Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjort, Johan - Hjortar - Hjortbagge - Hjortdjur - Hjorted - Hjorter, Olof - Hjortfluga - Hjorth, 1. Hjalmar - Hjorth, 2. Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJORTAR
Hornen hos olika hjortsläkten.
1 spetshjort, 2 huemul, 3 axishjort, 4 manhjort, 5
sika-hjort, 6 dovhjort, 7 älg, 8 rådjur, 9 ren, 10 sju
utvecklingsstadier av kronhjortens horn. I samtliga fig. är
hornstammen vit, ögontaggen svart, mellantaggen
streckad och baktaggen punkterad.
— Som filosofisk förf, framträdde H. med
arbetena ”The unity of Science” (1921), ”Keiserens
nye klær” (1930), en energisk uppgörelse med
de modernaste teorierna inom naturvetenskapen,
”Individet og dets verden. Den biologiske
re-nessanses filosofiske problemer” (1943),
”Krigen, det store folkebedrag” (1945) m.fl. N.Rn;N.
Hjortar, se Hjortdjur.
Hjortbagge, art av fam. ekoxar*.
Hjortdjur, CePvidae, fam. av underordn. idisslare,
omfattande medelstora till stora, smäckert byggda
former med greniga, stundom skovelformade horn,
som årl. fällas efter brunsttidens slut.
Extremi-teterna äro långa, klövarna smala, lättklövarna väl
utvecklade, fällen tät och kort utan bottenull och
svansen kort, ögonen äro stora, och framför
ögonhålorna ligger i en fördjupning på tårbenet en
stor hudkörtel. I överkäken saknas framtänder,
hos några även hörntänder, och kindtänderna, 6
i varje käkhalva, äro försedda med
halvmånfor-miga emaljveck. Hornen, som saknas blott hos
myskdjur och vattenrådjur och med undantag för
renen bäras endast av hannarna, äro utskott från
pannbenen och bestå uteslutande av bensubstans.
Från det ständigt hårbeklädda basalstycket,
rosenstocken, som ej fälles, nybildas hornet efter
fällningen. Under tillväxten är hornet beklätt med
kärlrik hud, ”basthud”, som sedan torkar och
av-stötes, ”fejas”. De första hornen äro ogrenade,
enspetsade, men i senare uppsättningar erhålla de
ett hos olika arter varierande antal grenar, taggar
(se fig.), vilkas antal dock ej motsvarar djurets
ålder. H. äro sällskapliga djur, som i små flockar
leva såväl i skogstrakter som på öppna slätter.
De tidigaste representanterna, som uppträdde i
Eu
ropa och Asien under miocen, voro små former
utan el. med föga greniga horn. Hos senare, större
former voro hornen stundom oerhört stora och
starkt greniga (se Jättehjortar). H., som i sin
nuv. utbredning saknas blott i Australien och
i Afrika s. om Sahara, indelas i underfam.
myskdjur* och egentliga hjortar,
Cer-vi’nae. Dessa senare uppdelas i Telemetacarpa’lia,
hos vilka 3:e och 4:e tåns mellanfotsben äro
tillbakabildade i sin övre del, samt Plesiometacarpadia,
hos vilka dessa mellanfotsben kvarstå i sin övre
del. Till de förra räknas Amerikas hjortar
(pampas-, pudu-, spets-, sump-, svartsvans- och
vir-giniahjortar) samt älgsläktet och
rådjurssläk-tet, till de senare Gamla världens hjortar, av vilka
kronhjort-, dovhjort- och rensläktet finnas i
Sverige och dit släktet Rusa, sikahjortarna, barasingan,
davidshjorten, lyrhjorten och muntjaken höra. H.Bn.
Hjorted, socken i S. Tjusts hd i Småland,
Kalmar län, och pastorat i S. Tjusts kontrakt av
Linköpings stift, s.v. om Västervik; 306,55 km2,
därav 282,04 land; 3,131 inv. (1949). H. är en
kuperad skogstrakt med talrika småsjöar, den största,
Yxern (92 mö.h.), på gränsen i n.v. Åkern utgör
12% av landarealen, skogsmarken 81 °/o. I H.
ligga industrisamhället Blankaholm* med
Solstadström, vid sjön Hjorten Hjorteds (208
inv. 1946) kyrkby, en handelsort med någon
träförädling och ett landstingets sjukhem; 1864—
1911 fanns här ett dövstumsinst. Norrut ligger
villasamhället Norr hult (248 inv.) och i s.ö.
delvis inom Misterhults kommun
industrisamhället Mörtfors (246 inv., därav 98 i Misterhult)
med apotek, provinsialläkare och distriktsveterinär
samt möbelfabrik. I Totebo vid järnvägen
Västervik—Hultsfred finnas snickeri- och fanerfabrik
samt sågverk, tillhörande ab. Totebo industrier
(aktiekapital 110,000 kr, 200 arb., årligt
tillverkningsvärde 2 mkr). Bland de många större
egendomarna märkas Nynäs, Rumhult, Falsterbo,
Marsgölehult, Mjöshult, Blankaholm, Hjorteds
säteri, Slätmo och Björkhult. I H. ligga Hjorteds
och Ankarsrums kronoparker (28,1, resp. 26,7 km2).
Falsterbo var förr järnbruk, privilegierat 1670.
Kyrkan, fullbordad 1778, är med sitt brutna tak
och tornhuv typisk för den gustavianska stilen;
den har flera samtida och äldre inventarier, bl.a.
ett medeltida altarskåp. — Namnet tillkom från
början kyrkbyn. Det skrevs 1400 (Apud
eccle-siam) Hiorthedhe, 1409 i Hiortedhe. Förra leden
är namnet på sjön Hjorten, hjortsjön, senare leden
är en form, ev. urspr. en avledning av ed, passage
mellan el. utmed vatten. Byn ligger mellan
sjöarna Hjorten och Långsjön. Se L. Moberg i
”Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska
fören.”, 5 (1947), sid. 26, 28. P.;Er.
Hjorter, Olof Petrus, astronom, se Hiorter.
Hjortfluga, art av gruppen lusflugor*.
Hjorth. 1) Johan Hjalmar H., språkman
(1852—1949), fil. lic. i Uppsala 1885, adjunkt vid
Kungsholmens realskola 1902—19, förf, flera
i stort antal uppl. utg. läroböcker i tyska språket,
bl.a. ”Tysk grammatik” (1897, 26 uppl. 1938).
2) Ragnar H., den föregrs son, arkitekt,
ämbetsman (f. 2/s 1887), utexaminerades från Tekniska
högsk. 1910, studerade därefter vid Konsthögsk.
— 527 —
— 528 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
