Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtsäck - Hjärtsäcksinflammation - Hjärttoner - Hjärtum - Hjärtvalvler - Hjärtvapen - Hjärtöra - Hjärup - Hjässa - Hjässben - Hjässloben - Hjässögon - Hjörne, Harry - Hjörring - Hjörring Amt - Hjörundfjorden - Hjörungavåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÖRUNGAVÅG
Hjärtsäck, pericar’dium. Hjärtat ligger instjälpt
i en allsidigt sluten säck, h., så att det kommer att
omslutas av dubbla väggar med ett mellanliggande,
springformat hålrum. Den inre väggen, h:s inre
blad, är intimt förbunden med hjärtat* och bildar
dettas ytterhinna; den yttre väggen, h:s yttre blad,
bildas av ett fast bindvävsskikt. Omslagsstället
mellan de båda bladen ligger ett stycke upp på de
stora kärlen. Båda bladen äro endotelklädda in
mot hålrummet, som innehåller perikardialvätska
i ringa mängd. Härigenom underlättas bladens
gnidning mot varandra vid hjärtats rörelser. T.Hn.
Hjärtsäcksinflammation, se Hjärtsjukdomar, sp.
592.
Hjärttoner, se Hjärta, sp. 584.
Hjärtum, socken i Inlands Torpe hd i
Bohuslän, Göteborgs och Bohus län, och
församling i Hjärtums och Västerlanda pastorat i
Älvsyssels s. kontrakt av Göteborgs stift, vid
Götaälv s.v. om Trollhättan; 133,42 km2, därav
118,19 land; 2,264 inv. (1949; 19 inv. pr km2).
H. har bördig jordbruksbygd längs älven samt
skogsmarker i v. Åkern utgör 17% av
landarealen, skogsmarken 59%. Egendomar: Ström,
övra Ström, Sollums Nordgård och Torp
Yttre. I H. ligga Inlands ab:s papp- och
kartongfabrik (o. 200 arb.) och industrisamhället
Ström (209 inv. 1946). H. har talrika
forn-lämningar och vid Sanna rester av skansar.
Kyrkan, vars långhus är delvis medeltida,
tillbyggdes 1695 och 1901 samt restaurerades 1926;
gravkapell för släkterna Ribbing, Maclean och
Bennet, trol. från 1672, senare inrett till
sakristia. — Namnet, övertaget från kyrkbyn, skrevs
1273 a Hiærtheimi (dat.). Det är bildat till en
form av hjort, ant. i gen. plur. hjarta el. i
stamform, med analogisk a-vokal, samt hem, fvnord.
heimr, gård el. trakt. Hjortar ha tidigare
förekommit i trakten. Se ”Ortnamnen i Göteborgs
och Bohus län”, 10 (1942), sid. 8 f. — Litt.: L. M.
Svenungson, ”H.” (1930). I.Mg;Er.
Hjärtvalvler, se Hjärta, sp. 582.
Hjärtvapen, her. Om i en skölds mitt en mindre
sköld, hjärtsköld, är placerad, benämnes
sköldemärket i denna senare ofta hjärtvapen och
utgöres i Sverige vanl. av ättens stamvapen. Se
Heraldik.
Hjärtöra, se Hjärta, sp. 581.
Hjärup, samhälle i Uppåkra* sn i Skåne.
Hjässa, huvudets översta parti. H:s stomme
utgöres av hjärnskålens övre del. Denna beklädes
av den hårförsedda huvudsvålen* och utgöres av
pannben och hjässben, baktill kompletterade av
nackbenets och i sidopartierna av tinningbenens
övre delar; dess svagaste punkt utgöres hos det
späda barnet av fontanellerna*, eljest av
tinningpartierna. Hjärnskålens h.-parti omsluter de av
hjärnhinnorna beklädda storhjärnshemisfärerna. H.
utgör huvudets för direkt våld mest exponerade
parti. H.-skadornas talrikhet under 1 :a världskriget
berodde på krigets karaktär av skyttegravskrig
med huvudets därav betingade utsatta läge. H:s
bakre övre parti (”kronan”) utgör vid förlossningen
som regel fostrets föregående del. A-U.
Hjässben, se Kranium.
Hjässloben, se Hjärna, sp. 557.
Hjässögon, zool., se Pannögon.
Hjörne, Harry, tidningsman (f. 26/4 1893). H.
arbetade först som toffelmakare, blev medarbetare
i ”Norra Skåne” 1912, redaktionssekr. där 1915,
anställd i ”Göteborgsposten” 1918, red. för politik
1920. H. var 1920—25 utg. av ”Frisinnad ungdom”
och samtidigt sekr. och ordf, i Sveriges frisinnade
ungdomsförbund. Han blev 1926 chefred, för
”Göteborgsposten”, som under hans ledning
ekonomiskt omorganiserades och blev landets näst
största tidn. H., som själv utgått från ”småfolket”,
har förstått att lägga
till rätta sin tidn. för
en bredare publik. Han
har med intresse
omfattat idrottsrörelsen
och den frivilliga
för-svarsrörelsen (1940—
47 befälhavare för
Göteborgs n.
hemvärns-område). H. var v.
ordf, i Sveriges
liberala parti 1932—34 och
blev sedan led. av
Folkpartiets
förtroenderåd och verkst.
utskott; ordf, i Sveriges
vänsterpressförening sedan 1935, led. av
Pressnämnden 1939—45 och av Informationsstyrelsens
pressakkunniga sedan 1944. H. är led. av styrelsen
för Svenska pressbyrån sedan 1940 och v. ordf, i
TT sedan 1947. Han har utg. ”Femte länken”
(1937), ett finlandsreportage, och ”Bult & son”
(1945), en göteborgsroman. E.
Hjörring, residensstad i Hjörring Amt, n.
Jylland, 46 km n. om Aalborg, 10 km från kusten,
i en skoglös trakt; 13,346 inv. (1945). H. är en
mycket gammal stad (myntort o. 1150, äldsta kända
stadsprivilegier från 1243) och var under
medeltiden en betydande ort (biskopssäte till 1554) men
gick starkt tillbaka under 1600-talet på gr. av krig
och eldsvådor, varför det finnes mycket litet kvar
av gammal bebyggelse. H. är järnvägsknutpunkt,
har textil- och maskinindustri, slakteri,
mjölkkon-denserings- och lervarufabriker, bryggeri m.m. J.C.
Hjörring Amt omfattar nordligaste delen av
Jylland (större delen av Vendsyssel och östra
Hanherred) samt Læsö m.fl. öar; 2,855 km2; 164,845
inv. (1945). Kusten saknar större inskärningar. En
stor del av H. är uppfyllt av det s.k.
Höjvend-syssel, ett mycket kuperat område. De övriga
delarna äro jämna och lågt liggande. Längs v. kusten
finnas stora flygsandsområden upp till Skagen.
i s. och v. och längst i n.ö. stora torvmossar (Store
Vildmosse) och hedar. Åker och äng upptaga dock
nära 75 °/o av arealen. Städer: Hjörring,
Brönder-slev, Sæby, Frederikshavn och Skagen. [O.S.JJ.C.
Hjörundfjorden, en 34 km lång och intill 3
km bred fjord inom Möre og Romsdal fylke i
Norge, vilken från Storfjorden s.ö. om Ålesund
skjuter in i fjällområdet i s., ”de sunnmörske
alper”, med toppen Jakta 1,597 m hög.
Storslagen natur och livlig turisttrafik.
Hjörungavåg, fornnordisk valplats, identifierad
med Liavåg, s.v. om Ålesund, Norge. Slaget vid
H. utgör en av de mest ryktbara sjödrabbningarna
i Norden under vikingatiden. Det utkämpades
mellan å ena sidan Håkon jarl och hans son Erik, å
— 593 —
— 594 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
