Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemfallsrätt - Hemflod - Hemfridsbrott - Hemföljd - Hemförlovning - Hem för mödrar med späda barn - Hemförskaffning - Hemförsäkring - Hemgift - Hemgång - Hemgård, ungdomsgård - Hemhjälp, Social - Hemhjälpscentral - Hemi- - Hemianestesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMFLOD
utan arvsberättigad frände. H. uppträder tidigt i
medeltiden, bl.a. på 400-talet i den saliska lagen.
Sedermera erhöll h. en rik utbildning som en art
höghetsrätt. Ett län, som av någon anledning
blev ledigt, återgick med h. till länsherren el.
Kronan. H. kallades även godsherrens rätt till sina,
urspr. livegna, underhavandes kvarlåtenskap el.
del därav. På gr. av utlänningars fordom sämre
rättsställning gjorde Staten tidigt h. gällande (lat.
jus albina’gii, fra. droit d’aubinage) till arv,
vartill endast utländsk arvinge fanns, så redan i
svenska Hälsingelagen och Västgötalagen; el. ock
medgavs, ss. i svenska stadslagen, arvets förande ur
riket endast mot en viss avgift, i Sverige kallad
sjätte el. tionde penning, i utlandet jus detrac’tus*
el. emi gr atio’nis. Ännu 1734 års lag intar denna
ståndpunkt, sedermera genom överenskommelse
med främmande makter i allm. frånträdd och helt
upphävd genom nya arvslagen 1928. I stället kan
Konungen avkräva utländsk medborgare förhöjd
arvsavgift. Syftet med sistn. bestämmelse är att
indirekt skydda svenskars rätt till arv i utlandet.
En h. av halvt privat natur tillkommer ofta vissa
försörjningsanstalter el. stiftelser till däri intagna
personers kvarlåtenskap. Jfr Allmänna
arvsfonden och Danaarv. K.
Hemflod, geogr., se Flod, sp. 974.
Hemfridsbrott, jur., straffbar kränkning av
hemfrid, d.v.s. det rättsliga skydd en persons hem el.
hemvist åtnjuter. Stadganden om h. meddelas i
n kap. Strafflagen, Till ansvar för h. är den
förfallen, som med våld el. eljest mot någons vilja
intränger i hans hemvist (”gård, hus el. fartyg”),
liksom den, som vägrar att efter tillsägelse begiva
sig därifrån, samt den, som, utan att kunna visa
skälig anledning därtill, dit smyger sig in el. där
gömmer sig undan (jfr Hemgång). Vidare straffas
som h. husrannsakan* av obehörig person el. i
olaga ordning. H. kan emellertid förövas även av
en person, som befinner sig utanför det kränkta
hemvistet, genom inslående av fönster el.
inkastande av sten o.d. (”av ondska” el. ”av överdåd
el. okynne”) ävensom — där hemfrid därigenom
störes — genom kastande av sten o.d. å annans
hus, bultande el. annat våld därå el. ock
åstadkommande av oljud el. oväsen i gård el. trädgård.
Slutl. är stadgat, att om man utan sådant h., som
nu angivits, våldför annan inom hans hemvist,
denna omständighet skall, vid straffets
bestämmande för våldet, anses som försvårande. — För
att en lokal skall utgöra hemvist i lagens mening,
fordras, att den användes till bostad. Som
hemvist skyddas ej blott hus i dess helhet utan även
en del därav, en våning el. ett rum; däremot ej
t.ex. ett tält el. en flyttbar koja. — H. äro
angivelsebrott*. Straffet är i allm. böter el. fängelse
i högst 6 mån. Jfr Fridsbrott. G.L.
Hemföljd, enl. äldre svensk rätt: egendom, som
föräldrarna giva sina barn för att underlätta deras
sättande av eget bo, urspr. vid deras giftermål.
Särsk. var h. till dotter vanlig, och så länge hon
saknade arvsrätt el. i arv stod efter son, var h.
den väg, på vilken dotter normalt fick del i
fadershusets förmögenhet. Sedan även döttrar fått
arvsrätt, måste h. återbäras vid arvskifte, och rätten
däröver försvagades till endast en nyttjanderätt
(så i 1734 års lag), i stad dock endast till plikt att
avräkna å blivande arvslott, d.v.s. h. blir ett förtida
arv*. I nyare tid har sistnämnda synpunkt blivit
den förhärskande. Den nya arvslagen 1928
betraktar h. endast som ett ev. förskott å arv. — Litt.:
E. Kock, ”Om h.” (1926). K.
Hemförlovning, mil., av ett organiserat förband
innebär, att detta helt upplöses samt att all
utrustning kvarligger i depån. Betr. h. av enskild
värnpliktig se Värnplikt. Jfr Hempermittering.
Hem för mödrar med späda barn, se
Mödra-hem.
Hemförskaffning, fartygsbefälhavares el. annan
sjömans resa till hemlandet el. den ort, där han
förhyrts, i det fall att han, utan att därtill själv
bära skulden, nödgas lämna fartyget å främmande
ort. De med h. förenade kostnaderna bestridas i
vissa fall av allmänna medel men eljest av
redaren. Jfr Hemsändande.
Hemförsäkring, s.k. kombinerad försäkring för
enskild person, i regel omfattande brand-,
inbrotts-och vattenledningsskade- samt
ansvarighetsförsäkring.
Hemgift, jur., dets. som hemföljd*; i allmänna
språkbruket linnevaror, kläder o.d., som en brud
medför i utstyrsel vid inträde i äktenskap.
Hemgång. 1) Jur., äldre benämning för den
svårare form av hemfridsbrott, som består däri, att
någon bereder sig tillträde till annans gård el. hus
i syfte att våldföra de där boende, deras gäster
el. den, som, förföljd, där tagit sin tillflykt.
2) Spelterm, beteckning för att ett spel
vin-nes, ”går hem”, el. att ett stick lyckas.
Hemgård, ungdomsgård, inst. för
fritidsverksamhet, i första hand för ungdom i åldern
15—25 år. Den äldsta h. i Sverige är
Birkagår-den i Stockholm, som grundades 1912 efter
mönster av den engelska settlementrörelsen.
Under de senaste årtiondena ha h. inrättats på ett
40-tal orter, och flera planeras. Sedan 1937 äro
h. sammanslutna till Riksförbundet Sveriges
hemgårdar, vilket stått som arrangör av olika
hem-gårdskonferenser. De flesta h. drivas av enskilda
föreningar, i regel spec. bildade för ändamålet,
men även h. i rent kommunal regi förekomma.
Sedan 1942 utgår även ett mindre statsbidrag
(budgetåret 1949/50 med 30,000 kr).
Verksamheten är av skiftande slag. På de flesta håll
torde tillhandahållande av klubblokaler samt
anordnande av praktiska kurser och
hobbyverksamhet vara det väsentliga, men även
studiecirkel- och föreläsningsverksamhet förekommer.
Gränsen mellan h. och bildningsorganisationernas
studiehem* blir därför ofta flytande. Jfr Fritid
och Community center. — Litt.:
”Ungdomsvårds-kommitténs betänkande. 4. Ungdomens
fritidsverksamhet” (i SOU, 1947:12). A.E.
Hemhjälp, Social, se Social hemhjälp.
Hemhjälpscentral, i Stockholm och Göteborg
benämning på den offentliga arbetsförmedlingens*
avd. för husligt arbete.
Hemi- (grek., etymol. identiskt med lat. semi-),
i sammansättningar: halv-.
Hemianestesi’, tillstånd av nedsatt el. upphävd
känsel i ena kroppshalvan, ett symtom, som i allm.
framkallas av skador på ena halvan av hjärnan el.
hjärnstammen, beroende på att kroppens
känselbanor här äro samlade i en gemensam bunt för
— 175 —
— 176 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
