Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hildegard av Bingen - Hildén, Henrik - Hildén, Kaarlo - Hildesborg - Hildesheim - Hilding, Olle - Hildinger, Alf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HILDÉN
dis”, som skrevs av de samtida munkarna Gottfrid
och Theoderik (utg. i fra. övers. 1907). H. har ej
blivit kanoniserad men räknas som helgon;
festdag: 18/g. — Litt.: Monogr. av F. M. Steele (1914),
H. Fischer (1927). S.N.
Hildén, Knut Henrik, finländsk författare
och litteraturhistoriker (1884—1932), debuterade
1910 med novellsaml. ”Indiansommar”, följd av ett
antal noveller och romaner, bl.a. ”Storön” (1914),
i vilka det friska naturlivet efter Hamsuns
mönster ställes i motsättning till dekadent kultur- och
storstadsliv. Skådespelet ”Barnet” uppfördes i
Helsingfors 1920. H:s levande naturkänsla gav
hans litteraturhistoriska studier deras inriktning.
Med ”Studier af naturen i stormaktstidens
verklighet och dikt” (1920) samt ”Studier av naturen i
Linné-seklets svenska diktning” (1925) blev han
fil. dr och 1926 doc. i svensk litteratur vid
Helsingfors univ. H.Sm.
Hildén, K a a r 1 o Thorsten Oskar, finländsk
geograf (f. 1893), fil. dr i Helsingfors 1920, e.o. prof,
i ekonomisk geografi vid Finska handelshögsk. i
Helsingfors 1921—46, ord. prof. 1946, högsk:s
prorektor sedan 1939, doc. i antropologi vid
Helsingfors univ. sedan 1926, tf. prof, i geografi 1929
—31 och sedan 1946; sekr. i Geografiska sällskapet
1929—40, red. för dess tidskr. ”Terra” 1922—40.
H. har redigerat det geografiska samlingsverket
"Suomenmaa” (1919—31) och den finskspråkiga
geografiska handboken ”Suomen maantieteen
kä-sikirja” (1936) samt C. G. Mannerheims ”Across
Asia from West to East” (1940). H:s arbeten falla
främst inom antropogeografiens och den
ekonomiska geografiens område. Mdn.
Hildesborg, gods i Härslövs sn i Skåne, vid
Öresund 5 km n. om Landskrona, omfattar 223
ha, därav 191 åker, med ett taxeringsvärde av
737,500 kr. Huvudbyggnaden av sten i två
våningar med högre mittparti uppfördes 1872 av
landshövdingen greve G. Wachtmeister, som s.å.
köpt H. Godset bildades först 1806; dess nuv.
ägare är generalskan Margit Lundström (f. von
Geijer). — Förleden i namnet anspelar på läget i
byn Hilleshög, 1085 skrivet Hildeshoge, som
innehåller mansnamnet Hildir (jfr G. Knudsen & M.
Kristensen, ”Danmarks gamle Personnavne”, 1:1,
1936—40, sp. 565). P.;Er.
HiPdesheim [-håim], stad i Hannover i
Tyskland, 25 km s.ö. om staden Hannover; 72,495
inv. (1939; 25,887 1880). H. blev biskopssäte
senast 822 och var redan på 1000-talet tack vare
biskoparna Bernward* och Godehard* ett
berömt konst- och kulturcentrum, vars inflytande,
särsk. under iioo-talet, även sträckte sig till
Skandinavien. Ofta var förhållandet spänt
mellan biskoparna och staden, som o. 1250 inträdde
i Hansan. Efter växlande öden tillföll H. 1815
Hannover. Till följd av allierade flygbombningar
i 2:a världskriget blev H. mycket svårt skadat,
och framför allt den måleriska gamla staden
blev nästan helt utplånad. Blott få tyska städer
hade så som denna bevarat sin medeltida
prägel, med många ståtliga kyrkor och hundratals
vackra korsvirkeshus. Den enda intakta
byggnaden av betydelse är Moritzkirche från 1000-talet;
delvis skadad men återställd är Godehardkirche
i rik senromansk stil från iioo-talet. Mycket
svårt skadade äro bl.a. domen (se Bernward
samt bilder på pl. vid Dopfunt och Dörr) med
tillhörande klosterbyggnader, Michaelis-,
Andreas-och Heilig-Kreuz-kyrkorna, alla från 1000-talet,
samt Jakobikirche från o. 1500. Michaeliskirche
med sina två kor och sitt målade innertak av
trä hörde till den äldre medeltidens vackraste
byggnadsalster; taket har blivit bevarat tack vare
evakuering, liksom i allm. alla dyrbarare
inventarier. Bland mängden av förstörda
profanbyggnader må blott erinras om Templerhaus, det
praktfulla korsvirkeshuset Knochenhaueramtshaus
från 1529 och det s.k. Kaiserhaus från 1586
(prytt med kejsarreliefer). H. har järnvägar till
bl.a. Braunschweig, Hannover, Hameln och
Gos-lar samt står sedan 1928 i förbindelse med
Mit-tellandkanalen. Bland industrier märkas gjuterier
och mekaniska verkstäder (jordbruks- och
mejerimaskiner), socker- och gummifabrik. Många
högre fackskolor finnas. — 1868 upptäcktes på
höjdstråket s.ö. om staden en nedgrävd skatt av
74 silverföremål, huvudsaki. bestående av kärl
och med en sammanlagd vikt av över 50 kg.
Fyndet, som är det största i sitt slag n. om
Alperna, har sin närmaste motsvarighet i det från
Boscoreale. Jämte kärl av alexandrinskt fabrikat
från slutet av republiken möta här dylika från
Augustus’ tidevarv samt ett par av halvbarbarisk
prägel, betraktade som galliska och daterade till
2:a årh. e.Kr. Fyndets heterogena beskaffenhet
samt den sannolika tiden för dess nedläggning,
angiven av de yngsta föremålens ålder, motsäga
den framlagda hypotesen, att här skulle
föreligga den romerske konsuln Varus’ fältservis,
undangömd efter nederlaget i Teutoburger Wald.
— Litt.: A. Zeller, ”Die romanischen
Baudenk-mäler von H.” (1907); ”H.” (i ”Deutschlands
Städtebau”, 1921); O. Doering, ”Goslar und H.”
(i ”Berühmte Kunststätten”, 71, 1926); J. Köhler,
”H.” (1928); E. Pernice & F. Winter, ”Der
Hil-desheimer Silberfund” (1901). P.;G.Em.
Hilding, Olle, skådespelare (f. 19/r 1898),
studerade för Sie Christiernsson, tillhörde E.
Sundströms sällskap sommaren 1920, kom på hösten
s.å. till O. Winge. Efter kortare engagemang
hos A. Ryding och A. Hj. Lundholm var H. 1929
—30 knuten till Svenska teatern i Vasa. Efter
anställning vid bl.a. Oscars-, Komedi- och
Vasa-teatrarna i Stockholm tillhörde H. 1943—45
Blan-cheteatern och blev 1946 lärare i scenisk
framställning vid Dramatiska teaterns elevskola, fr.o.m.
1948 dess föreståndare. Dessutom har han
deltagit i Riksteaterns turnéer samt 1945—48 tills, med
Hilding Gavle bedrivit turnéverksamhet i Folkets
parker. — H. är en typisk intellektuell
skådespelare, som skapar sina gestalter på grundval av
psykologiskt genomträngande och djupgående
analys. Bland hans roller märkas Reback i ”Johan
Ulfstjerna”, Epichodov i ”Körsbärsträdgården”,
Vickberg i ”Hans nåds testamente”, Chrysdale i
”Äktenskapsskolan”, Hugo Kalmar i ”Si iskarlen
kommer”, Moses i ”Skandalskolan” och Charles
Elling i ”Johanna från Lothringen”. A.L.
Hildinger, Alf Hilding, skolman (f. 11/io 1890),
son till rektor Hilding Andersson, fil. lic. 1919,
lektor vid folkskoleseminariet i Falun s.å.,
rektor vid folkskoleseminariet i Hälsingborg 1946.
— 431 —
— 432 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
