Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Héloïse - Helosciadium - Helostoma - Heloter - Helouan - Helparasiter - Helpmann, Robert - Helracer - Helrustning - Helsaprofyter - Helset, Olaf - Helsingborg - Helsingborgs dagblad - Helsingborgs gummifabriks ab. - Helsingborgs jacquard väfveri ab. - Helsingborgsposten Skåne-Halland - Helsingborgs varfs ab. - Helsinge - Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSINGFORS
Héloise [elåi’z], se Abailard, P., och
Rousseau, J. J.
Heloscia’dium, bot., se Krypfloksläktet.
Helos’toma, zool., släkte av fam. guramier*.
Heloter [-å’-] (grek. heilo’tai), den livegna
befolkningen i de spartanska länderna Lakonien och
Messenien, kanske avkomlingar till den
ursprungliga befolkning, som kuvats av de doriska
invandrarna (enl. somliga forskare härleddes namnet
av staden Helos i Eurotasdalen). H. stodo under
eforernas uppsikt liksom perioikerna, voro
tvungna att göra krigstjänst, i sht på flottan, odlade
den spartanska statsjorden och måste lämna en
viss betydande del av avkastningen till sina herrar.
H. kunde ej säljas som slavar och äro att
betrakta som ett slags statsslavar. De kunde
frigivas och fingo som s.k. neodamo’des vissa
borgerliga men inga politiska rättigheter. En
särskild klass av h.-barn voro de s.k. motHakes, som
uppfostrades samman med spartiaternas barn och
blevo fria medborgare. H. bevakades ängsligt av
spartiaterna och blevo ofta utsatta för svår
behandling, vilket ledde till upprepade uppror, det
värsta och bäst kända i samband med en svår
jordbävning i Sparta 464 f.Kr. I senare,
hellenistisk tid blev h:s ställning förbättrad, bl.a. av
kung Nabis, som i 3æ årh. f.Kr. med våld sökte
göra dem till fria medborgare. N.V.
Helouan, se Helwan.
Helparasiter, bot., se Parasit.
Helpmann [-man], Robert, engelsk dansör,
koreograf och skådespelare (f. 1909). H. är född
i Australien, fick sin grundläggande
dansutbild-ning i Anna Pavlovas sällskap under hennes
Au-stralien-turné, kom 1933 till London och
avslutade där sin utbildning i Sadler’s Wells Ballet
School. 1934 blev han Sadler’s Wells-balettens
ledande dansör. Bland hans mest kända
koreografiska verk må nämnas ”Comus” (1942),
”Hamlet” (s.å., uppf. i Malmö 1947) och ”Adam Zero”.
Helracer, se Cykel, sp. 750.
Helrustning, se Rustning.
Helsaprofyter, bot., se Saprofyt.
Helset, O 1 a f, norsk militär (f. 1892), officer
1915, generalmajor 1945, generallöjtnant 1947. H.
var chef för de norska polistrupperna i Sverige
1944—45, inspektör för inf. 1946 samt chef för
armén 1946—48, från vilken post H. avgick efter
brytning med försvarsminister Hauge.
Helsingborg, se Hälsingborg.
Helsingborgs dagblad, konservativ daglig
mor-gontidn. i Hälsingborg med söndagsbilaga. H.
började utkomma i dec. 1884 som forts, av
”Helsingborgs tidning”, uppsatt 1867 av boktryckaren
N. Jönsson. Bland huvudred, märkas G. W.
Hof-lund (1884—98), G. Åsbrink (1899—1907), Nils
Christiernsson (1911—23) och från 1924 jur. kand.
Ove Sommelius, verkst. dir. i Nya tryckeri-ab. H.
sedan 1926. Under Sommelius’ ledning kom H.
att på 1930-talet och under 2:a världskriget
företräda en högerradikal inställning med tydliga
sympatier för kontinentala diktaturrörelser som
fascism och nazism. Från 1946 har H. åter blivit
ett organ för högerpartiet. 1924—30 utgavs
avläggaren ”Höganäs dagblad”. E.
Helsingborgs gummifabriks ab., grundat 1891,
tillverkar galoscher (märke Tretorn),
gummi
handskar o.a. gummiartiklar. Aktiekapital 15
mkr. Antal anställda 2,500. Jfr Förenade
gummifabrikernas ab.
Helsingborgs jacquard väfveri ab., Hälsingborg,
grundat 1898, tillverkar klännings- och
konfektions-tyg av ylle och konstsilke samt konstsilkefoder
till ett sammanlagt årsvärde av c:a 9 mkr.
Aktiekapital 1 mkr, balansomslutning c:a 3,5 mkr, antal
arbetare o. 250.
Helsingborgsposten Skåne-Halland, konservativ
aftontidn. i Hälsingborg, utg. 6 ggr i veckan. H.
började utkomma i dec. 1890 som forts, av
”Skåne-Halland”, uppsatt 1887 av fil. dr R. F. W. In de
Betou. Huvudred, ha varit J. G. J. Sellman (1890
—93), G. O. L. Malm (1893—95), C. Aug.
Cederborg (1895—97), G. E. Ericson (1897—1905),
J. G. Christensén (1906—09), Sven Åkerberg (1909
—31), C. G. H. M. Areskoug (1931—48) och från
1948 Boris Palm.
Helsingborgs varfs ab. började sin verksamhet
1866, då på konsul Carl Henckels initiativ en slip
anlades vid nuv. centralhamnen i Hälsingborg.
1871 ombildades företaget till ab. och erhöll då
sitt nuv. namn. Med tillkomsten, 1879, av den
s.k. s. hamnen och torrdocka i Hälsingborg
utvidgades varvet avsevärt och flyttades till sin nuv.
plats i s. hamnen. 1916—18 företogs en större
utvidgning av varvet, varigenom möjliggjordes
byggandet av fartyg upp till 4,000 t dw. 1923
införlivades Helsingborgs elektriska svetsnings-ab.
med H. 1935—37 färdigbyggdes en större
torrdocka av Hälsingborgs stad, som tills, med den
tidigare förefintliga dockan av staden
utarrenderades till H. I den nya dockan, som har en
längd av 108 m och en bredd av 16 m, kunna
torrsättas fartyg med upp till 6,500 t dw. Den
äldre dockan har en längd av 82 m och en bredd
av 12 m. H. har under sin tillvaro levererat ett
70-tal fartyg och har f.n. (sept. 1949) 2
lastmo-torfartyg om 3,400, resp. 2,500 t dw. under
byggnad samt ytterligare ett fartyg kontrakterat.
Varvet är mycket anlitat för reparationer av
fartyg och tillverkar som specialitet däcks- och
hjälpmaskiner, ss. ankarspel, vinschar,
styrmaskiner, telemotorer och belysningsmaskiner.
Sedan 1934 är ingenjör Thor Thorsson företagets
verkst. dir. Hj.S.
Helsinge, fi. Helsingin maalaiskunta, kommun i
Nylands län, Finland, invid staden Helsingfors;
237 km2, 8,512 inv. (1946; 52 inv. pr km2),
flertalet finsktalande, stark svensk minoritet. Staden
Helsingfors grundades urspr. på Helsinge sockens
mark. På kommunens område uppstodo i slutet
av 1800-talet och under 1900-talets första
decennier folkrika förorter, vilka efter 1 :a världskriget
ombildades till självständiga kommuner, näml.
Hoplaks, Åggelby och Brändö villastad samt
Haga köping. Dessa förortskommuner jämte c:a
V3 av H. kommuns dåv. återstående område
inkorporerades 1946 med huvudstaden. Av den
ursprungliga arealen återstå numera endast c:a
Vs, främst jordbruksområden, samt Dickursby*
industri- och stationssamhälle. Mdn.
Helsingfors, fi. Helsinki, Finlands huvudstad och
residensstad i Nylands län vid Finska viken;
377,367 inv. (1947).
Staden grundades av Gustav Vasa 1550 i Forsby
— 149 —
— 150 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
