Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hodgson, Shadworth - Hodgson, Ralph - Hodgson, Frances - Hodie mihi, cras tibi - Hodler, Ferdinand - Hódmezövásárhely - Hodograf - Hodometer - Hodonín - Hodson, James - Hodža, Milan - Hoeckgeest (Houckgeest)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOECKGEEST
Hodgson [håjsn], Shadworth Holloway,
engelsk filosof (1832—1913), levde som privatlärd
i London; grundare (1880) och mångårig ledare
av Aristotelian Society; föregångare till W. James
och neorealismen. Huvudarbete: ”The metaphysic
of experience” (4 bd, 1898).
Hodgson [håjsn], R a 1 p h, engelsk skald (f.
1872), hör trots sin sparsamma alstring (”The
last blackbird”, 1907, ”Eve, and other poems”,
1913, ”Poems”, 1917) till de mest betydande
skalderna bland den något äldre generationen (the
Georgian SchooV). Hans diktning går ofta i moll,
och dess grundton är medlidandet.
Hodgson [håjsn], F r a n c e s, författarinna, se
Burnett.
HodTe mih’i, eras tib’i (lat), ”i dag mig, i
morgon dig”, d.v.s. vad som drabbar mig i dag, kan
drabba dig i morgon.
Hodler [hå’-], Ferdinand, schweizisk
målare (1853—1918), kom efter studier av äldre konst
fram till en syntetisk stil med ideala, symboliska
figurbilder i bleka
färger och med ett
kraftigt framhävt,
rytmiskt linjespel. Hans
kompositioner voro
monumentala icke
endast till formatet utan
även genom sin lugna
storhet i uppfattningen
och utfördes ofta al
fresco. Han förblev
länge ganska ensam
och oförstådd men slog
efter en utställning i
Wiener Sezession 1904
med ett slag igenom
hos den tyska
konstkritiken och hedrades
snart även i sitt hemland och i Frankrike som en
av sin samtids störste. Hans huvudarbeten äro
”Natten” (1890). ”Uppgåendet i alltet” (1892),
”Euryt-mien” (1895) och” Dagen” (1900), alla i museet i Bern,
”Återtåget från Marignano” (1896—1900,
Landesmu-seum, Zürich), ”Die Einmütigkeit” (1913, rådhuset
i Hannover) m.fl. — Litt.: E. Bender, ”Das Leben
F. H:s” (1921); E. Bender & W. Y. Müller, ”Die
Kunst F. H:s” (2 bd, 1923—41). G.S.
Hodmezövåsårhely [hå’dmäzöva’Jarhälj], stad i
komitatet Csongråd, Ungern, 21 km n.n.ö. om
Szegedin, 5 km ö. om Theiss; 59,024 inv. (1939).
Betydande industri, bomullsspinnerier, kvarnar
m.m. Stora boskapsmarknader.
HodograT (till grek, hodos’, väg, och graf’ein,
beskriva). Avsätter man från en fast punkt en
sträcka, lika lång som och parallell med en rörlig
punkts hastighetsvektor, beskriver sträckans
ändpunkt en kurva, som kallas hodograf. Vid
likformig rörelse urartar h. till en punkt.
Hodome’ter (till grek, hodos’, väg, och metron,
mått), odometer, numera sällan använd
benämning på 1) stegräknare*, 2) kartmätare*.
Hodonfn [hådd’ånin], ty. Göding, stad i Mähren,
Tjeckoslovakien, vid h. stranden av Morava 50 km
s.ö. om Brünn; 14,882 inv. (1930). Tobaks-, tegel-,
maskin- och sockerindustri. H. är T. Masaryks
F. Hodler: Självporträtt.
födelsestad; ett monument över honom
restes 1931.
Hodson [hådsn], James Lansdale, engelsk
författare (f. 1891). H. har verkat som journalist,
medarbetare i ”Daily Mail” 1913—29, ”News
Chronicle” 1929—36, krigskorrespondent under 2:a
världskriget på västfronten 1939—40, i Mellersta
östern och Burma 1941—42, deltog i arbetet på
officiella filmer 1943—45. H. har framträtt som
skönlitterär förf, med romaner, bl.a. ”Grey dawn
— red night” (1929; sv. övers. ”Grå dagar — röda
nätter”, 1930), ”Harvest in the North” (1934),
”God’s in his heaven” (1935), ”Jonathan North”
(1939) och ”English family” (1947), samt
skådespel, ss. ”Nelson” (1936), ”Towards the morning”
(1941), ”Home front” (1944) och ”And yet I
like America” (1945). E.
Hodza [håd’za], Milan, tjeckoslovakisk
politiker (1878—1944), slovak till börden, ägnade sig
åt journalistik och politik samt invaldes 1905 i
ungerska deputeradekammaren, där han förde den
slovakiska bondebefolkningens talan. Vid
dubbelmonarkiens sammanbrott 1918 spelade han
en ledande roll i den
konferens 3O/io, som
de facto proklamerade
Slovakiens skilsmässa
från Ungern och
förening med de
tjeckiska provinserna till en
tjeckoslovakisk stat. I
nov. utsågs han till
tjeckoslovakiskt
ombud i Budapest och
förde vissa
underhandlingar med ungerska
regeringen om
Slo
vakiens utrymmande av ungerska trupper mot att
frågan om landets framtida politiska ställning
skulle hänskjutas till fredskonferensen. H.
desa-vuerades emellertid av Benes. Han insattes dock
1 Tjeckoslovakiens konstituerande församling som
representant för slovakerna, blev vid dessas
splittring i anhängare av den bestående
tjeckoslovakiska staten och autonomister ledare för förstn.
grupp och anslöt sig till tjeckoslovakiska
agrarpartiet. Han blev 1921 prof, i modern historia
vid univ. i Bratislava men ägnade sig främst åt
politik, var 1922—25 jordbruksminister, 1926—29
undervisningsminister och 1932—35 ånyo
jordbruksminister. 1935 bildade H. själv en
samlingsregering, som med vissa förändringar förblev vid
makten ända till den tjeckoslovakiska krisen
hösten 1938. På sommaren s.å. förde H. som
regeringschef långa, svåra och resultatlösa
förhandlingar med Sudetendeutsche Partei o.a. nationella
minoritetspartier; sedan Tjeckoslovakien under
krisens slutskede 21/9 tvingats gå med på att
avträda de sudettyska områdena, demissionerade H.
och efterträddes av general Sirovy. Han
utvandrade senare till USA, där han avled 1944. 1941
dömde den tyska ”skyddsstaten” Slovakiens
domstol honom till 18 års fängelse för verksamhet,
riktad mot den slovakiska staten. B.
Hoeckgeest [ho’kzest] (H o u c k g e e s t), G
e-r a r d, holländsk målare och raderare (o. 1600—
SU 13.
20 — Red. avsl. 9/s 49.
— 609 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
