Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjo landskommun - Hjon - Hjonelag - Hjort - Hjort, Daniel - Hjort, Karl-Gustaf - Hjorth, Einar - Hjort, Brita - Hjort, Peder - Hjort, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJORT
Hjo landskommun, kommun i Kåkinds hd i
Västergötland kring staden Hjo, bildar tills, med
stadens förs, ett pastorat i Kåkinds kontrakt av
Skara stift; 36,13 km2, därav 33,23 land; 881 inv.
(1949; 26 inv. pr km2). H. tillhör delvis den
bördiga Guldkroken och sträcker sig i s.v. upp
på Hökensås. Åkern utgör 45,2% av
landarealen, skogsmarken 44,1%. Egendomar: Sjöbonäs,
Åsen, Grenabo. Landsförs. har ett kapell av trä,
men kyrkan i staden är gemensam för båda
församlingarna. I-Mg.
Hjon (fsv. hion, familjemedl.), i sht i plur., dels
om äkta makar (jfr i lagstil fästehjon och
h j o n e 1 a g, äktenskap), dels om tjänstefolk.
Ordet har bildats av en germansk beteckning för
familj el. hushåll, som också ingår i lånordet hird
och i sv. hybble, och är besläktat med bl.a. lat. civis,
borgare. Dess grundbetydelse är ”tillhörande en
familj el. ett hushåll”.
Hjonelag, se Hjon.
Hjort (etymol. samma ord som ty. Hirsch; i
av-Ijudsförhållande till horn; urbesläktat med lat.
cer-vus, hjort, lat. cornu och grek. ker’as, horn; eg.: den
behornade), kronhjort, stundom även: dovhjort;
i plur. om underfam. (egentliga) hjortdjur*;
dessutom om hanne av dessa djur i mots. till
h i n d.
Hjort, Daniel (d. 1615), var född i Småland,
säges som student ha vistats hos Claes Fleming
i Finland och befann sig 1597 på Åbo slott, då
detta efter Flemings död belägrades av hertig
Karl. H. medverkade till besättningens myteri,
vann hertigens gunst och erhöll understöd för
studier i utlandet. Han återvände 1601 till Sverige
med magistergrad och en kejserlig pae’ta
laurea’tus-titel. Han blev då anställd i hertigens kansli. De
följ, åren vistades han dock mest i Lappland och
Finnmarken, dit han sändes vid olika tillfällen för
att hävda Sveriges rättigheter och stärka rikets
organisatoriska verksamhet i dessa utmarker. En
beskickning till Ryssland erhöll han 1607, och 1613
följde han hertig Karl Filip till Viborg som sekr.
Han adlades av Karl IX, men synes efter dennes
död ha fått dela öde med andra lycksökare och
skjutits åt sidan. Pingstdagen 1615 dödades han i
ett slagsmål i Stockholm. Förutom en
reseberättelse från Lappland har han författat latinsk
till-fällighetspoesi. — H. var förebilden för
hjälten i J. J. Wecksells tragedi med samma
namn. — Litt.: N. Ahnlund, ”Svensk sägen
och hävd” (1928). H.Sm.
Hjort, K a r 1-G u s t a f Magnus, ingenjör,
ämbetsman (f. 24/t 1892), civilingenjör 1917, anställd
vid Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vid
C. Insulanders byrå 1917—29, vägkonsulent 1929
—30 och vägingenjör i Kalmar län 1930—36, i
Gävleborgs län 1936—43. H. blev extra byråchef
i Kommunikationsdep. 1933, överdir. i Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen 1943, 1946 jämväl
souschef, och generaldir. och chef 1949.
Hjorth, Svante Einar, dekorationsmålare och
teaterchef (f. 4/s 1899), har fått sin konstnärliga
utbildning i Göteborg (från 1914 hos Jens
André-sen på Stora teatern), Oslo, Köpenhamn och
Berlin och var flera år verksam i de båda förstn.
städerna samt vid Hälsingborgs stadsteater. 1936
engagerades H. till Stora teatern i Göteborg som
dekorationsmålare, och 1948 blev han teaterns
chef. H. har utfört dekorationerna och
kostymskisserna till de flesta av Stora teaterns
opera-och operettföreställningar sedan 1936. B.Hgv.
Hjort, Brita, pianist, se Hjort-Karström.
Hjort, Peder, dansk författare (1793—1871),
är den danska romantikens typiske kritiker, liksom
Hammarsköld är den svenskas. I Schellings anda
tolkade H. den
skolas-tiska filosofien
(”Sco-tus Erigena”, 1823) och
bekämpade
representanten för determinismen
i dansk filosofi, F. G.
Howitz (1825). Som
prof, vid akad. i Sorö
lierade han sig med
Chr. Wilster och Hauch
till försvar för
Oehlen-schläger mot J. L.
Hei-bergs kritik. Senare
verkade han särsk. för
reformer inom
språkundervisningen, utgav
”Kritiske Bidrag til nyere dansk Tænkemaades
Historie” (4 bd, 1852—67) och sin brevväxling,
”Udvalg af Breve fra Mænd og Kvinder” (2 bd,
1867—69), en av de viktigaste källskrifterna till
danskt andligt liv under Guldalderen. — Litt.: P.
Rubow, ”Dansk litterær Kritik” (1921). P.Rw.
Hjort, Johan, norsk fiskeribiolog (1869—
1948), fil. dr i München 1892, chef för
biologiska stationen i Dröbak 1897, medl. av norska
fiskeristyrelsen och dir.
för dess vetenskapliga
avd. 1900; då styrelsen
upplöstes 1906, blev
han fiskeridirektör,
vilken befattning han
lämnade 1917; 1921—39
prof, i marin biologi
vid univ. i Oslo. H.
intresserade sig särsk.
för de allmänna
problemen inom
fiskeri-biologien, vilket bl.a.
kom till uttryck i
arbetet ”Fluctuations in
the great fisheries of
Northern Europé” (1914), samt för sill-,
torsk-och räkfiskena och var alltid angelägen om
att höra yrkesfiskarnas uppfattning. Aven åt
valfångsten ägnade han uppmärksamhet, var
ordf, i en norsk valfångstkommission och
deltog själv i en fångstexpedition till Antarktis.
Han ledde jämte John Murray 1910 en
expedition med det norska fiskeriundersökningsfartyget
”Michael Sars” för utforskande av de
hydrografiska och biologiska förhållandena i
Nordatlanten (populär redogörelse ”Atlanterhavet”, 1912).
H. var 1938—48 president i Internationella rådet
för havsforskning, i vilket han redan vid starten
blev delegerad för Norge och v. president och
för vilket han nedlagt ett betydelsefullt arbete.
— 525 —
— 526 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
