Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Hindenburg, 1. Paul von Beneckendorff und - von Hindenburg, 2. Oskar von Beneckendorff und - Hindenburgdammen - Hindenburglinjen - Hinder - Hinder av högre hand - Hinderbelysning - Hinderdagsgäv - Hindergård - Hinderljus - Hinderlöpning - Hinderridning - von Hindersin, Gustav Eduard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HINDERSIN
var detta fallet årsskiftet 1926/27 vid tillkomsten
av 4æ regeringen E. Marx. Vid bildandet av det
socialdemokratiska kabinettet H. Müller 28/g 1928
hävdade H. sin prövningsrätt, då det gällde medl.
i detsamma. I övrigt visade H. sig med stor
lätthet kunna samarbeta med de olika partimännen.
Müller var t.ex. högt värderad av H. Även G.
Stresemanns politik erhöll hans stöd, alldenstund
den representerade det i olika lägen uppnåeliga.
Under intryck av den växande ”nationella
oppositionen” från hösten 1930 tillrådde H. den
hårdare kurs, som följdes av regeringen Brüning.
I april 1932 omvaldes emot denna oppositions
röster H. till rikspresident med 53 °/o av de
avgivna rösterna. Valet visade emellertid, liksom
kort därefter valet till Preussens lantdag, att den
nationella oppositionens ställning var mycket
stark. H. önskade en anpassning efter detta läge.
Brüning, som ej ville medverka härtill efter de
linjer H. ansåg mest användbara, tvingades ta
avsked, icke därför att han förlorat riksdagens
men väl rikspresidentens förtroende. Efterträdare
blev F. v. Papen, vilken företrädde en syn på de
framtida målen i tysk politik, som nära
överensstämde med H:s. Emellertid lyckades v. Papen
ej vinna riksdagens förtroende och måste avgå,
likaså hans efterträdare general Schleicher. H.,
som under förhandlingarna under dessa två
kabinetts upprörda tid vägrat acceptera Hitler som
regeringschef på gr. av dennes vittgående anspråk,
lät i jan. 1933 utnämna honom till rikskansler i
ett kabinett, vari tysknationella o.a.
meningsfränder till H. voro tillförsäkrade viktiga nyckelposter.
H:s krafter voro vid denna tid brutna, och han
reagerade icke mot att Hitler och
nationalsocialisterna borteliminerade det konservativa
inflytandet. Ett lyckönskningstelegram, som avsändes i
hans namn till Hitler efter massakern 30/4 1934,
visar, om det mot vad som allmänt antages
verkligen inspirerats av H., att han stod helt
oförstående för händelsens verkliga innebörd. Kort
därefter avled han 2/s s.å. — H. utgav ”Aus meinem
Leben” (1920; sv. övers, s.å.). — Litt.: J. W.
Wheeler-Bennett, ”H.” (1936). [E.Bz;Arrh.]B.
2) Oskar von Beneckendorff und
von H., den föreg:s son, militär (f. 1883), blev
officer 1903, kapten 1914, major 1924,
överstelöjtnant 1929, överste 1932, generalmajors avsked
1934. H. gjorde under i:a världskriget tjänst som
generalstabsofficer vid olika kårer samt i Stora
högkvarteret; under sin faders tid som tysk
rikspresident spelade H. en viss politisk roll som
adjutant hos denne. För den roll han spelat vid
tillkomsten av kabinettet Hitler—v. Papen ställdes
H. efter 2:a världskriget inför en
denazifierings-domstol och dömdes skyldig. [Arrh.]B.
Hindenburgdammen, se Sylt.
Hindenburglinjen, krigshist., se
Siegfriedställ-ningen.
Hinder, krigsv., anordningar i terrängen, som
försvåra och fördröja en motståndares framryckning.
Särsk. vid försvarsstrid komma h. till stor
användning, men även vid anfallsstrid utnyttjas h.
på sådana delar av fronten, där striden avses att
föras försvarsvis, till skydd för en öppen flank
samt för att spärra främst vägar. H. äro dels n
a-t u r 1 i g a, ss. vattenhinder, kärr, gravar och
stridsvagnshindrande terräng, dels ko n s t g j o
r-d a, ss. förhuggningar, minfält, taggtrådsstängsel
och sten- el. betongblock. H. böra kunna försvaras
av helst flankerande eld. Av naturliga h. äro
vattenhinder de verksammaste men förlora i värde,
då de bli isbelagda. Deras värde kan ökas genom
förstöring av broar och vad, anordnande av
översvämningar och uppdämningar m.m. Konstgjorda
h. byggas såsom stormhinder, pansarhinder,
bilhinder och landningshinder. Stormhinder*
utföras för att hejda anfallande infanteri och kunna
utgöras av taggtrådsstängsel, spanska ryttare,
truppminering o.d. Pansarhinder anordnas
såväl på som vid sidan av vägar för att hejda
pansartrupp (stridsvagnar och terränggående bilar)
och utföras som h. av sten- el. betongblock,
strids-vagnsminering el. förhuggning, förstärkt genom
inflätad taggtråd, stridsvagnsminor o.d. B i 1 h i
n-d e r anordnas vid vägar mot bilar och
motorcyklar samt utföras som stockhinder, förhuggning el.
minering. Landningshinder anordnas på
fält och raka vägsträckor för att hindra landning
av transportflygplan och kunna utgöras av
stolpar, gravar, spanska ryttare, minor o.d. A.W.G.
Hinder av högre hand, jur., se Force majeure.
Hinderbelysning, flygv., h i n d e r 1 j u s, består
av markeringsljus med rött sken och placeras på
höga hinder (t.ex. skorstenar) i närheten av en
flygplats. H. kan även användas för att ange,
att någon del av själva flygfältet försatts i dåligt
el. obrukbart skick. Jfr Flygfältsbelysning.
Hinderdagsgäv, rättshist., eg. gåva (på) dagen
efter (bröllopet), se Morgongåva.
Hindergård, vid gymnastisk utbildning använd
hinderanordning (vallar, gravar, spänger,
gärdes-gårdar, plank m.m.) av permanent el. tillfällig art,
som på kortast möjliga tid skall passeras (enskilt
el. av tävlingslag). H. användes huvudsaki. vid
militär utbildning men även vid skolgymnastiken och
då ordnad med tillhjälp av gymnastikredskapen.
Hinderljus, flygv., se Hinderbelysning.
Hinderlöpning. 1) Löpning till fots 3,000
m å rundbana om 400 m med 5 hinder (av 91,4 cm
höga häckar), varav ett med vattenfylld grav, 3,gg
m i kvadrat och med ett djup av 76 cm invid
häcken och sluttande framåt till intet. Hindren äro
placerade med ung. lika avstånd sinsemellan så,
att tävlande skall passera inalles 37 stycken, därav
vattengravshindret 7 gånger. De få tagas på
valfritt sätt och böra därför vara så tunga, att de
icke lätt kunna vältas omkull; särsk.
vattengravshindret skall vara så fast, att tävlande utan risk
kan taga sats från detta vid hopp mot gravens
framkant. H. i sin nuv. form är en relativt ung
idrottsgren, där reglerna ej äro fullt likartade i
alla länder. Ovanstående bestämmelser tillämpas
f.n. i Sverige samt vid Olympiska spelen och vid
EM. SM i h. instiftades först 1936. — 2) H. till
häst äro dels häcklöpning*, dels steeplechase*.
Den senare är mera krävande med avseende på
hästens hoppförmåga och uthållighet än
häcklöpningen, vilken dock å andra sidan vanl. rides i
hastigare tempo. Tävlingar i h. äga stundom rum
med 3-åringar (vid höstens häcklöpningar) men
förbehållas som regel 4-åriga och äldre hästar. O.Kgh.
Hinderridning, se Hinderlöpning.
von Hin’dersin, Gustav Eduard, tysk
mi
— 465 —
— 466 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
