Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hindukush, Hindukusch, Hindukusj - Hindus, Maurice - Hindustan - Hindustani - Hindås - Hindö - Hingst - Hingstbesiktningstvång - Hingstdepå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HINGSTDEPÅ
Tirich Mir i Hindukush. Flygbild.
och kontrastera genom sin lugna terräng mot de
klyftlika erosionsdalar, som äro nedskurna i dem
och vittna om en sen höjning av berglandet. H.
blir här vattendelare mellan Indus och Amu-darja.
Det reser nu sin rygg till en höjd av 6,000 m och
når i Tirich Mir t.o.m. 7,750 m ö.h. N. om Tirich
Mir-massivet böjer bergskedjesystemet plötsligt
om i nästan rät vinkel samt fortsätter mot s.ö.
i Karakorums och Transhimalayas väldiga kedjor,
vilka bilda den tibetanska platåns s. rand.
Kedjorna bli vid s. Pamir åter lägre (4,500—5,000 m),
och dalbottnarna ligga så högt, att kammarna te
sig jämförelsevis obetydliga. Hit upp till n.ö. H.
nå den indiska monsunens nordligaste utlöpare.
H:s s.ö. sidor äro därför fuktiga, och Chitrals
och Nuristans (Kafiristan) bergdalar äro leende
oaser. H:s s. utlöpare gå här i ö. genom Nuristan
ned mot Kabulfloden och bilda n. sidan av det
100 km långa Khyber-passet.
Khyber—Bamiyan-linjen är den handels- och härväg, som sedan
urminnes tider över H. förbundit n. Indiens historia
med Turkestans. — Litt.: ”Bericht der Deutschen
Hindukusch-Expedition 1935 der Deutschen
For-schungsgemeinschaft” (1937); A. Herrlich, ”Land
des Lichtes. Deutsche Kundfahrt zu unbekannten
Völkern im Hindukusch” (1938). [J.F.]Edg.K.
Hindus [hin’das], Maurice Gerschon,
ryskamerikansk författare (f. 1891). H. är född i en
bondefamilj i Ryssland, kom efter faderns död
1905 till USA, där han först arbetade som
springpojke men sedan fick tillfälle att studera vid high
school och skilda univ. Sedan 1917 har han
verkat som skribent. H. har gjort studieresor till
Ryssland, som han skildrat bl.a. i ”Humanity
uprooted” (1929; sv. övers. ”Uppryckt med
rötterna”, 1932) och ”Red bread” (1931; sv. övers.
1933). Under 2:a världskriget skrev H. ”Hitler
cannot conquer Russia” (1941), ”Russia and
Japan” (1942), ”Mother Russia” (1943) och ”The
Cossacks” (1945). H. har också framträtt som
romanförf. med bl.a. ”Sons and fathers” (1940)
och ”To sing with the ängels” (1941; sv. övers.
1942). ”Green worlds” (1938) är en självbiogr. E.
Hindusta’n (pers, hindüstän), från persiskan
stammande beteckning för det av indoarier bebodda
området i Indien, spec. de centrala delarna kring
Ganges och Jumna.
Hindusta’ni, indo-ariskt språk, som utgått från
den huvudsaki. på det västliga hindi* vilande
dialekt, som efter stormogulväldets upprättande
småningom utbildade sig i och kring Delhi vid
hovet, i kanslierna och i härlägren. Uppkomsten av
h. går tillbaka till mitten av 1500-talet, men det
var först sedan engelsmännen mot slutet av
1700-talet och under 1800-talet åstadkommit en relativt
samlad politisk enhet i Indien, som h. fick sin
nuv. betydelse som ett allmänindiskt kommersiellt
och administrativt uttrycksmedel. H. är allmänt
samtalsspråk även runt Indiska oceanens kuster,
i Maskat, Oman och vid Persiska viken. H.
utmärker sig för en relativt stark infiltration av
persiska och arabiska uttrycksmedel. Denna är
starkast i den form h. fått som de indiska
muhammedanernas litterära uttrycksmedel, urdu*.
Vid sidan av detta står det litterära h., h. i
egentlig mening, ett täml. artificiellt konstspråk,
tillkommet i början av 1800-talet med
indisk-puristisk tendens. Detta litterära h. är numera
Indiens mest betydande litterära uttrycksmedel.
— Litt.: W. St. C. Tisdall,
”Conversationgram-mar of the H. language” (1911); C. A. Thimm,
”H. grammar self-taught” (1916); A. H. Harley,
”Colloquial H.” (1946). C.F.
Hindås, samhälle i Björketorps* sn i
Västergötland.
Hindö, ö i Norge, se Hinnöy.
Hingst, hanne av hästar, åsnor och sebror. Jfr
Beskällare.
Hingstbesiktningstvång innebär förbud att till
avel använda hingst, som ej är av Statens
premie-ringsnämnd premierad el. tillåten. Lag om dylikt
h. finns i de flesta kulturländer och infördes i
Sverige 1914. Hingstägare är medgiven rättighet
att till egna ston begagna även icke lagligen
kvalificerad hingst.
Hingstdepå. Den varmblodiga hästaveln har i
Sverige redan tidigt varit föremål för
statsmakternas omvårdnad. Sålunda inrättades redan under
Karl XI :s regering tvenne h. (en på Fly in ge
i Skåne och en på Strömsholm i
Västmanland) i syfte att därmed befordra den varmblodiga
hästaveln genom att tillhandahålla allmänheten
förstklassiga beskällare av önskvärd typ för skilda
bruk, i främsta rummet för arméns behov. Dessa
beskällare bli under betäckningssäsongen
utstatio-nerade på skilda platser inom provinser, där
varmblodig avel bedrives. Flyinge disponerade 1949
över 72 hingstar, samtliga svenskfödda och av
hannoveransk el. ostpreussisk härstamning. Till
h. på Strömsholm äro hänvisade ett något mindre
antal, därav ett mindre antal av oldenburgskt ursprung.
— 469 —
— 470 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
