Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjelt, 1. Otto - Hjelt, 2. Hjalmar - Hjelt, 3. Edvard - Hjelt, 4. Vera - Hjelt, 5. Arthur - Hjertberg, Ernie - Hjertén, Johan - Hjertén, 1. Ivar - Hjertén, 2. Hakon - Hjertén, 1. Sigrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJERTÉN
nya
patologisk-anatomiska inst. samt
införde mikroskoperingen
i den medicinska
undervisningen. H.
ägnade även mycket
arbete åt hälsovård och
medicinalväsen samt
utgav som emeritus ett
flertal
medicinskt-his-toriska arbeten. I den
positivt kulturella
sidan av
finskhets-rörelsen tog H.
aktiv del. A.Ch.
2) Albert Hjalmar H., den föreg:s brorson,
botanist (1851—1925), fil. mag. 1873, lektor i
matematik och naturvetenskap vid seminariet i
Ny-karleby 1878, i matematik och fysik vid svenska
lyceet i Vasa 1880, prorektor där 1885, fil. dr 1892;
prof:s titel 1921. H. har lämnat värdefulla bidrag
till kännedomen om Finlands flora, var en bland
utg. av ”Herbarium Musei fennici” (1889), utgav
”Conspectus florae fennicae” (7 bd, 1888—1926), en
sammanställning rörande de finska kärlväxternas
utbredning, och som inledning till detta arbete
”Kännedomen om växternas utbredning i Finland”
(1891) m.m. G.
3) Edvard Immanuel H., son till H.i), kemist
(1855—1921), prof, i Helsingfors 1882. H:s
vetenskapliga produktion ligger inom den organiska
kemiens område, där framför allt hans
undersökningar över laktoner och laktonbildning märkas. Med
stor framgång har han verkat som läroboksförf.
och bl.a. jämte O. Aschan utg. ”Lärobok i
organisk kemi” (1893, 4 uppl. 1922), varjämte han utg.
ett flertal biografier samt skrifter över kemiens
historia. H. tog aktiv del i politiken, senator 1907
—1909, statsråd 1904, och medverkade i sitt lands
självständighetssträvanden; han blev Finlands
förste minister i Berlin 1918. Lj.
4) Vera Augusta H., pedagog och
socialarbetare (1857—1947). Som ung folkskollärarinna
kom H. i kontakt med Nääs slöjdseminarium
och blev banbrytare för dess idéer i Finland.
Hon grundade 1885 Pedagogiska slöjdanstalten i
Helsingfors och 1890 en ångsåg och
snickerifabrik, närmast för att tillverka modeller till
slöjdundervisningen. Härigenom fördes hon in
på arbetarskyddsfrågor och blev 1903 Finlands
första kvinnliga yrkesinspektör. Som sådan
grundade hon bl.a. en arbetarskyddsutställning,
vilken småningom utvecklats till ett statligt
socialmuseum, vars intendent H. var 1918—31. H.,
som 1908—17 var medl. av lantdagen, gjorde
betydande insatser på flera områden av finskt
samhällsliv. Bland hennes många skrifter i olika
ämnen märkes ”Arbetsskydd mot olycksfall och
ohälsa” (1939). A.E.
5) Arthur Ludvig Mikael H., bror till H.3),
teolog (1868—1931), prof, i exegetik i
Helsingfors, teol. hedersdr i Lund 1918, led. av
bibelövers.-kommissionen, från 1925 dess ordf.,
verksam inom den kristliga student- och
ungdomsrö-relsen samt det kyrkliga ekumeniska arbetet. 1930
utgav H. en fotografisk reproduktion av Codex
Syro-Sinaiticus.
Hjertberg, Ernst (Ernie) Valfrid,
idrottsman och -tränare (f. 22/i 1867), kom 1871 till
USA, ägnade sig tidigt åt den fria idrotten och
nådde goda resultat, framför allt i
medeldistans-löpning (hinderlöpning). På 1890-talet blev H.
idrottstränare med verksamhet huvudsaki. i New
York samt kom 1910 med anledning av
olympiaden 1912 till Sverige för att leda träningen i fri
idrott. Han stannade här till 1922, då han
anställdes i Holland för olympiaden 1924, varefter han
flyttade åter till USA. H. ägde en synnerligen
framstående yrkesskicklighet och har genom införandet
av nya träningsmetoder och utbildandet av goda
instruktörer haft stor betydelse för friidrottens
utveckling i Sverige. O.Kgh.
Hjertén, Johan, präst (1781—1835),
kyrkoherde i Hällstad (Skara stift) 1826, led. i
psalmboks-kommittén av 1811—19. Till H:s mest kända
psalmer hör nr 392 i svenska psalmboken.
Hjertén. 1) Nils Ivar Folke H., skolman,
filolog, litteraturforskare (f. 17/io 1870), fil. dr i
Uppsala 1902, lektor i Hudiksvall s.å. och i
Västerås 1913—35. H., som företagit ett stort antal
utländska studieresor och genom flerårig vistelse
i Italien förvärvat intim kännedom om detta
lands forntids- och nutidskultur, har förutom
talrika art. i dagspressen utg. ”Fabel och
anekdot inom Sveriges 1700-talslitteratur” (1910),
”Fänrik Ståls sägner” (1913; med inledn. och
kommentar, tills, med R. G:son Berg), ”Den
romerske gladiatorn” (1923), ”Mussolini och den nya
demokratien” (1924), ”Vålnader på Palatinen”
(1926), ”Dagrar och skuggor från två
medelhavsländer” (1929), sicilianska och tripolitanska
studier, ”Spartakus” (1934), en historisk roman, och
”Afrikakriget, sanktionerna och Sverige” (1936;
tills, med Rütger Essén). [H.Sj.]E.
2) Karl Hakon Ragnar H., den föreg:s bror,
ämbetsman (1874—1946), hovrättsexamen i
Uppsala 1897, fiskal i Göta hovrätt 1907, hovrättsråd
1909, generaldir. och chef för Patent- och
registreringsverket 1930—39. H. var expert på
patentlagfrågor, sekr. i patentlagstiftningskommissionen
1908—15 och anlitades ofta som sakkunnig vid
lagstiftning även på sparbanks- och
förenings-väsendets områden.
Hjertén. 1) Sigrid H., målarinna (1885—
1948). Bördig från Sundsvall reste H. 1909
till Paris för att
utbilda sig till
textilkonstnär men blev 1910
elev hos Matisse och
kom att helt ägna sig
åt målarkonsten.
Mycket snabbt tillägnade
hon sig mästarens
dekorativa arabeskstil,
men även under den
första, starkt
Matisse-betonade fasen av sitt
konstnärskap, först i
Paris och sedan i
Stockholm fram till o.
1920, visade hon en
individuellt lekfull och
kvinnligt sensibel
uppfattning. Strålande, re-
Sigrid Hjertén.
Se även porträtt vid Isaac
Grünewald samt pl. vid sp.
528.
— 521 —
— 522 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
