Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Karlsson - Henrik Lejonet - Henrik Raspe - Henriksdal - Henriksen, Kai - Henriksen, Erik Karl - Henrik Sjöfararen - Henrik Skadelår - Henriksmässan - Henrikson och Henriksson - Henriksson, Hemming - Henriksson, Johannes - Henriksson, Fritz - Henrikson, Anders - Henriksson, Torsten - Henrikson, Alf - Henriksson - Henrik Suso (Seuse) - Henriot, Émile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIOT
dröjde H. att ansluta sig till Margareta och
synes även senare ha hävdat kyrkliga intressen
gentemot drottningen. E.Lö.
Henrik Lejonet, hertig, se Henrik, Sachsen 2).
Henrik Raspe, konung, se Henrik, Tyska
riket 8).
Henriksdal, del av Nacka* stad.
Henriksen, K a i Ludvig, dansk entomolog (1888
—1940), fil. dr 1933 och s.å. avd.-föreståndare vid
univ:s zoologiska museum i Köpenhamn. H. hade
som forskare en mycket rik litterär produktion,
som berör insekternas faunistik, jämförande
anatomi och paleontologi (”Undersögelser over
Dan-mark-Skånes kvartære Insektfauna”, 1933). I
sina jämförande-anatomiska studier behandlade H.
även övriga leddjur. H. utg. vidare ”Oversigt over
dansk Entomologis Historie” (1921—37).
Henriksen, Erik Karl, dansk ingenjör (f.
1902), prof, vid Polyteknisk Læreanstalt,
Köpenhamn. H. examinerades 1926 från samma
anstalt, praktiserade och studerade i England,
Tyskland och Danmark, blev 1932 doc. och 1941 prof,
i mekanisk teknologi. H. har utg. bl.a.
”Zerspan-nung und Eigenspannungen” (1937).
Henrik Sjöfararen, prins, se Henrik, Portugal 3).
Henrik Skadelår, prins, se Henrik, Danmark 1).
Henriksmässan, se Hindersmässan.
Henrikson och Henriksson. Dessa uppslagsord
äro sammanförda till e n artikelserie.
Henriksson, Hemming, psalmdiktare, se
Hemming Henriksson.
Henriksson, Johannes, botanist, skolman
(1853—1935), föreståndare för skolan i
Dals-Ros-tock 1906, ägnade sig särsk. åt odling av
medicinal-och drogväxter och verkade banbrytande genom
sin skrift ”Handledning vid insamling och
förvaring af Sveriges medicinalväxter” (1890). Andra
H:s arbeten behandla hushålls- och foderväxter,
deras användning, odling, avkastning och historia,
växterna i folkets föreställning m.m.
Henriksson, Fritz, tidningsman (1872—1941),
var korrespondent för ”Göteborgs handels- och
sjöfarts-tidn.” i Berlin 1899—1904, i London 1904
—19, ackrediterad som krigskorrespondent vid
brittiska och franska högkvarteren 1915—18,
le-gationsråd och chef för Utrikesdep:s pressbyrå
1919—-38. Skrifter: ”Från det moderna Tyskland”
(1901), ”När vi resa till London” (jämte H.
Val-lentin, 1914), ”England i världskriget” (1917), ”Med
Sveriges kronprinspar genom Amerika” (1926),
”Sveriges deltagande i Nya Sverige-jubileet” (1939).
Henrikson, Anders Henrik, skådespelare och
regissör (f. 13/s 1896), bedrev först pianostudier
vid Musikkonservatoriet 1914—15 men övergick
sistn. år till Dramatiska teaterns elevskola. 1916
—18 var H. engagerad vid Lorensbergsteatern i
Göteborg, 1919—21 vid Svenska teatern i
Helsingfors, 1921—35 och sedan hösten 1949 vid
Dramatiska teatern. Bland mera betydande roller vid
sistn. teater märkas Kurt i ”Sonja”, perukmakare
Ström i ”Markurells i Wadköping” och Cello i
”Kvartetten som sprängdes”. Under det 14-åriga
uppehållet i sina fasta teaterengagemang ägnade
sig H. huvudsaki. åt filmen som skådespelare och
framför allt som regissör men gästspelade även
på olika scener i båda egenskaperna. Bl.a.
iscensatte han ”Patrasket” till Vasateaterns 60-års-
jubileum (1946). På
Kungl. teatern har han
vid flera tillfällen
varit anlitad som
gästregissör, och bland
hans iscensättningar
där märkas
”Regementets dotter” (1945)
och ”Friskytten” (1946).
Våren 1948
gästspelade han i titelrollen i
”Erik XIV” på
Stadsteatern Norrköping-Linköping. Vidare har
han deltagit i Rikstea-
terns turnéer, bl.a. som Edgar i ”Dödsdansen”.
Redan 1913 fick H. sin första kontakt med
filmen. 1929 gjorde han emellertid sin första
större filmroll, i Alf Sjöbergs stumfilm ”Den
starkaste”, och under årens lopp har han
utfört åtskilliga filmroller, som varit präglade av
både psykologisk skarpblick och en knapp, intensiv
spelstil. 1935 debuterade H. som filmregissör.
Med ”Valfångare” (1939) och framför allt med
”Ett brott” (1940) gjorde H. ett sensationellt
genombrott som filmregissör. Bland hans övriga
filmer, företrädesvis med psykologiska och sociala
motiv, märkas främst ”Livet går vidare”, ”Fallet
Ingegerd Bremssen”, ”Tåg 56”, ”Blod och eld”,
”Åsa-Hanna” och ”Nyckeln och ringen”. 1943
—45 och 1945—49 var H. v. ordf., resp. ordf, i
Svenska teaterförbundet och 1947—49 led. av
Teaterrådet. — G. 3) 1940 m. skådespelerskan Aino
Taube. B.Hgn.
Henriksson, Nils Torsten, organisatör,
politiker (f. 9/g 1903), sedan 1944 verkst. dir. för
Sjöassuradörernas förening. H. har sedan början
av 1930-talet starkt kritiserat monopoltendenserna
hos konsumentkooperationen och har energiskt
verkat för en smidigare organisation av den enskilda
detaljhandeln, spec. inom livsmedelsbranschen. Som
led. av A.k. 1936—48 (Högern) hävdade han
främst den privata köpenskapens intressen.
Henrikson, A1 f Ragnar Sten, journalist,
författare (f. 9 A 1905), sedan 1929 medarbetare i
”Dagens nyheter”, där han under sign. H e
n-r i k m.fl. skriver spirituell och formsäker
dagsaktuell vers. H:s diktsaml. ”Jazzrytm” (1927),
”Tjuvgods” (1928) och ”Bönekvarn” (1930) ge
personligt hållna variationer av för
mellankrigstiden typiska motiv. ”Vers” (1945) är ett urval
av H:s verskåserier. H. har vidare skrivit för
scenen, bl.a. operan ”Resa till Amerika” (1932,
tonsatt av Hilding Rosenberg), ”Lyckan
kommer” (uppf. 1938), ett romantiskt sångspel, och
”Moralitet vid en stenkross” (1937, uppf. 1939,
omarb. 1941 under titeln ”Den ljusnande tid”),
som har motiv från de svenska folkrörelsernas
historia. H. har skrivit för film och radio och
utfört en rad utmärkta övers., bl.a. av Kjeld
Abells ”Melodien som kom bort” (1936).
”Kineser” (1945) är en saml. övers, av klassisk och
modern kinesisk lyrik, utförd i samarbete med
dr Hwang Tsu-Yü. E.
Henriksson, se Henrikson.
Henrik Suso (S e u s e), mystiker, se Suso.
Henriot [a^rjå’], É m i 1 e, fransk författare (f.
— 249 —
— 250 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
