Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjulbälte - Hjuldjur, virveldjur - Hjuleberg - Hjuleker - Hjulfartyg - Hjulformig blomkrona - Hjulfälg - Hjulfönster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJULDJUR
21 cm haubits m/17 med hjulbälte.
Hjuldjur, Hydatina senta,
hona (t.v.) och hanne.
r hjulorgan, 2 tuggmage, 3
exkre-tionsorgan, 4 analöppning, 5 tarm,
6 äggstock, 7 testikel, 8
kopula-tionsorgan.
Hjuldjur, virveldjur, Rotato’ria, klass inom
maskgruppen Scoleci’da, små, sällan mer än i—2
mm långa former, som utmärkas av en kort, ofta
och då endast med yttre leder försedd kropp, vars
bakre del i regel är utdragen i en smal, fotlik
bildning, försedd med kittkörtlar, som mynna på 2 i
fotens spets sittande utskott, vilka tjänstgöra som
häftorgan. Framändan bär en som hjulorgan
betecknad flimmerapparat, med vilken h. simma
omkring och införa näring till munnen, belägen i
framändan, oftast förskjuten åt buksidan. Svalget
bildar en av flera kitinstycken bestående
tugg-mage, som nästan alltid är i rörelse;
analöppningen ligger dorsalt vid fotens rot och mynnar i en
kloak jämte
äggledaren och gången
från de enkla
exkre-tionsorganen, som
likna
plattmaskarnas. Nervsystemet är
enkelt med ett
pa-rigt ganglion; ögon
och palpliknande
utskott kunna
förekomma. Blodkärl
saknas. Kroppen är
täckt av en kutikula,
stundom förtjockad
till ett pansar.
Hannarna visa i mots.
till de ovan
beskrivna honorna i regel
starkt reducerade
organ och saknas
stundom. Äggen utveckla sig hos de hanlösa
partenogenetiskt, hos de övriga såväl utan som
efter befruktning. H. leva huvudsaki. i sött men
även i salt vatten och bland mossa samt t.ex. i
takrännor; vissa äro parasiter. Somliga äro
fastsittande i geléartade hyllen men fria i
ungdoms-stadiet, de flesta fritt levande. En del kunna
uthärda stark torka och ligga som skendöda
längre tid. H. äro utbredda över hela jorden
och omfatta talrika släkten och arter, av vilka
många finnas i Sverige. O.Cn.
Hjuleberg, gods i Abilds sn i Halland, 14 km
ö.n.ö. om Falkenberg, omfattar 1,737 ha, därav
464 åker, med ett taxeringsvärde av 939,500 kr.
Slottet av sten med torn och trappgavlar är från
1875. H. tillhörde på 1400-talet Axel Pedersen
Thott och förblev i hans släkt till 1589. 1663—
1851 hörde godset till ätten Lilliehöök; sedan
1907 är godsägare N. Treschow dess ägare. —
Namnet skrevs 1432 af Hiwlæbergh. Förleden
kan vara gen. av ett mansnamn Hiule, kortnamn
till Hiulbiorn el. Hiulfast (jfr M. Lundgren,
”Svenska personnamn från medeltiden”, 1892—1934, sid.
103, och N. Lindqvist, ”Bjärka-Säby ortnamn”,
1926, sid. 130). Th.P.;Er.
Hjuleker, se Hjul.
Hjulfartyg framdrivas medelst skovelhjul,
an-bragta vid båda fartygssidorna el. akterut. Ett av
de tidigaste h. med akterhjul var bogserbåten
”Charlotte Dundas”, byggd 1802. Man övergick
sedermera allmänt till
si-dohjul, till en början
försedda med radiellt
anbragta fasta skövlar
(se fig. 3 vid art.
Fartyg). Därefter infördes
rörliga skövlar, som
medelst länkstänger
från en excentriskt
an-bragt axel fördes i
vertikal el. nära
vertikal ställning under
passagen genom vattnet (se fig.). Sidohjulen
skyddas av s.k. hjulhus, som även hindra
vatten från hjulen att komma in på däck (se fig.
4 vid art. Fartyg). På gr. av att hjulens ingrepp
sker i vattenytan, kunna h. göras grundgående.
Kända h. äro de stora passagerarbåtarna för
lokaltrafik vid New York och på de stora floderna
Mississippi, Yang-tsi-kiang, Kongo m.fl. På flodfartyg
förekommer även akterhjul. H. med sidohjul, som
kunna manövreras oberoende av varandra, ha stor
manöverförmåga och användas som bogserbåtar
(i engelska hamnar) och färjor. Drivkraften i h.
utgöres av ångmaskiner el. dieselmotorer; även
handkraft har använts på de s.k. vevbåtarna,
som förmedlade persontrafiken i Stockholms hamn
i mitten av 1800-talet. T.Hrn.
Hjulformig blomkrona, en sambladig blomkrona
med mycket kort, nästan omärklig pip och plattat,
utbrett bräm, ss. hos rödarv, videört och nattskatta.
Hjulfälg, se Fälg.
Hjulfönster, ett större runt fönster, indelat som
ett hjul med ekrar; började vid 1100-talets slut
framträda på de franska katedralernas fasader el.
korpartier och blev betecknande för unggotiken
samt avlöstes av det mera sammansatta r o s-
— 539 —
— 540 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
