategori- och betydelselära (1916)
och i sin bok om Kants förnuftskritik (1929)
söker H. tolka Duns Scotus och Kant i sin
filosofis anda. Bland hans senare arbeten märkes
”Was ist Metaphysik?” (1929). [E.v.A.]N.
von Heideken [héi’-], Per Gustaf, målare
(1781—1864), agré vid Konstakad. 1814 och led.
1831. H. målade efter Fahlcrantz’ mönster
mörkstämda landskapstavlor, ofta helt maniererade i
koloriten. För dåv. Kungl. museum
(Nationalmuseum) har H. utfört en del tavelrestaureringar.
Heidelberg [håTdalbärk], stad i Baden i s.v.
Tyskland, på s. stranden av Neckar vid dess
utträde ur Odenwald; 111,766 inv. (1946; 19,988
1871, 56,010 1910). Nämnt f.g. 1196, stad 1239
och urspr. tillhörigt biskopen av Worms, var H.
från 1200-talet till 1720 pfalzgrevarnas
residensstad; sistn. år flyttades residenset till Mannheim.
Efter Calvins död var H. till 1619 kalvinismens
huvudort (se Heidelbergkatekesen). I 30-åriga
kriget intogs staden 1633 av svenskarna, 1622
och 1635 av de kejserliga; mot årh:s slut
ödelädes den av fransmännen (jfr nedan). 1803 kom
H. till Baden. ”Heidelbergförsamlingen” 1848
förberedde inkallandet av nationalförsamlingen.
Efter 2:a världskriget var H. säte för
militärregeringen i den tyska USA-zonen. Den
långsträckta, gamla staden ligger inklämd mellan
floden i n. och Gaisberg (375 m, Neckar c:a 105
m ö.h.) samt Schlossberg i s. På det senare,
som är en del av det i s.ö. belägna Königstuhl
(568 m ö.h.), ligger på 195 m höjd det trol.
under pfalzgreven Ludwig I (1214—31) påbörjade
men huvudsaki. under kurfurstarna Ruprecht III
(1398—1410), Otto Heinrich (1556—59),
Friedrich IV (1583—1610) och Friedrich V (1610—21)
i renässans utbyggda slottet, som förstördes av
fransmännen 1689 och 1693 under pfalziska
kriget. Det återställdes delvis igen men förhärjades
av en eldsvåda 1764. Slottet, av röd sandsten, är
en av världens skönaste ruiner. Av dess olika
— 55 —
— 56 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
