Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heidelberg - Heidelbergkatekesen - Heidelbergmänniskan - von Heideloff, Carl Alexander - Heiden, Fjodor Logginovitj - Heiden, Konrad - Heidenhain, 1. Rudolf - Heidenhain, 2. Martin - Heidenheim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEIDENHEIM
byggnader, vilka innesluta en stor slottsgård,
märkas — jämte den gotiska Ruprechtsbau —
Otto Heinrichsbau, påbörjad 1556, i särdeles rik,
dekorativ renässans och den ståtliga, i
ornamen-tiken enklare Friedrichsbau 1601—07 (restaurerad
o. 1900); i den sistn. byggnadens källare ligger
det av kurfursten Karl Theodor 1751 uppbyggda
stora vinfatet, som rymmer 221,726 1. S. om
Königstuhls utsiktstorn, till vilket en bergbana
leder, är astronomiska observatoriet beläget 566
m ö.h. V. om slottet ligga vid Ludwigsplatz
univ.-bibl. och Tysklands äldsta univ., grundat
1386. Under reformationstiden voro Rudolf
Ag-ricola och Reuchlin knutna till detsamma. Det
förföll under 1600—1700-talen men
återupprättades 1803. Strax v. därom vid Hauptstrasse
ligger det av barockstilen präglade Kurpfälzisches
Museum med förhistoriska, romerska och senare
föremål. Heiliggeistkirche vid torget n.v. om
slottet och Peterskirche s. om univ.-bibl., båda
uppförda i sengotisk stil, härstamma från
medeltidens slut. Gasthaus zum Ritter (vid torget),
byggt i renässans 1592, restaurerat 1905, är
nästan det enda hus i H., som oskadat undgick
fransmännens härjningar 1693. Av äldre
byggnader märkas vidare S:t Anna-hospitalet och
Jesuitkyrkan. Strax n. om torget leder Karl
Theodor-Brücke från 1780-talet (delvis demolerad
av tyskarna i 2:a världskriget) över till n.
Nec-karstranden, bebyggd med vackra villor, och
Heiligenberg (445 m ö.h.). På sydsidan av
Hei-ligenberg går Philosophenweg, varifrån man har
en utomordentlig utsikt över staden. Det
moderna H. med järnvägsstationen och industrierna
ligger ute på Rhenslätten. Industrien omfattar
tillverkning av tobaksvaror (på Rhenslätten
utanför H. idkas betydande tobaksodling), maskiner,
järnvägsvagnar, kirurgiska instrument, cement,
läder- och trävaror m.m. Strax v. om bron,
som leder över Neckar till de båda nedanför
Heiligenbergs v. brant belägna förstäderna
Neuen-heim och Handschuhsheim, borrades 1919 en
stark radiumkälla, som givit upphov till ett
livligt frekventerat radiumbad. J.C.;P.Nm;E.W.
Heidelbergkatekesen, kalvinsk bekännelseskrift,
i sammanhang med kurfursten Fredrik III:s av
Pfalz övergång från lutherdom till moderat
kal-vinism på dennes uppdrag utarbetad av teologerna
Z. Ursinus (Melanchthons lärjunge) och C.
Olevia-nus (kalvinist), tr. första gången 1563. Skarpt
polemisk mot katolicismen betonar H. mera det som
förenar än det som åtskiljer de evang.
riktningarna. Godkänd av Dordrechtsynoden har H. blivit
ett föreningsband mellan nästan alla kalvinistiska
samfund. Texten finnes i ”Die Bekenntnisschriften
der reformierten Kirche”, utg. av E. F. K. Müller
(1903). — Litt.: H. Mulert, ”Konfessionskunde”
(2 Aufl. 1937). A.Mn.
Heidelbergmänniskan, Protan’thropus (Homo)
heidelbergPnsis. Schoetensack anträffade 1907 på
24 m djup i sandavlagringar nära Heidelberg en väl
bevarad underkäke, tillhörande kvartärtidens äldsta
skede (den andra mellanistiden), möjl. ung.
samtidig med Pithecan’thropus och S inan’thr opus.
Underkäken har raka, mycket breda uppstigande
grenar, bakåtstupande, avrundad hakprofil, plump och
grov form av käkbenet och en grop i st.f. spets på
hakplattans baksida.
Dessa karaktärer äro
primitiva och
erinra om
människolik-nande apor.
Tänderna däremot äro i
stort sett
mänskliga. Heidelbergfyn-det representerar en
”förmänniska”, som
stod på ett
betydligt mera primitivt
stadium än den s.k. urmänniskan,
neanderthal-rasen. G.Bn.
von Heideloff [hai’-l, Carl Alexander, tysk
konstnär och konsthistoriker (1789—1865),
restaurerade bl.a. S:t Sebaldus och S:t Lorentz i
Nürnberg, domen i Bamberg och riddarsalen i Veste
Coburg.
Heiden [héi’-l, Fjodor Logginovitj,
greve, rysk general (1821—1900), generalguvernör i
Finland 1881—97. H:s förbindelser med det finska
partiet ledde till att dettas ledare Yrjö-Koskinen
insattes i senaten. De förhoppningar man hyste
på fennomanskt håll svekos emellertid, sedan det
visat sig, att H. i sin politik gentemot Finland
rönte allt större inflytande av de reaktionära
kretsarna i Ryssland. De första dokumenten o. 1890,
syftande till russificering av storfurstendömet, buro
H:s signatur. Själv uppgjorde han olika förslag,
som gingo ut på en nära förening av den finländska
förvaltningsapparaten med den ryska. A.Nck.
Heiden [håi’-], Konrad, tysk författare (f.
1901). H. var 1923—30 medarbetare i
”Frankfurter Zeitung”, arbetade därefter som
free-lance, flydde i juni 1933 till Schweiz, vistades
1934 i Saar och 1935—40 i Frankrike (berövades
1936 av nazisterna sitt tyska medborgarskap).
H. undkom i sept. 1940 från det ockuperade
Frankrike och har sedan dess varit bosatt i
USA. H. har skrivit flera skarpt kritiska böcker
om nationalsocialismen, delvis av dokumentariskt
värde: ”Geschichte des Nationalsozialismus (1932),
”Geburt des dritten Reiches” (1933), ”Adolf
Hitler — das Zeitalter der Verantwortungslosigkeit”
(1935), ”Ein Mann gegen Europa” (1936),
”Euro-paeisches Schicksal” (1938), ”The new
inquisi-tion” (1939), ”Der Fuehrer. Hitler’s rise to
po-wer” (1944; sv. övers, s.å.). S.Br.
Heidenhain [hai’danhäin]. 1) Rudolf Peter
Heinrich H., tysk fysiolog (1834—97), med. dr i
Berlin 1854, prof, i fysiologi och histologi i Breslau
1859. H:s undersökningar över körtlarnas
sekretion och cellernas roll samt deras utseende under
olika sekretionsstadier äro av grundläggande och
betydande värde. H. har även lämnat väsentliga
bidrag till läran om tarmresorptionen och om
lymfans bildning.
2) Martin H., den föreg:s son, läkare (f.
1864), prof, i anatomi i Tübingen 1911—33. H.
har särsk. bearbetat mikroskopisk-anatomiska
problem. Sina ingående och betydelsefulla
cellstudier har han bl.a. framlagt i det stora arbetet
”Plasma und Zelle” (1907—11).
Heidenheim [haTdanhaim], stad i Württemberg
i s. Tyskland, 30 km n.n.ö. om Ulm; 27,061 inv.
(1939). H. har maskin-, textil-, tobaks- och gum-
— 57 —
- 58 -
Heidelbergmänniskans
underkäke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
