Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hesiodos - Hesione - Hesitera - Hesling, Daniel - Hesperia, Hesperider - Hesperider - Hesperidin - Hesperien - Hesperiidae - Hesperis (växter) - Hesperis (ruinstad) - Hesperornis - Hesperos - Hess, 1. Carl Ernst Christofer - Hess, 2. Peter von - Hess, 3. Heinrich von - Hess, 4. Eugen - Hess, Germain Henri - Hess, Alfred Fabian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HESS
ternas brokiga stoff i ett efter
släktskapsförhållanden ordnat system. Till Theogonien har anslutit
sig en vidlyftig litteratur av ”Kataloger”
(mestadels förlorade), som ur motsvarande synpunkter
bearbetat hjältesagorna. — Ett miniatyrepos
”Herakles’ sköld” (”Aspis”), som med närgången
imitation av berömda homeriska scener skildrar en
episod ur Heraklessagan, har med orätt infogats i
de hesiodiska skrifterna. — H:s nästan lyriska
intresse för sin egen person liksom hans
moraliska och religiösa patos och hans knarriga klarsyn
för livets vardagsbesvär sätta honom i
verkningsfull kontrast till Homeros. I hans som helhet döda
verk ha vissa detaljer spelat en stor roll för
kommande tiders fantasiliv (fabeln om höken och
näktergalen, världsutvecklingen från guldålder till
järnålder, Pandora, Prometheus). — Uppl.: A.
Rzach (3 ed. 1913, texted.), W. Aly (1913)
(Theogonien), U. v. Wilamowitz-Möllendorff (1928)
(Erga; de båda sista med tysk kommentar),
övers.: E. Hellquist, ”Verk och dagar” (1923),
”H:s Theogoni” (1924). — Litt.: P. Waltz,
”Hé-siode et son poème moral” (1906); E. Schwartz,
”Charakterköpfe aus der antiken Literatur”, 1 (5
Aufl. 1919). I.H.
Hesi’one (lat.; grek. Hesion’é), grek, myt., dotter
till konung Laomedon* i Troja. Uppmanad av
oraklet att offra sig åt ett människoätande, av
Poseidon till landet sänt havsvidunder, räddades
hon av Herakles, som, bedragen av Laomedon
på lönen (Tros’ av Zeus skänkta hästar),
erövrade Ilion, dödade Laomedon och skänkte H. åt
Telamon.
Hesite’ra (lat. haesita’re), tveka.
Hesling, Daniel, medaljgravör, se Hæsling.
HespePia, Hesperi’der, se Dagfjärilar.
Hesperi’der (grek. Hesperid’es, lat. HespeFides),
grek, myt., döttrar till Nyx el. Atlas och Hesperis,
vaktade jämte draken Ladon ”i väster” de sköna
trädgårdar, där Gaias åt Hera skänkta, gyllene
äpplen växte. Att hämta dessa äpplen var ett av
Herakles’* arbeten.
Hesperidfn, kem., glykosid i frukterna av vissa
citronarter samt i bladen av Baros’ma betuli’num
och crenula’tum.
Hespe’rien (grek. Hesperia, till hes’peros, väster,
eg. afton; lat. Hesper’ia), ”västerlandet”, i det
forntida Grekland benämning på Italien, hos romarna
Spanien.
Hesperi’idae, fjärilsfam., se Dagfjärilar.
Hes’peris, släkte av fam. korsblommiga växter
med o. 24 arter, 2- el. fleråriga, upprätta örter,
hu-vudsakl. i ö. Medelhavsområdet. Mest bekant är
den odlade och ofta förvildade arten H.
matrona’-lis, trädgårdsnattviol, aftonviol, 0,5—
i m hög med stora, gredelina, sällan vita, särsk.
om aftonen välluktande blommor. Även andra
arter odlas som prydnadsväxter, ss. H. tristis, med
smutsgula, och H. niv’ea, med bländvita blommor.
Hes’peris, ruinstad, se Bengasi.
Hesperor’nis, släkte av överordn. tandfåglar med
den utdöda arten H. rega’lis från övre kritan i
Kansas och Montana. Den var ung. av en duvas
storlek, visade närmast likhet med de nu levande
lommarna och doppingarna och förde ett liknande
levnadssätt. H. saknade emellertid flygförmåga
och hade talrika spetsiga tänder i käkarna.
Hesperornis regalis. Rekonstruktionsteckning av
G. Heilmann.
Hes’peros, grek, myt., aftonstjärnan
(morgonstjärnan: Fo’sforos*), enl. sagan en from yngling,
som en gång på berget Atlas bortrycktes av en
stormvind.
Hess. 1) Carl Ernst Christofer H.,
tysk gravör (1755—1828), medarbetade som
illustratör i det verk, som utgavs över saml. i galleriet
i Düsseldorf, verkade sedan i München och utförde
ett flertal berömda stick efter Rembrandt, Rafael,
Tizian m.fl.
2) Peter von H., den föreg:s son, målare
(1792—1871), landskaps- men framför allt
bataljmålare, utövade stort inflytande på genrekonsten i
München.
3) Heinrich Maria von H., den föreg:s
bror, målare och litograf (1798—1863), utövade en
mångsidig konstnärlig verksamhet, ledde den
kungl. anstalten för glasmåleri i München,
verkade som porträtt- och landskapsmålare och utförde
för glyptoteket och ett flertal kyrkor i München
monumentala fresker. Hans tidigare verk höra till
den nazarenska riktningens främsta, äga friskhet
och en viss enkel storhet.
4) Eugen H., son till H.2), målare (1824—
62), framställde helst jakt- och krigsscener, gärna
med figurer i äldre tiders färgrika dräkter.
Hess [äss], Germain Henri, schweizisk
kemist (1802—50), prof, i S:t Petersburg, bekant
genom sina termokemiska undersökningar,
uppställde 1840 den efter honom benämnda lagen
(se Termokemi).
Hess, Alfred Fabian, amerikansk läkare
(1875—1933), med. dr 1901, prof, i pediatrik vid
New Yorks univ. från 1915, gjorde sig framför allt
känd genom sina undersökningar över det antira-
— 357 —
— 358 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
