Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herero (ova-herero) - Hererokriget - Heresi - Herford - Hergeir - Hergenröther, Joseph - Hergesell, Hugo - Hergesheimer, Joseph - Hergin (Håkanson), Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERGIN
järnpärlor. Hos h. förekomma både tandfilning
och tandutslagning (pubertetsrit). Varje h.
tillhör två totemistiska grupper, en moderrättslig
och en faderrättslig, av vilka den förra är mera
social, den senare mera religiös. Huvudmannen
i varje sådan religiös grupp är präst och
hövding och förrättar slaktoffren till förfädernas
andar. På hans gård brinner ständigt en helig
eld, vaktad av hans äldsta dotter, vilken måste
förbli ogift. Andarna tros bebo ett träd,
Com-bre’tum primi gen’ium, som därför hålles heligt.
H:s resning under ledning av Samuel
Mahe-rero 1904, som föregåtts av uppror bland
hotten-totter och hottentottbastarder, berodde närmast på
tyska regeringens inrättande av reservationer och
därmed följande minskning av h:s betesmarker
till de vita kolonisternas och bolagens förmån.
De häftiga striderna kostade nära 5,000 tyska
officerare och soldater livet och c:a 30,000,000 £
i pengar (enl. engelsk källa). Av o. 100,000 h.
överlevde o. 20,000 (engelsk blå bok 1918).
De samlades i reservationer under med dem
förtrogna missionärers ledning. — Litt.: C. J.
Andersson, ”Sjön Ngami” (1856); I. Irle, ”Die H.”
(1906); H. G. Luttig, ”The religious system and
social organization of the H.” (1933). [G.Br]G.Lm.
Hererokriget, se Herero.
Heresi’ (av grek. hai’resis, eg. val, böjelse),
kät-teri*. — H e r e’t i k e r, kättare. — Here’tisk,
kättersk, irrlärig (jfr Schism).
HePford [-t], stad i n.ö. Westfalen, mellan
Wiehengebirge och Teutoburger Wald, knutpunkt
på järnvägen Köln—Hamm—Hannover; 42,693
inv. (1939). H. uppstod invid
benediktinnunnor-nas 819 hit förlagda riksabbotsdöme (upphävt
1802) och lydde under detta, hörde senare till
Hansan, kom 1547 till Jülich, blev 1631 riksstad
och kom 1647 till Brandenburg. H. delas av
Werre och dess biflod Aa i flera delar; i den
äldsta ligga Münstern (1200-talet),
Johanneskyr-kan (1300-talet), rådhuset (1917) samt
byggnader från 1500-talet, av vilka dock många
förstördes el. skadades i 2:a världskriget. H. har
Herero i uniform och ”ordnar”.
textil-, beklädnads-, maskin-, möbel-,
pappers-och tobaksindustri. P.;B.
HePgeir, svensk hövding på 800-talet, omtalad
i Ansgarslegenden som Ansgars främste gynnare
i Birka, vars ”prefectus” han skall ha varit.
Herigenröther, J o s e p h, tysk katolsk teolog
(1824—90), prof, i Würzburg 1852, kardinal 1879
och prefekt för det påvliga arkivet i Rom. På
Va-tikankonsiliet 1870 tillhörde H.
ofelbarhetsdog-mens ivrigaste förkämpar. Av hans
kyrkohisto-riska och kyrkorättsliga arbeten märkas:
”Katho-lische Kirche und christlicher Staat” (1872, flera
senare uppl.), ”Handbuch der allgemeinen
Kir-chengeschichte” (3 bd, 1876—80, 6 Aufl., 4 bd, 1924
—25) samt forts, av C. J. v. Hefeles
”Concilienge-schichte” (bd 8—9, 1887—90). S.N.
Herigesell [-gazäl], Hugo, tysk meteorolog
(1859—1938), 1900
prof, i Strassburg, 1914
föreståndare för
aero-logiska observatoriet i
Lindenberg och prof,
i Berlin. H. är mest
känd genom sina
arbeten för utforskandet
av högre delar av
atmosfären genom
ballonger och drakar.
Han utgav från 1904
”Beiträge zur Physik
der freien
Atmo-sphäre” och från 1914
”Die Arbeiten des
preussischen aeronautischen Observatoriums bei
Lindenberg”.
Hergesheimer [ha’gishaima], J o s e p h,
amerikansk författare (f. 1880). H., som växte upp i
en kväkarfamilj av tysk härkomst i Philadelphia,
försökte utan framgång utbilda sig till konstnär
och slog sig sedan på författarskap. Han har
skrivit romaner och noveller, biografier och
litteraturkritik. Av hans romaner, som kännetecknas
av fin karaktärsteckning och minutiöst målande
miljöskildring, kunna nämnas ”Mountain blood”
(1915), ”The three black Pennys” (1917; sv.
övers. ”Släkten Penny”, 1921), ”Gold and iron”
(1918), ”Java head” (1919; sv. övers. ”Ammidons
hus”, 1920), ”Linda Condon” (1919), ”Cythera”
(1922; sv. övers. ”Dockan”, 1923), ”The bright
shawl” (1922; sv. övers. 1926), en skildring av
ett uppror på Cuba på 1880-talet, ”Balisand”
(1924), ”Party dress” (1930), ”The limestone
tree” (1931) och ”The foolscap rose” (1934).
”San Cristöbal de la Habana” (1920) och
”Berlin” (1932) äro reseskildringar, ”The
presby-terian child” (1923) och ”From an old house”
(1925) ha självbiogr. innehåll, ”Swords and roses”
(1929) har ämnen ur amerikansk historia,
”Sheri-dan” (1931) är en biogr. över general P. H.
Sheridan. E.
Hergin (före 1944 Håkanson), Hans Håkan
Enoch, författare (f. 2h 1910). H. verkade först
som journalist och var 1931—44 medarbetare i
tidn. ”östra Småland”. Sin intima kontakt
under ungdomsåren med småländsk
stenhug-garmiljö har H. utnyttjat i de sociala
problemromanerna ”Hård klang” (1937) och ”Berg —
SU 13.
10 —• Red. avsl. 23/s 49.
— 289 —
— 290 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
