Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hiller von Gaertringen, Friedrich - Hilleröd - Hilleshög - Hilleström, 1. Pehr - Hilleström, 2. Karl Peter - Hillevioner - Hillilä, Kaarlo - Hillman - Hillman, Adolf - Hillman, Bengt - Hillman, Sidney
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HILLERÖD
morfader, Th. Mommsen, ”Mommsen und
Wila-mowitz. Briefwechsel 1872—1903” (1935). K.H.
Hilleröd, stad i Frederiksborg Amt, n. Själland,
30 km n.v. om Köpenhamn; 8,887 inv. (1945; med
Frederiksborg slotts sn 14,023). H. ligger i en
vacker trakt, nästan helt omgiven av skog, i en
halvcirkel kring Frederiksborgs slott och
slotts-sjö. H. är järnvägsknutpunkt, har en mångsidig
industri (särsk. maskinindustri) och en betydande
handel med den omgivande landsbygden. En stor
tillgång för staden är Frederiksborgs* slott med
dess nationalhistoriska museum. H. anlades o.
1560 och blev stad 1606. J-C.
Hilleshög, socken i Färentuna hd i Uppland,
Stockholms län, och församling i Sånga, Skå,
Färentuna och Hilleshögs pastorat i Svartsjö
kontrakt av Stockholms stift, på n. delen av
Svartsjölandet i Mälaren; 14,60 km2, därav 14,48 land;
515 inv. (1949; 36 inv. pr km2). H., som ligger
vid Hillersjö- och Ventholmsvikarna, har odlad
slättmark omväxlande med skogklädda bergkullar.
Åkern utgör 37 °/o av landarealen, skogsmarken
38%. Egendomar: Norrudden, Prästnibble,
Vent-holmen och Sundsudd. Bland industrier märkas
tegelbruk, mekanisk verkstad och snickerifabrik.
Av fornminnen finnas högar och stensättningar;
fem runristningar äro bevarade, därav en med rika
slingor i fast häll samt tre i kyrkan. Denna är
en väl bibehållen romansk anläggning av gråsten
från uoo-talets mitt, den enda i stiftet med bevarad
absid. Skepp och kor ha senmedeltida ribbvalv
med målningar. Bland inventarierna är en
märklig medeltida Birgittabild. Kyrkan restaurerades
1921—22. — Namnet skrevs 1310 hildishogh, 1302
—19 hillishøgh (avskrift). Det avsåg urspr.
kyrkbyn. Förra leden är gen. av mansnamnet ’Hildir,
senare leden ordet hög (se M. Lundgren, ”Svenska
personnamn från medeltiden”, 1892—1934, sid. 102,
och E. Hellquist, ”Svensk etymologisk ordbok”,
3 uppl., 1948, sid. 393). P.;Er.
Hilleström. 1) Pehr H., genremålare och
konstvävare (1733—1816). H. lärde teckning och
målning vid Konstakad. under Taravals och Korns
ledning. Den sistn:s dekorativa väggmålningar
efter franska mönster övade stort inflytande på
honom. Den franske hautelissevävaren Duru vid
Stockholms slott, hos vilken H. kom i lära 1745,
bidrog ytterligare till
den franska skolningen.
1757 f°r H. med
offentligt understöd till
Paris, där han blev
Bou-chers lärjunge i 1 V2
år. Efter återkomsten
till Sverige fortsatte
han med arbetet för
tapeter, mattor och
stolöverdrag till kungl.
slottet men drogs
samtidigt alltmer till
det rena måleriet.
Genrebilder, s.k.
”konversationsstycken”,
”karuseller”, tidens
hovfestligheter,
avmålade han med lätt
• pensel på franskt
ma
Pehr Hilleström.
Målning av Anders Johan
Hansson, 1814. Konstakad.,
Stockholm.
ner. Den borgerligt realistiska idyllen i Chardins
anda skänker ett märgfullt drag åt hans konst, som på
1780-talet alltmer övergår i detaljtrogen
vardags-skildring, värdefull för förståelsen av tidens
kulturhistoria. Nämnas må särsk. hans bruks- och
berg-verksmålningar, effektfulla smedje- och
gruvinteriö-rer med ljusdunkelstudier. På äldre dagar utförde han
minutiöst noggranna studier av svenska folktyper i
nationaldräkt. H. blev prof, i teckning vid Konstakad.
1794 och dess dir. 1810. Hans produktion är
oerhört rik; han är representerad i Nordiska museet,
Nationalmuseum, Drottningholms teatermuseum
och i ett flertal offentliga och privata
konstsamlingar över hela landet. — Litt.: O. Sirén, ”P. H.
d.ä.” (1900); Gerda Cederblom, ”P. H. som
kulturskildrare” (2 bd, 1927—29); S. Rönnow, ”P. H. och
hans bruks- och bergverksmålningar” (1929). GV.
2) Karl Peter H., den föreg:s son,
landskapsmålare (1760—1812), vann vid Konstakad.
snabbt rykte som habil landskapsskildrare i Korns
stil men lyckades aldrig helt komma över
beroendet av denne, Belanger och senare Fahlcrantz.
Hillevioner [-å’-], hos Plinius d.ä. förekommande
benämning på Skandinaviens talrika inv. H. gå ej
att identifiera; det har bl.a. antagits, att formen
uppkommit genom paleografisk förvanskning av
svearnas latinska namn (5uz’on^5).
HilFilä, K a a r 1 o Henrik, finländsk
ämbetsman (f. 1902), högre rättsexamen 1926;
köpings-direktör i Rovaniemi 1929—30 och 1933—37,
utförde som landshövding i Lapplands län 1937—44,
framför allt under krigsåren, ett synnerligen
betydande arbete till det nybildade och av kriget hårt
prövade, vidsträckta länets fromma;
inrikesminister efter den politiska nyorienteringen 1944—45,
folkförsörjningsminister 1945—46, dir. i
Folkpen-sionsanstalten sedan 1946.
Hillman [-man], engelsk bil av lätt typ,
tillverkad av Hillman Car Co. Ltd., Coventry, grundat
1903 och tillhörigt Rootes-koncernen (Rootes Ltd,
London). Vagnens nettovikt är 934 kg. Den är
försedd med en 34 hk 4-cylindrig 4-taktsmotor
om 1,184 cm3 total cylindervolym.
Hillman, Adolf, musikskriftställare och
översättare (1844—1933). H. ägnade sig efter studier
i Uppsala 1865-—73 åt journalistisk verksamhet i
Söderhamn. Han skrev senare om svensk
litteratur i spanska och spansk litteratur i svenska
tidningar samt översatte spansk litteratur. Bland
H:s skrifter märkas en Berwald-biografi (1920),
biografier om Mozart (1917), Brahms (1918) och
Schubert (1922) samt ”Kammarmusiken och dess
mästare” (1918).
Hillman, Bengt Adolf, skolman (f. 22/4 1900),
folkskollärarexamen 1923, anställd vid Stockholms
folkskolor sedan 1924, redaktionssekr. i
”Folkskollärarnas tidn.” 1935—38, 2:e red. 1943, huvudred.
1946, sekr. i Sveriges folkskollärarförbund 1939
—42, expertuppdrag inom 1940 års skolutredning
och 1946 års skolkommission. Genom tidningsart.,
föredrag och kommittéarbete har H. verkat för
främjande av folkskollärarnas intressen
pedagogiskt, ekonomiskt och organisatoriskt.
Hillman [-man], Sidney, amerikansk
arbetarledare av litauisk härkomst (1887—1946). H.
deltog i ryska revolutionen 1905. När han kort
därefter frigavs, utvandrade han till USA, där han
— 447 —
— 448 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
