Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemsterhuis, Frans - Hemsyster - Hemsändande - Hemsö - Hemsöborna - Hemsö kustartilleriförsvar - Hemtrevnad - Hemul - Hemulsman - Hemulsskyldighet - Hemvist - Hemvårdarinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMVÅRDARINNA
till platonska och nyplatonska tankemotiv en
idealistisk och panteistisk världsåskådning. H:s lära
om det sköna fick väckande betydelse för bl.a.
Herder, Jacobi och den tidiga tyska romantikens
diktare. Hans huvudarbete är ”Lettre sur 1’homme
et ses rapports” (1772); ”CEuvres philosophiques”
(2 bd, 1792, senaste ty. ed., 2 bd, 1912).
Hemsyster, en för allsidig hemvård utbildad
kvinna, vilken vid sjukdomsfall o.d. kan ersätta
husmodern i ett hem. H. utbildas vid s.k.
hemsys-terskolor i Uppsala (sedan 1920), Leksand, Lund,
Göteborg, Härnösand och Vackstanäs;
utbildningstiden (efter 2 års praktik) 15 mån., inträdesåldern
18 år. Kommunala och statliga anslag förekomma
för hemsysterverksamheten. — Jfr Hemvårdarinna.
Hemsändande, av myndighet vidtagen åtgärd,
varigenom hjälpbehövande person överföres från
vistelseorten till den ort el. stat, där han har sitt
hemvist. Om h. från främmande ort av nödställda
svenska sjömän (se Hemförskaffning) och inom
landet av lösdrivare, alkoholister, villkorligt
frigivna, bettlare o.a. hjälpbehövande finnas
särskilda bestämmelser i lag. Nödställd utlänning skall
i allm. hemsändas, där ej med den stat, vars
undersåte den nödställde är, träffats särskild
överenskommelse om annorlunda behandling av den
statens undersåtar. Jfr Avvisning, Utlämning och
Utvisning. S.B.
Hemsö, socken i Ångermanlands s. domsagas
tingslag, Västernorrlands län, och församling i
Högsjö och Hemsö pastorat i Ådalens kontrakt
av Härnösands stift; 54,90 km2, därav 54,50 land;
340 inv. (1949; 6 inv. pr km2). Socknen, som är
Ångermanlands minsta till såväl areal som
folkmängd, omfattar H e m s ö n (52,58 km2) med
kringliggande holmar utanför Ångermanälvens
mynning, ön är bergig och når i n.v. 223 m ö.h.
Åkern utgör 5 % av landarealen, skogsmarken
48 °/o. På H. ligga Härnösands radiostation,
Drafle skogsförsöksanläggning samt fisklägena
Prästhushamn och Hultom-Dalom med tillsam-
Radiomaster på Hemsö.
Ur ”Arets bilder” 1946—47.
mans ett 20-tal fiskare. Om Hemsö
kustartilleriförsvar se d.o. Kyrkan av trä uppfördes 1865. —
Socknen har namn efter Hemsön vid
Ångerman-älvens utlopp. Härledning oklar. P.;Er.
Hemsöborna, roman av August Strindberg.
Hemsö kustartilleriförsvar, befästningar till
skydd för Ångermanälvens mynning och med
ändamål att utgöra en replipunkt för flottan vid
Bottniska viken. Befästningarna, under förutv.
namnet Hemsö fästning, som beslötos 1914,
påbörjades 1917, men redan 1918 avbrötos
arbetena för att sedermera fortsätta 1921 med redan
beviljade medel. Enl. 1925 och 1936 års
försvars-ordningar låg H. i materielreserv. Under
början av 2:a världskriget igångsattes arbetena på
H., och för försvaret av befästningarna har
genom 1942 års försvarsbeslut upprättats
Härnösands kustartilleridetachement*. A AV. G.
Hemtrevnad, bot., art av släktet Helxtne*.
He’mul (fsv. hemul jämte hemuld, av adj. hemul,
tillkommande någon som laglig egendom; eg.:
hörande till någons hem el. hus, jfr sv. adj.
ohemu’l), jur., ansvar för el. bevisning om att man
själv varit ägare till en sak (fastighet el. lösöre),
som man sålt el. annorledes mot vederlag
överlåtit (el. uthyrt, utarrenderat el. pantsatt) till annan.
Denne andres rätt är näml, i regel beroende av
överlåtarens (el. upplåtarens, ”fångesmannens”),
vadan han i händelse av motanspråk (”klander”)
från en tredje mans sida måste söka försvar av
fångesmannen. Kan sådant ej lämnas, ”brister
fångesman åt h.”, så blir han ersättningsskyldig,
oavsett om han själv vetat om sin bristande rätt
el. ej. Denna hemulsskyldighet, som
fångesmannens nu nämnda ansvarighet kallas, förutsätter
naturligtvis å andra sidan, att motparten
(förvärvaren) handlat i god tro, utan vetskap el. misstanke
om fångesmannens bristande rätt; den kan ock
genom särskilt förbehåll uteslutas. Jfr
Eviktions-plikt och Klander. — I överförd bemärkelse
betecknar h. ansvar el. bevis för en meddelad
uppgifts riktighet. C.G.Bj.
Hemulsman, jur., hemulspliktig fångesman*, d.v.s.
den som mot vederlag överlåtit en sak el.
upplåtit viss rätt till en sak och, jämlikt reglerna
för hemul*, ansvarar för att han själv varit
berättigad till överlåtelsen, resp, upplåtelsen. — I
överförd bemärkelse användes ordet h. om
sagesmannen för en meddelad uppgift.
Hemulsskyldighet, se Hemul.
Hemvist, i juridiskt språkbruk den ort, som med
hänsyn till en persons verksamhet och förhållanden
i övrigt är att anse som medelpunkten för hans
tillvaro som samhällsmedl. Som en persons h. anses
enl. sedan gammalt vedertagen praxis hans
mantalsskrivningsort. I allm. äro utövandet av en
persons medborgerliga rättigheter och fullgörandet
av hans medborgerliga skyldigheter knutna till h.
Sålunda äger han där bl.a. deltaga i allmänna val
och vid behov komma i åtnjutande av fullständig
fattigvård, och där har han att erlägga skatt till
stat och kommun. I rättegångsmål, som angå hans
person och hans gäld i allm., skall han svara vid
den domstol, inom vars domkrets hans h. är beläget.
Jfr Domicil, Forum, Hemortskommun och
Mantalsskrivning. S.B.
Hemvårdarinna kan enl. k.f. om social hemhjälp
— 205 —
— 206 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
