Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heliga tre konungar - Heliga veckan - Heliga året - Helige ande, Den - Helige fadern - Helige Frälsarens orden - Heligeån - Heligförklaring - Helig kyss - Heligt krig - Heligt samtal - Helike - Helikon, Palaivouni (berg) - Helikon (musikinstrument) - Helikonier - Helikopter, gyroplan, skruvplan, skruvflygare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELIKOPTER
bärande gåvor till Maria med Jesusbarnet;
”Konungarnas tillbedjan” visar vanl. den förste och
äldste knäböjande; den 3:e har ofta (i måleriet)
gestalten av en neger el. mor. I reliefkonsten är
detta ämne omtyckt ända från gammalkristen tid
(sarkofag i San Vitale, Ravenna) och blev ett av
de vanligaste i katedralernas portalutsmyckning.
I Skandinavien förekomma h. t.ex. på romanska
dopfuntar. I måleriet blevo de ej mindre omtyckta,
och ämnet fick där stundom en rik utveckling;
h:s tåg från österlandet är t.ex. en praktbild av
Benozzo Gozzoli. I svensk konst ser man denna
scen redan i Dädesjömålningarna. — Konsten
utvecklades i samband med de dramatiska
framställningarna av ämnet, trettondagsspel, vilka under
medeltiden blevo mycket omtyckta (se
Trettondag). Även efter reformationen firades i n. Europa
länge H:s fest (trettonafton), särsk. av den
studerande ungdomen. —Litt: H. Kehrer, ”Die heiligen
drei Könige in Literatur und Kunst” (2 bd, 1908
—09); G. Kyhlberg, ”H.” (1940). S.N.;E.W.
Heliga veckan, se Påskveckan.
Heliga året, se Jubelår.
Helige ande, Den, enl. kristen uppfattning en
av personerna i den gudomliga treenigheten (se
d.o. och Gud). Utgångspunkten för förståelsen av
den kristna läran om H. är kristologien. Kristus
är föremål för tro ej närmast som vare sig lärare
el. förebild utan som en levande, ständigt verksam
makt, vari Gud uppenbarar sig. I H:s verk lever
Kristi livsverk vidare, och tron på den levande, i
människan verkande Kristus övergår så i tro på
Kristi levande ande. Tron på H. är alltså tron på
den Gud, som fullst. uppenbarat sig i Kristus och
som lever ständigt och fortsätter Kristi verk;
andetron vill just uttrycka det levande, ständigt
verkande draget i gudsbilden. Därför att gudsbildens
kvalitet uppenbarats i Kristus, säges också, att
anden utgår av Fadern och Sonen el. att den är
Kristi ande. — Att ha den Helige ande betyder
enl. Luther att ha Kristus boende hos sig, vilket
främst innebär människans frihet från den
”in-krökthet” i sig själv (incurvcdtus in se), den
egocentricitet, som häftar vid den naturliga
människan. Hennes kärlek till nästan, vari den Helige
ande yttrar sig, är då ett uttryck för Guds egen
kärlek. — H. framställes i konsten som
gudoms-person, stundom i mänsklig gestalt; vanligast är
dock symbolen av duvan*, från vilken strålar utgå,
så t.ex. vid pingstundret. Annars svävar duvan i
regel över Kristi huvud. — Litt.: Ch. Gore, ”The
holy spirit and the church” (1924); K. & H. Barth,
”Zur Lehre vom heiligen Geist” (i ”Zwischen den
Zeiten”, Beih. 1, 1930); O. H. Nebe, ”Deus spiritus
sanctus” (1939). R.Br.fE.H7.
Helige fadern (lat. Sanctis^imus Pafer, eg. den
heligaste fadern), benämning på påven, även
kallad Sa’nctitas Sua, Hans helighet, vid tilltal
Sanc-titas Pestra, Eders helighet.
Helige Frälsarens orden, se Birgittinorden.
Heligeån, se Mörrumsån.
Heligförklaring, se Kanonisering.
Helig kyss, se Fridskyss.
Heligt krig, under antiken benämning på krig,
som enl. beslut av amfiktyonernas råd fördes
för att skydda oraklet i Delfi mot övergrepp
från närboende folk. Som h. i denna mening
betecknas Atens krig mot den fokiska staden
Krisa (efter 600 f.Kr.), Spartas mot fokerna 448,
Tebes o.a. staters krig mot fokerna 357—346 och
Makedoniens krig mot lokrerna 339—338. Under
medeltiden användes termen för att beteckna
muhammedanernas utbredande av sin lära och
sitt maktområde genom vapenmakt. ”Det heliga
kriget” är en plikt för muhammedanerna (se
Djihad); det ledde till att hela Arabien redan
under Muhammeds livstid vanns för islam samt
att Asien från Chorasan till Medelhavet, n.
Afrika och Spanien inom ytterligare c:a ett årh.
underlades muhammedanerna. Även den senare
muhammedanska expansionen mot Främre och
Bortre Indien samt Centralafrika kan anses som
en fortsättning av ”det heliga kriget”. — I
överförd mening kan termen h. brukas och
missbrukas om varje krig, som har el. föreges ha
ett ideellt, gärna religiöst färgat motiv. B.
Heligt samtal, konsthist., se Santa conversazione.
Helike (grek. Helik’e), forngrekisk stad i
Akaja ö. om Aigion (Vostitza) nära
Selinusflo-den, bekant genom sin undergång i en
jordbävning 373/2 f.Kr., då staden och en bred
strandremsa rasade ned i havet. H., som omtalas redan
i skeppskatalogen, hade en berömd poseidonkult.
He’likon (grek. Heliko’n), nu Palaiovouni,
berg i Beotien, 1,749 m ö.h., enl. forngrekisk
tradition musernas vistelseort.
HePikon. 1) Forngrekiskt fyrsträngat
instrument för
bestämmande av tonerna.
2) En stor, vanl.
cirkelformig
kontra-bastuba, buren över
axeln och särsk.
bruklig i
militärorkestrar. Jfr Tuba.
Heliko’nier,
Helico-ni’idae, fam. av
gruppen äkta dagfjärilar,
utbredd i tropiska
Amerika, medelstora
fjärilar med jämfö-
relsevis smala vingar, som äro skarpt tecknade i
svart, gult och orangerött. De ha en sakta
svävande flykt, och en del arter uppträda i stora
svärmar. De ha en obehaglig lukt och smak, varigenom
de anses vara skyddade för angrepp av
fjärils-jagande djur. Deras brokiga färger ha därför
uppfattats som ”varningsfärger” (jfr Mimicry).
Helikopter [-åp’-] (till grek. hel’ix, skruvlinje,
och pteron’, vinge), gyroplan, skruvplan,
skruvflygare, flygmaskin med en el. flera
horisontella, motordrivna propellrar (rotorblad)
som bärande organ. H:s fördel är framför allt dess
förmåga att starta och landa lodrätt, varvid ytterst
små fält kunna användas som flygplatser, samt
dess förmåga att flyga framåt, bakåt, i sidled el.
förbli stillastående över en bestämd punkt.
Betydande arbeten på lösandet av h.-problemet ha
nedlagts av bl.a. Pescara. Före 1914 sysslade ett par
franska ingenjörer, Papin och Roully, ävenledes
med problemet och konstruerade en på
lönnfruktens princip byggd envingad h., g y r o p t ä r e n,
mest liknande en jättestor, motordriven bumerang.
Under mellankrigstiden tillverkades praktiskt an-
— 113 —
— 114 —
Helikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
