Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hispano-romanska språk - Hispano-Suiza - Hispidus - Hiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISPANO-ROMANSKA SPRÅK
Hiss för malmuppfordring ur gruva enl. Olaus Magnus,
1555.
Hispano-romanska språk, se Romanska språk.
Hispano-Suiza [ispanå’-spiza’], numera franskt
motormärke, tillverkas av Société franqaise
Hispano-Suiza, Bois-Colombes. De ursprungliga
bilkonstruktionerna utfördes 1905 av den schweiziske
ingenjören M. Birkigt för den då grundade
spanska firman H. i Barcelona. H:s biltillverkning har
numera upphört; företaget producerar huvudsaki.
flygmotorer.
Hi’spidus, -a, -um (lat., strävhårig), ofta använt
artnamn på växter med strävhåriga blad o.d.
Hiss, anordning för person- el. godstransport
i vertikal led och vanl. styrd i sin rörelse medelst
gejdrar. H. ha utvecklats ur det enkla vindspelet
el. blocktyget och torde först ha kommit till
användning i samband med gruvdrift, varvid
drivkraften erhölls från dragdjur el. genom
användning av tramphjul (se Gruvspel). — H. för
persontransport inom byggnader äro kända från 1850
(H. Waterman, New York, m.fl.). Som drivkraft
begagnades ångmaskiner med
remöverföring till hissmaskineriet. Den första regelmässiga
fabrikationen av h. igångsattes 1852 av E. G. Otis
(Yonkers, N. Y., USA); Otis införde 1854 även
de första säkerhetsanordningarna mot störtning.
Från början av 1870-talet härstamma h. av hy
d-r a u 1 i s k typ, varvid två system utvecklades
sida vid sida. Ant. begagnade man en ev.
tele-skoperad, sidostyrd kolvstång, som direkt fick
lyfta h., varigenom vanskligheterna med hisslinor
undvekos, el. också utväxlades kraften från en
jämförelsevis grov hydraulisk tryckcylinder
medelst en taljeliknande anordning av blockhjul så
mycket, att tillräcklig hisshöjd erhölls. Den
senare anordningen kunde understundom drivas från
vattenledningen; bägge systemen äro, särsk. i
England, alltjämt i bruk. — Den första
elektriska h., av Siemens’ fabrikat, visades 1880 på
utställningen i Mannheim. Den var såtillvida
originell, som hissmaskineriet var sammanbyggt med
hisskorgen, vilken sålunda ”klättrade” uppför
hisslinan. Det befanns dock i regel vara mera
praktiskt att, såsom vid gruvor, använda en
lintrumma el. linkorg, vilken medelst en
självhäm-mande skruvväxel drevs av en elektrisk motor.
Den så framkomna elektriska h. i varierande
utföranden blev en av de viktigaste tekniska
förutsättningarna för uppförande av skyskrapor o.a.
höghus; den första egentliga skyskrapan (Singer
Building i New York) uppfördes 1907. —
Manöv
rering av h. skedde urspr. medelst en ”handlina”,
d.v.s. en fast, genom hisskorgen löpande lina i
förbindelse med maskin- el. motorpådraget.
Föraren kunde härvid med tillhjälp av bromsklots
el. en grov läderhandske gripa tag i linan och
på så sätt utföra alla manövrer med h. Vid stora
hisshöjder får lintrumman sådana dimensioner,
att den blir otymplig i en byggnad. Man föredrar
här att i st.f. trumma använda en s.k. V-skiva,
d.v.s. ett med V-format spår försett drivhjul, från
vilket hisslinan fortsätter ned till motvikten. Detta
drivsystem lanserades 1904 av Otis Elevator Co.
— Som drivkraft till person- och varu-h. är den
elektriska likströms-compoundmotorn idealisk på
gr. av den mjuka igångsättning den medger. Då
endast växelström står till förfogande från
nätet, användes vid större h. i regel en omformare
i leonardkoppling, vid mindre h.
asynkronmotor-drift. En någorlunda mjuk igångsättning kan
härvid erhållas genom att motorn utföres med
poltalsomkopplare och dubbelbursrotor. —
Manöversystemet för de första elektriska hus-h.
bestod av ett handpådrag inuti hisskorgen,
varvid hela motorströmmen leddes in till pådraget.
Härifrån har utvecklats det indirekta pådraget,
vid vilket endast svaga manöverströmmar föras
genom hisskabeln, medan pådrag av motorn
sker medelst reläer. Det vid de flesta
bostads-h. begagnade tryckknappssystemet fungerar efter
en liknande princip, varvid det är möjligt att
utföra kombinerade manöversystem.
Medelst en
system-ställare kan h.
härvid kopplas ant.
för
spakmanövrering, varvid
hastigheten är relativt hög
(1 å 1,5 m/sek), el.
för
tryckknappsma-növrering, varvid
motorn omkopplas
för lägre fart, motsv.
0,5 å 1,0 m/sek.
Vis
sa nyare h. manövreras enbart med tryckknappar,
även då förare finns. Föraren kan härvid med en
omkopplare sätta de vid våningsplanen befintliga
knapparna ur funktion, så att de endast påverka
en siffertablå i hisskorgen (”manöverkorrektion”).
Slutl. må bland manöversystem nämnas det
”kollektiva”, numera ofta använt i höghus och eljest
vid h. med tät trafik. Det kännetecknas av att
tryckknappsimpulserna, vare sig de komma
inifrån hisskorgen el. från stannplanen, samtliga
registreras i en manövercentral, varefter de
automatiskt effektueras i sådan ordning, att
väntetiderna bli så små som möjligt. Vid
mellanvå-ningarnas stannplan äro tryckknapparna ej,
såsom eljest är vanligt, märkta ”hit”, resp, ”ned”,
utan ”jag vill upp”, resp, ”jag vill ned”. När
hissen är på uppgående, stannar den ej för att
avhämta sådana passagerare, som önska nedfärd;
h. stannar vid dessa plan först i samband med
nedfärden, dock endast under förutsättning att
den ej är fullsatt. En sålunda kvarlämnad
passagerare blir dock ej bortglömd utan avhämtas
automatiskt vid nästa tur. — För h. gälla en mängd
detaljerade säkerhetsföreskrifter,
utfär
Hissmaskineri med
skruvväxel-driven lintrumma el. drivskiva.
— 495 —
— 496 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
