Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hirdman, 1. Maj - Hirdman, 2. Gunnar - Hirdman, 3. Arne - Hirdskrå - de la Hire, Philippe - Hirmer, Max - Hirmos - Hirn, Gustav Adolf - Hirn, 1. Karin - Hirn, 2. Yrjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIRN
tats ballader” (1928), novellsaml.
”Människoträsket” (1922), ”Kamp” (1928), ”Maja i Dalarna”
(1930), ”De förlorade barnen...” (1934), som ger
bilder ur modernt äktenskapsliv, och ”Vingar mot
ljus” (1939). En självbiografisk skildring av H.
ingår i ”Ansikten” (1932). — G. 1912 m. H.2). E.
2) Gustav Gunnar H., den föreg:s make,
folk-bildningsman (f. 12/g 1888). Genom studier vid
folkhögsk. i Hampnäs och i Askov i Danmark
samt i Oxford och i
Brookwood, USA,
förberedde H., som urspr.
var järnarbetare, sin
kommande insats
inom det frivilliga
folkbildningsarbetet. I
detta deltog H. tidigt,
bl.a. inom den
ungsocialistiska rörelsen, och
blev 1918 studieledare
vid och föreståndare
för Arosgården i
Västerås. 1932 utsågs
H. till
riksstudieleda-re i ABF och
studie
rektor för dess Stockholms-avd. H. har över hela
landet verkat som föreläsare och kursledare,
varvid han i allm. mera framhållit de
personlighets-danande ämnena än de enbart kunskapsbetonade.
Denna tendens återkommer även i H:s omfattande
skriftställarverksamhet, vilken bl.a. omfattar ”Den
materialistiska historieuppfattningen” (1930),
”Ar-betarbildning — linjer och mål” (1933), ”Jean
Jaurès” (1934), ”Kulturell demokrati” (1938),
”Humanismens idé” (1942), ”Synpunkter och
meningar” (1948) och ”Humanism och kristendom”
(1949). E.Bng.
3) Arne H., de föreg:s son, författare (f. 29/s
1914). H. har bedrivit studier vid Stockholms
högsk., har haft anställning vid annonsbyråer och
bokförlag och medarbetar som kulturskribent i
skilda tidn. och tidskr. Han debuterade 1939 med
diktsaml. ”Drömmen behåller du” och har sedan
utg. ”Aforismer” (1941), ett Verdandi-häfte om
Johannes V. Jensen (1944) och ”Tydor” (1947),
starkt personligt hållna prosastycken, för vilka
J. V. Jensens ”myter” icke varit utan betydelse.
Hirdskrå, rättshist., stadgor för den kungl.
hir-den i Norge. Sådana omtalas i historiska källor
sedan Olav den heliges tid, men texten till dessa
är ej bevarad. Så är däremot fallet med den
yngre h. (1274—77), utfärdad av Magnus
Laga-böte, utg. i ”Norges gamle love” (1848). En
dansk motsvarighet till h. är Vederlagen*.
de la Hire, P h i 1 i p p e, matematiker, se de La
Hire.
Hirmer, Max, tysk botanist (f. 1893), fil. dr i
München 1917, doc. där 1922, e.o. prof. 1927.
H. har utg. arbeten i morfologi, anatomi,
paleo-botanik och fylogeni, ss. ”Zur Lösung des
Problems der Blattstellungen” (1922), den allmänt
använda ”Handbuch der Paläobotanik”, 1 (1927)
och ”Die Blüten der Coniferen”, 1—3 (i
”Biblio-theca botanica”, 114, 1936—37), tagit väsentlig del
i bearbetningen av de fossila växterna för R.
Wettstein, ”Handbuch der systematischen
Botanik”, 4 Aufl. (1933—35), samt redigerar avd. för
fossila växter i ”Palaeontographica” och avd.
”Paläobotanik” i ”Fortschritte der Botanik”. A.Hr.
Hirmos, se Bysantinsk musik.
Hirn [irn], Gustav Adolf, fransk ingenjör
och fysiker (1815—90). Ehuru H. aldrig studerat
vid någon högre bildningsanstalt, förmådde han
erövra en ställning i främsta ledet av sin samtids
fysiker. Hans förnämsta arbeten falla inom
värmelära och termodynamik; särsk. böra nämnas hans
noggranna undersökningar över vätskors
utvidgning, över vätskors spec. värme och värmets
mekaniska ekvivalent. Mekaniska värmeekvivalenten
fann H. ung. samtidigt med R. Mayer och
oberoende av honom. H. utförde även ett pionjärarbete
i fråga om teorien för ångmaskinen. Bland H:s
skrifter märkas ”Exposition analytique et
expéri-mentale de la théorie mécanique de la chaleur”
(1862), ”La musique et 1’acoustique” (1878),
”Ther-modynamique” (1881). [A.B.L.]Re.
Hirn. 1) Karin H., f. Aberg, finländsk
skrift-ställarinna (1869—1943). H., som på skilda sätt
understödde sin make, H.2), i hans
vetenskapliga arbete, framträdde själv som essäist och
översättare. Hon tolkade bl.a. Lafcadio Hearn,
Maeterlinck, Thomas Hardy och Joseph Conrad.
Ett urval av hennes essäer ingår i privattrycket
”K. H:s minne”, utg. av H.2) 1943.
2) Yrjö H., estetiker, konst- och
litteraturhistoriker (f. 1870), 1890—1910 anställd vid
univ.-bibl. i Helsingfors, doc. 1898, prof, i
estetik och modern
litteratur vid Helsingfors
univ. 1910—37. Ut-
gångspunkten för H:s
estetiska tänkande är
hans uppfattning av
konsten dels som
sociologiskt fenomen,
dels som emotionellt
uttryck. Denna
åskådning framträder redan
i hans tidigaste
arbeten, som falla inom
den teoretiska
estetikens område: dr-avh.
”Förstudier till en
konstfilosofi på psykologisk grundval” (1896),
”Skildringar ur pueblofolkens konstlif” (1901),
”The origins of art. A psychological and
socio-logical inquiry” (1900; sv. övers. ”Konstens
ursprung”, 1902) och ”Det estetiska lifvet” (1913).
Samma grunduppfattning har även varit
vägledande för den estetiska tolkning H. ger av den
katolska kyrkans poesi och konst i ”Det heliga
skrinet” (1909), hans mest betydande verk. En
kort sammanfattning av sina åsikter om estetikens
grundproblem har H. gett i ”Konsten och den
estetiska betraktelsen” (1937). Efter att ha
publicerat det kulturhistoriska arbetet ”Barnlek” (1916)
har H. presenterat en rad märkliga personligheter,
särsk. i England och Frankrike, i en serie essäer
och studier: ”Diderot” (1917), ”Episoder” (1918),
”Swift” (s.å.), ”Dr Johnson och James Boswell”
(1922), ”Eremiter och pilgrimer” (1924), ”Den
gamla postvagnen” (1926), ”ön i världshavet”
(1928), ”Beaumarchais” (1931), ”Goda vildar och
ädla rövare” (1941). Under senare år har H.
SU 13.
16 —- Red. avsl. 5/s 49.
— 481 —
— 482 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
