Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hiss - Hiss (musik) - Hissa - Hissarbergen - Hissarlik - Hissbana - Hissinspektion - Hisska knippet - Hissmofors - Hissmofors ab. - Hissmofors kraftverk - Hisstyg - Histamin - Histaminas - Hister, Histeridae - Histiaios - Histidin, imidazolylalanin - Histogenes - Histogram - Histokemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTOKEMI
dade av Riksförsäkringsanstalten (S 51, S 52
samt 3470/44) och Kommerskollegium
(författ-ningssaml. nr 4). Rörande tillåten hastighet
stadgas, att den för person-h. utan förare ej får
överstiga 0,6 m/sek, om ej vissa specificerade
anordningar finnas, samt 1 m/sek, om dessa
anordningar (bl.a. successiv hastighetsnedsättning
vid stopp) äro vidtagna. För h. med förare
samt för gods-h. gäller 1,5 m/sek som övre
hastighetsgräns. Hisslinor få utsättas för en
dragbelastning, inkl, accelerationskrafter, av från
7 till 11 kp/mm2 alltefter val av drivsystem och
hastighet; de enskilda trådarna i en hisslina skola
uppvisa en draghållfasthet av lägst 1.30 och högst
180 kp/mm2. — Litt.: E. Håkansson, ”Hissar” (i
”Ingenjörshandboken”, 2, 1948). A.Lg.
Hiss, ital. si diesis, fra. si dièse, eng. b sharp, mus.,
den med ett kromatiskt halvtonssteg höjda tonen h;
betecknas med ett # framför noten för denna ton.
Hiss kan enharmoniskt förväxlas med c.
Hissa, medelst talja, göling el. annat hisstyg
lyfta ett föremål i höjden. Mots. till h. är fira.
Kan ett föremål icke av sin egen tyngd sänkas
(firas), halas det ned. Jfr Fira och Hala.
Hissa’rbergen, Hisar dagh, se Alai.
Hissarli’k (turk., borg; jfr grek. Palaeokastro),
vanligt namn på ruinorter i Mindre Asien, främst
på den kulle vid Skamanderflodens dalgång, där
H. Schliemann och W. Dörpfeld m.fl. grävt fram
det homeriska Troja; i hellenistisk-romersk tid
upptogs platsen av staden Ilion.
Hissbana, ett slags bergbana*, där fordonen
på gr. av banans starka lutning icke kunna
framföras av eget drivmaskineri utan måste
dragas medelst lina (kabel), som löper kring ett el.
två linhjul vid banans övre ända. H. är vanl.
dubbelspårig el. i annat fall utrustad med
mö-tesspår. Drivkraften erhålles ant. genom en till
linhjulen kopplad motor el. också därigenom att
det nedgående fordonet på gr. av sin last el.
särskild vattenbarlast är tyngre än det uppgående.
Hastigheten regleras genom maskineriet vid övre
vändpunkten. För säkerheten vid ev. linbrott
sörja automatiska bromsar på vagnarna, vanl. av
tångtyp, som gripa kring rälshuvudet. H.
användas i stigningar över 250°/oo och ha byggts
för ända upp till 880 °/oo. Som svenska ex. må
nämnas h. på Åreskutan för befordring av
turister och på Kierunavaara för gruvbolagets
arbetare. J.Sn.
Hissinspektion, tillsyn över hissanläggningars
utförande och periodiska besiktning till
förekommande av olycksfall. I Sverige utövas h. i allm.
genom hissinspektörer, utsedda av städernas
byggnadsnämnd, i Stockholm utsedda av
överståthål-larämbetet. Hissar i fabriker och gruvor stå
under Yrkesinspektionens överinseende.
His’ska knippet (efter W. His), se Hjärta, sp. 582.
Hissmofors, samhälle i Jämtland, se Krokom.
Hissmofors ab., Krokom, Jämtlands län,
grundat 1894, driver sågverk, sulfit- och
sulfitspritfabrik samt kraftstation vid Hissmoforsen
(Indalsälven). Årstillverkningen uppgår till c:a 21,000
t sulfitmassa, 1,6 mill. 1 96 °/o sulfitsprit och 3,000
stds trävaror. Antal industriarbetare o. 235,
aktiekapital 6,44 mkr, balansomslutning c:a 25 mkr.
Hissmofors kraftverk, vid Krokom, i
Indals
älvens första fall nedom Storsjön, tillhör
Hissmofors ab. Äldre verk om- och tillbyggdes 1937—
49 till effekten 48,000 kW. Fallhöjden är 15 å
19,5 m. Storsjöns vattenstånd regleras genom
dammen vid H.
Hisstyg, mekanisk inrättning för lyftning av
tyngder. Jfr Block.
/NH-CH
Histami’n, H C /
ÅN —C •CH?-CH2NH2,
/?-imidazolyletylamin, biologiskt högaktiv substans,
som kan extraheras ur praktiskt taget alla
kroppens vävnader och organ. — Substansen orsakar
redan i synnerligen låga koncentrationer (i:io8)
utvidgning av de små blodkärlen,
sammandragning av den glatta muskulaturen i luftrör,
tarmar, livmoder, urinblåsa, sekretion av magsaft
m.m. Infört i huden ger h. lokal rodnad och
svullnad. Substansens utpräglade biologiska
verkningar och allmänna förekomst antyda dess
betydelse i olika biologiska sammanhang. De
lokala och allmänna symtomen vid allergiska
åkommor (t.ex. astma, hösnuva, nässelutslag),
brännskador, ormbett, getingsting m.fl.
hudaffek-tioner anses bero på frisättande av h. i huden
och slemhinnorna. Denna uppfattning styrkes
av erfarenheten, att under senare år framställda
substanser, som specifikt blockera h:s verkningar
på blodkärl och glatt muskulatur, s.k.
antihista-minsubstanser, effektivt motverka symtomen vid
ovan nämnda sjukdomstillstånd. — Kliniskt
användes h. vid prövning av magsäckens
sekretions-kapacitet. 0,5 mg h. infört under huden ger
normalt en riklig sekretion av saltsyra. — H. bildas
i tarmkanalen ur histidin. Huvudparten avgår
med exkrementerna, en mindre del uppsuges
genom tarmslemhinnan och utsöndras med urinen.
H. är helt ofarligt att förtära, enär det snabbt
nedbrytes i tarmkanalen av enzymet
histami-nas. B.U.
Histamina’s, ett histaminnedbrytande enzym av
typen diaminooxidas, förekommer särsk. rikligt i
njurar och tarmslemhinna samt i lymfa från
dessa organ. H. finns i mindre mängder i
blodplasma. Under graviditet är blodets h.-aktivitet
starkt ökad (se Graviditetsreaktion).
Hister, HisteFidae, zool., se Stumpbaggar.
Histiaios [-ai’-], tyrann i Miletos under Dareios
o. 500 f.Kr., bevakade Donaubron under Dareios’
skytiska fälttåg men råkade sedan i onåd,
kallades till perserhovet i Susa och förmådde
därifrån sin svärson Aristagoras i Miletos att börja
det joniska upproret, som inledde perserkrigen.
Efter äventyrliga politiska ränkspel togs H. till
fånga av perserna och avrättades 493.
Histidi’n, imi d az o ly 1 alan in, aminosyra
med starkt basiska egenskaper. Vid avspjälkning
av CO2 ur karboxylgruppen uppstår histamin*.
Histogene’s [-je-] (till grek, histos’, vävnad, och
gen’esis, uppkomst), läran om vävnadernas
utveckling och differentiering. Jfr Histologi.
Histogram’, se Grafisk framställning.
Histokemi (till grek, histos’, vävnad), det
forskningsområde, som omfattar undersökningar över
förhållandet mellan den animaliska el.
vegetabiliska vävnadens struktur och dess kemiska
sammansättning.
— 497 —
— 498 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
