Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjertén, 1. Sigrid - Hjertén, 2. Gustaf - Hjo - Hjob - ab. Hjo bank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJO
na färger med rika kontrastverkningar mellan varmt
och kallt samt expressiva
proportionsförskjutning-ar ge sin prägel åt hennes målningar från
Stockholm, där motiv från Slussen och Stadsgården äro
dominerande, men även interiörbilder, stilleben och
figurskildringar variera de ytbundet dekorativa
problemen. Några porträtt av sonen Ivan höra
till hennes mest intensiva arbeten från denna
epok. Under 1920-talets europeiska resor tills,
med maken Isaac Grünewald mognade H:s
måleri till större tyngd i komposition och färg,
hållningen blev mera realistisk, och hon
modellerade tydligare med hjälp av ljusdunkel och
skuggtoner. Bland hennes målningar från
denna tid märkas många med samma motiv som
makens, t.ex. ”Negerkocken” (1925), de
hinduiska modellerna (1929—30) och de sydfranska
landskapen. Den dominerande färgtonen i dessa
efter personlig uttryckskraft sökande målningar
var oftast guldskimrande brunt. Mer och mer
utvecklades H:s måleri sedan mot en visionär
helhetssyn av berusande färgprakt. Redan i
”Fiskare på Seine” (1929) framträdde denna
formupplösande och vibrerande naturskildring, och i
de följ, årens målningar från Schweiz och
Sicilien blev tekniken än mera personligt
hänsynslös. Ofta lät hon färgen liksom regna ner på
duken i diagonala streck, ”Schweizersjön” (1935),
”Stående modell” (s.å.) och ”Fasantupp och
julstjärna” (s.å.). Den mot slutet tydligt märkbara
hårda anspänningen i H:s konst hängde
samman med ett labilt själstillstånd, som 1935
övergick till sjukdom, och med undantag för en del
sporadiska arbeten var hennes konstnärsgärning
detta år avslutad. — G. 1911—35 m. Isaac
Grünewald. — Litt.: Monogr. av C. Palme (1936). Å.
2) Svante Gustaf H., den föreg:s bror,
bergsingenjör (f. 7/h 1886), avlade
bergsingenjörsexamen vid Tekniska högsk. 1910 och
anställdes därefter vid Elektriska och mekaniska
prövningsanstalten. 1912 övergick H. till Trafik
ab. Grängesberg-Oxelösund och blev 1935
avd.-chef där, varefter han 1943 utnämndes till prof,
i gruvbrytning vid Tekniska högsk. i Stockholm.
H. har publicerat flera artiklar i tekniska ämnen.
Han har framför allt intresserat sig för de
viktiga mekaniska och elektrotekniska spörsmålen
inom gruvhanteringen, t.ex. betr, gruvspel och
kompressorer. L.Vr.
Hjo, stad i Skaraborgs län; 9,01 km2, därav
8,38 land, varav 59% åker; 3,327 inv. (1949).
H. är beläget vid Vättern på den bördiga slätten
Guldkroken mitt för en sänka i Hökensås.
Denna sänka har bildat den naturliga
samfärdsle-den mellan Västgötaslätten, Tidans dalgång och
Vättern. Mycket tidigt har vid H. uppstått en
överfartsort till Östergötland (Hästholmen) och
ett fiskläge där. När H. erhöll sina första
stads-privilegier är ej känt, trol. i början av
1400-talet. 1586 förnyades de privilegier, som ”blivit
staden förunnade av Sveriges framfarna
konungar”; 1560—1618 tillhörde den
östgötaherti-garnas besittningar och räknades till
Östergötland, vars betydande spannmålshandel under
denna tid gick över H. 1805 hade H. 350 inv.,
1850 816, 1880 1,446, 1910 2,268, 1920 2,538.
Hamnen, som anses vara den bästa vid Vättern, är
3—4,5 m djup och har en kajlängd av 250 m;
den blev färdig 1854. Genom Göta kanals
fullbordande 1844 sattes H. i sjöfartsförbindelse med
Östersjön och Kattegatt. Till stadens uppsving
i senare tid ha i sht bidragit tillkomsten 1873
av den smalspåriga järnvägen till Stenstorp vid
v. stambanan och grundandet av H. badanstalt
1878. Stadens centrum och äldsta del med en
oregelbunden stadsplan ligger s. om den lilla
Hjoån, som bildar avlopp för Mullsjön, belägen
i den ovannämnda sänkan i Hökensås. Vid St.
torget ligger kyrkan, byggd på 1790-talet, sedan
en 1200-talskyrka eldhärjats 1794. Den
genomgick 1900—01 en genomgripande restaurering,
varvid det platta romanska tornet ersattes med
en hög spira och koret försågs med 3
glasmålningar (av C. R. Callmander) av stort
konstnärligt värde. Vid St. torget ligger även
Stadshuset, invigt 1938. Den nya stadsdelen n. om
Hjoån har växt upp efter hamnens anläggning
i mitten på 1850-talet. Den har till större delen
en regelbunden, kvadratisk stadsplan och är i
allm. bebyggd med villor, omgivna av trädgårdar.
Hjo—Stenstorps järnväg har sin ändstation vid
hamnen. N. därom ligger vid Vätter-stranden den
vackra Stadsparken (Badparken), ett 11 ha stort
område med den kända utsiktspunkten ”Vindarnas
udde”, inom vilket område strandbad och
varmbadhus äro belägna. Friluftsbad finns även vid
Mullsjö-badet 7 km västerut. — H:s industri omfattade 1946
38 arbetsställen med 429 arb. Arbetarantalet
uppgick 1949 till o. 700. De största företagen äro
Hjo mekaniska verkstad och elektricitetsverk (o.
150 arb.; tillv. av bl.a. radiatorer och syrgas),
firman J. Kihlberg (grundad o. 1860; o. 50
in-dustriarb.; gjuteri och mekanisk verkstad, tillv.
av vagns- och automobilfjädrar m.m.), Hjo
söm- och broddfabrik (o. 60 arb.), Magni ab.
(konfektionsfabrik, o. 100 arb.; huvudkontor i
Borås) och Hjo snickerifabrik ab. (o. 125 arb.).
Från 1945 tillhör H. Skövde domsaga samt
Gudhems och Kåkinds tingslag. I H. finnas
samreal-skola, yrkesskola och en avd. (svetsningsverkstad)
av Skövde praktiska skola. På Sjöryd har
Skaraborgs läns landsting ett sjuk- och vårdhem för
kroniskt sjuka och sinnessjuka. Guldkrokens
hembygds- och fornminnesförenings museum är
inrymt i gamla badhuset i Stadsparken. ”Hjo
tidn.” utkommer 2 ggr i veckan. —
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet
var 1947 889,000 kr, å annan fastighet 11,889,000
kr; den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s.å. för svenska ab. till 172,700
kr, för andra skattskyldiga till 5,876,680 kr. H.
bildar tills, med H. landsförs. ett pastorat i
Kåkinds kontrakt av Skara stift. — Namnet,
som 1327 skrevs in Hyo, är trol. en fsv.
motsvarighet till det isl. hiü, biform till hjon, isl.
hjön, hjün. Bet. är i sing. medl. av familj el.
hushåll, i plur., som här föreligger, sannol.
hushåll, bostad. Se E. Hellquist, ”Svensk
etymo-logisk ordb.”, 3 uppl. 1948, sid. 356. — Litt.:
”H.” (i ”Sveriges städer”, 13, 1921). I.Mg;Er.
Hjob, se Job.
ab. Hjo bank började sin verksamhet 1907.
Omslutning 31/i2 1948 5,0 mkr, därav egna
fonder 888,000 kr.
— 523 —
— 524 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
