Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemvårdarinna - Hemvärn - Hemvärnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMVÄRN
av 1943 anställas av kommun el.
kommunalförbund el. under vissa förhållanden av förening för
att gratis el. till dagspenning i proportion till
betalningsförmågan biträda i hem, som har behov
av tillfällig hjälp på gr. av sjukdom, barnsbörd
el. liknande omständigheter. Lönebidrag utgår
från Staten, i regel med högst 70 kr för varje
påbörjat 100-tal inv. i landskommun och med 35 kr
för samma antal i städer, vilket innebär högst
en h. pr 2,000 inv. i landsbygdsdistrikt, en pr 4,000
inv. i städer. Vederbörande landsting skall bidra
med minst 50 % av statsbidraget. Grundlönen är
minst 2,500 kr, vartill komma dyrtidstillägg och
möblerad bostad samt vissa andra förmåner.
Utbildning av h. sker vid de s.k. hemsys t
erskolorna (i Uppsala, Leksand, Lund,
Göteborg, Härnösand, Stockholm, Tenhult och
Vacksta-näs) samt vid några lanthushålls- och
hushållsskolor. Utbildningskursen omfattar 15—18 mån.
(jfr Hemsyster). Dessutom finns möjlighet för
redan fullt kunnig huslig arbetskraft att erhålla
kompetens som h. genom prov- och
komplette-ringskurser på 3 mån. Verksamheten står under
ledning av Socialstyrelsen. A.L.K.
Hemvärn. 1) H. i Sverige, se Hemvärnet. —
2) H. i Danmark, Norge och Storbritannien, se
resp, länder, försvarsväsen, samt betr.
Storbritannien även Home Guard; ang. h. i Tyskland
se Folkstormen. Jfr Folkbeväpning och
Heim-wehr.
Hemvärnet. Svenska folket har sedan gammalt
innerst inne ägt en stark försvarsvilja, även om
denna under fredsperioder av skilda orsaker icke
alltid så klart kommit till synes. Ett bestående
uttryck för den inneboende försvarsviljan i
kritisk tid har skapats i det svenska h. Främst
under intryck av händelserna under finsk-ryska
vinterkriget 1939—40 uppkom ung. samtidigt på
flera håll i Sverige tanken, att av ej
krigstjänstskyldig personal organisera ett hembygdens eget
försvar. Bl.a. fanns i ”östersunds-posten” 18/i
1940 följ, upprop infört:
”Intresserade personer inom Lits socken,
särskilt förutvarande skyttar, samlas för
övnings-skjutning å skjutbanan i Lit söndagen den 21
januari kl. 12,30, därvid om möjligt gevär medtages.
Omedelbart efter skjutningen samlas för saken
intresserade å Lits gästgivaregård för överläggning
om bildande av ett hemvärn.
Lit den 17/1 1940. Walfrid Zeidlitz.”
Vid sammanträde 21/i bildades i Lit ett
hem-värnskompani på över 40 man, de flesta aktiva
skyttar. 23/i kallades initiativtagaren till
sammanträde inför landshövdingen, då organisationen
var olaglig. Föreningen fick bestå, men dess
militära karaktär togs tillfälligt bort. Detta och
liknande initiativ på skilda orter bidrogo till att
överbefälhavaren 26/i hos K.m:t anhöll att få
organisera ett h. V2 fingo ÖB och arméchefen
i uppdrag att utreda frågan, och V2 började den
första hemvärnskommittén sitt arbete under
ordförandeskap av dåv. chefen för Krigsskolan,
överste Gustaf Petri, som sedan blev h:s förste
chef. 7/s framlades kommitténs betänkande, och
17/4 påbörjades förberedelserna för organisation
m.m. 29/ä fattade riksdagen beslut i ärendet.
Organisationen uppbyggdes från början på
frivillighetens grund inom de olika
inskrivningsom-rådena. Ett värdefullt stöd i organisationsarbetet
erhölls genom medverkan av bl.a.
Arbetsgivareföreningen, LO och RLF, de stora politiska
organisationerna och dessas ungdomsförbund,
Svenska stadsförbundet, Svenska
landskommunernas förbund, Sveriges landstormsföreningars
centralförbund samt Skytteförbundens
överstyrelse. H. kom således från början att stå på en
bred bas i levande kontakt med olika grenar
och riktningar i samhällslivet, och dess
sammansättning utvisar ett tvärsnitt av det svenska
samhället. Anslutningen till h. var från dess första
officiella början betydande. Det svåra
materiel-läget med hänsyn dels till Sveriges höga
beredskap och dels till de stora lån av vapen o.a.
utrustning, som gjorts till Finland, kom
emellertid h:s utrustning att till en början vara såväl
kvalitativt som kvantitativt otillräcklig. Dessa
svårigheter övervunnos emellertid ganska snabbt.
Materiel och utrustning tillskötos dels från
Kronan, dels genom gåvor från enskilda personer,
företag och kommuner och dels genom
hem-värnsmännens egen offervillighet. — Utbildningen
bedrevs redan från första stund med stor
intensitet. Man kan med fullt fog säga, att h. redan
under senare delen av beredskapsåren var en
faktor i försvaret, som en ev. inkräktare måste
räkna med. Dess möjligheter och betydelse hade
vid krigsslutet fullt gått upp såväl för de
militära myndigheterna som för folket i gemen. —
Det stod småningom klart, att h. skulle bestå
även efter krigsslutet. För att utreda vissa
frågor ang. organisation, uppgifter m.m. tillsattes
1945 års hem värnskommitté, även denna med
dåv. överste Petri som ordf. Dess arbete
resulterade bl.a. efter hand i bättre utrustning och
ekonomiska förhållanden samt slutl. i h e
m-värnskungörelsen av 3% 1947. H:s
verksamhet regleras i denna efter följ, linjer:
H. indelas med hänsyn till sina uppgifter i
allmänt hemvärn och driftvärn.
Allmänna h. verkar för det omedelbara skyddet av
den egna hemorten och driftvärnet för det
omedelbara skyddet av statliga och kommunala samt
i vissa fall även enskilda verk och anläggningar,
som av K.m:t bemyndigats uppsätta driftvärn.
H:s högsta ledning utövas under chefen för
armén av rikshemvärnschefen, fr.o.m. V4
1947 generalmajor S. E. Allstrin, som därvid
biträdes av en hemvärnsstab.
Rikshemvärnschefen leder förhandlingarna i
hemvärnsrå-d e t, vars 9 led. utses av K.m:t och som har
till uppgift att följa h:s verksamhet och
utveckling. Det framlägger för arméchefen förslag och
önskemål, som finnas påkallade.
Militärbefälhavaren har inom varje militärområde
överinseendet över h. Under honom utövar
försvars-områdesbefälhavaren ledningen över h. inom
vederbörligt försvarsområde, varvid en h e
m-värnsofficer närmast under honom
handlägger ärendena. Försvarsområdena äro indelade
i ett antal hemvärnskretsar, i regel
omfattande ett el. flera landsfiskalsdistrikt, var och
en med en kretshemvärnschef. Hem-
— 207 —
— 208 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
