Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hendriksen, Halfdan - Hendriksen, Hans - Henegouw - von Henel, Andreas Jochim - Henequen - Hengelo - Hengstenberg, Ernst Wilhelm - Henid - Henie, Sonja - Henke, Edvard - Henkel & Co. - Henle, Jakob - Henlein, Konrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENDRIKSEN
så Möller i dennes hållning under 1930-talets
för-fattningsdiskussion. H. var 1924—32 medl. av
Folketinget, från 1932 av Landstinget. I
samlingsregeringarna Stauning, Buhl och Scavenius
1940—45 var H. minister för handel, industri och
sjöfart och hade ansvaret för de ingripande
ran-soneringsförordningarna. H. blev 1946 dir. för
Carlsbergbryggerierna och 1948 ordf, i
Konservative Folkeparti. J.D.
Hendriksen, Hans, dansk språkforskare (f.
1913), efter studier i bl.a. Leipzig, Paris och
Uppsala univ.-adjunkt vid Köpenhamns univ. 1943,
fil. dr 1944, prof, i sanskrit med jämförande
indo-europeisk språkforskning vid Uppsala univ. 1947.
H. har hittills främst framträtt som paliforskare,
bl.a. i gradualavh. ”Syntax of the infinite
verbforms of päli” (1944), men har även ägnat sig
åt jämförande studier i ”Untersuchungen über
die Bedeutung des Hethitischen für die
Laryngal-theorie” (i ”Videnskabernes Selskab, Hist.-filol.
Meddelelser”, 1941). L.
Henegouw [he’nayåuv], flamländska namnet på
prov. Hainaut i Belgien.
von Henel, Andreas Jochim (före
adlandet H e n e 1 1), militär, kalenderutgivare (1687—
1744), kapten vid Skånska ståndsdragonreg. 1716,
adlad 1719 (slöt själv sin ätt), major 1720,
kommendant på Malmö citadell 1737, utgav den första
adresskalendern över Stockholm (1728) samt ”Det
anno 1729 (resp. 1735) florerande Swerige” (tr.
1730, resp. 1736), föregångare till Statskalendern.
Hen’equen [-ken], det på Yucatan ursprungliga
namnet på hampa från vissa Hga’w-arters blad. Det
mest kända handelsnamnet är sisalhampa*.
Heng’elo, stad i prov. Overijsel,
Nederländerna, nära tyska gränsen; 45,524 inv. (1947). H.
är järnvägsknutpunkt, har metall- och
textilindustri.
Heng’stenberg [-bärk], Ernst Wilhelm, tysk
teolog (1802—69), prof, i GT i Berlin, konservativ
kyrkopolitiker, främste ledaren av den lutherska
nyortodoxien i Tyskland under mitten av
1800-talet (se Restaurationsteologi). I sitt organ
”Evan-gelische Kirchenzeitung” bekämpade H. ej endast
den kritiska teologien utan även all mystik och
pietism. H. skrev kommentarer och bibelteologiska
arbeten till GT, alla i dogmatisk anda, med
avvisande av varje historiskt-kritisk synpunkt. —
Litt.: Biogr. av J. Bachmann (3 bd, 1876—92). A.J.F.
Heni’d (av grek, hen’, ett), fil., av O. Weininger
infört uttryck för vissa dunkla, diffusa
själstillstånd, i vilka en förnimmelse och dess känsloton,
resp, en föreställning och dess känsloton, icke
kunna åtskiljas utan äro ett. Enl. Weininger skall
h. vara särsk. utmärkande för kvinnligt tänkande.
— Henidbegreppet har närmare utvecklats av J.
Landquist (”Om tänkandet med känslan”, i
”Filosofiska essayer”, 1906).
Henie [henn’i], Sonja, norsk-amerikansk
konståkerska på skridskor och
filmskådespelerska (f. 1912), har sedan 1925 erövrat 8 norska
mästerskap i konståkning, därav 3 i paråkning,
nordiskt mästerskap 1926 samt sedan 1927 10
världsmästerskap i följd; olympisk segrarinna
1928, 1932 och 1936. Hennes åkning utmärker
sig för djärvhet och kraft, parad med
formrenhet och grace. H. ingick 1936 vid filmen (där
hon uppträder i konståkning) och förlorade
därmed sitt amatörskap. Bland hennes filmer må
nämnas ”Skridskoprinsessan”, ”På hal is”, ”över
Atlanten”, ”Karnevalens drottning”, ”Oss rivaler
emellan”, ”Glada hotellet”, ”Kärlek på det hala”
och ”Grevinnan av Monte Christo”. O.Kgh;B.Hgn.
Henke, Hans Edvard, industriman (1874—
1946). H. är en av grundarna av den betydande
svenska glödlampsindustri, som började växa
fram vid sekelskiftet. Det är främst genom ab.
Osram-Elektraverken, vars verkst dir. han var
1930—41, som han vunnit internationellt
erkännande som en av pionjärerna för införandet av
en modern belysningsteknik. Bland mängden av
hans förtroendeuppdrag kan nämnas, att han
under en följd av år var led. av Sveriges
allmänna exportförenings styrelse och 1940—44
ordf, i föreningens ekonomiutskott. Han var en
av stiftarna av Tekniska museet i Stockholm
och hyste vidsträckta kulturella intressen, för
vilka han oegennyttigt ställde både medel och
sin egen uppslagsrikedom till förfogande. Th.
Henkel & Co., tysk kemisk industrifirma,
grundad 1876, ab. sedan 1922. H. grundades av Fritz
Karl Henkel i Aachen och flyttades 1878 till
Düsseldorf. Dess specialitet är tvättmedel, bl.a.
från 1907 märket Persil. H. äger fabriker på olika
platser utanför Tyskland, ss. i Köpenhamn och
Wien. I Sverige förvärvade Henkel
kemiskt-tek-niskt ab. i Stockholm 1931 Helios kemisk-tekniska
fabriker, där sedan 1932 tillverkning av märkena
Persil och Vita tvättbjörn drives. Företaget
övertogs 1948 av Kooperativa förbundet. [T.Er]El.
Henie, Friedrich Gustav Jakob, tysk anatom
(1809—85), lärjunge och medarbetare till
Johannes Müller, med. dr 1832, doc. i Berlin 1834, prof,
i Zürich 1840, i
Heidelberg 1844 och i
Göttingen 1852. H:s
första forskarår
samman-föllo med tiden för
cellärans genombrott
och dennas
omgestaltningar. Han blev en
av de främsta bland
dem, som röjde upp
dessa nya vägar, och
det finnes icke många
områden inom
anatomien liksom
delvis även inom
patologien, där han ej
gjort viktiga och ofta betydande insatser. H:s
huvudarbeten äro ”Pathologische Untersuchungen”
(1840), ”Allgemeine Anatomie” (1844), ”Handbuch
der rationellen Pathologie” (1846—53), ”Handbuch
der systematischen Anatomie des Menschen” (1855
—73). 1844 grundade han den ansedda ”Zeitschrift
für rationelle Medizin”, vilken i denna form ägde
bestånd till 1869. T.Hn.
Hen’lein [-lain], Konrad, sudettysk politiker
(1898—1945), född i Böhmen av tysk släkt,
deltog i i:a världskriget som menig och officer i
österrikiska arméns strider vid italienska
fronten, råkade i italiensk fångenskap och återvände
1919 till sin hembygd, då tillhörig
Tjeckoslova
— 215 —
— 216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
