Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoffmann, Friedrich - Hoffmann, Ernst THeodor Amadeus - Hoffmann, August Heinrich (von Fallersleben) - Hoffmann, Hermann - Hoffmann, Ludwig - Hoffmann, Arthur - Hoffmann, Anton - Hoffmann, Otto - Hoffmann, Fritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOFFMANN
systematiker och försökte att förklara
livsföreteelserna utifrån organens mekaniska tillstånd.
Hoffmann [-å-], Ernst Theodor A m
a-d e u s (eg. W i 1 h e 1 m), tysk författare, musiker
och ämbetsman (1776—1822), inträdde 1796, efter
fullbordat
univ.-stu-dium i hemstaden
Kö-nigsberg, i
rättsförvalt-ningen, vari han, med
täta förflyttningar,
kvarstod till Preussens
sammanbrott 1806.
Därpå vidtog en
vigi-lansperiod på 7 års tid
som
teaterkapellmästare m.m. dels i
Bam-berg, dels i Dresden
och Leipzig i växlande
omgångar alltefter de
napoleonska
krigsrörel-serna, varefter H. 1814
ånyo ingick i justitiestaten (Berlin), där han 1816
blev kammarrättsråd. — H:s huvudintresse gällde
musiken, och här utvecklade han alltifrån
sekelskiftet fram till 1814 en tonsättarverksamhet, som
omspände tonkonstens alla uttrycksmedel:
mässor, pianosonater, orkester- och kammarmusik,
vokallyrik av religiös el. profan art och ej mindre
än 9 genomförda operor, däribland ”Undine”, 1816.
— H:s diktargärning, som infaller först under hans
sista levnadsår, utgick urspr. från den musikaliska
karakteristiken och rörde sig över huvud alltid —
frånsett en mängd offer åt tidens mode-novellistik
— inom den utpräglat tonala förställningssfären:
”Fantasiestücke in Callots Manier” (4 bd, 1814—
15, däri "Kreisleriana” och ”Der goldne Topf”),
romanen ”Die Elixiere des Teufels” (1815),
”Nacht-stücke” (1817), novellserien ”Die Serapionsbrüder”
(4 bd, 1819—21, däri ”Die Bergwerke von Falun”),
”Prinzessin Brambilla” (1820) och
”Lebensansich-ten des Katers Murr” (2 bd, 1820—22). H. var
även livligt verksam i bildkonsten, spec. som
karikatyrtecknare (urval utg. 1925: ”Handzeichungen
E. T. A. H:s”). — Rent litterärt har H. genom
sin rappa verklighetsteckning av människofigurer
och stadsmiljöer berett väg för realismen. H:s
inflytande har varit betydligt, mest i 1830- och
-40-talens Frankrike, i Danmark och Ryssland.
Vad Sverige beträffar, har han lämnat spår hos
Livijn, Almqvist, Strindberg; i sv. övers, finnas
ett 50-tal arbeten av H. från 1819 till våra dagar.
Samlade skrifter i flera ed. — Jfr Hoffmanns
äventyr. — Litt.: J. E. Hitzig, ”H:s Leben und
Nachlass” (2 bd, 1823, 2 Aufl. 1839); G.
El-linger, ”H.” (1894); O. Klinke, ”E. T. A. H:s
Leben und Werke. Vom Standpunkt eines
Ir-renarztes” (1903); A. Sakheim, ”E. T. A. H.”
(1908); E. Kroll, ”E. T. A. H.” (1923); V.
Ljung-dorff, ”E. T. A. H. och ursprunget till hans
konstnärskap” (1924); E. v. Schenk, ”E. T. A.
H.” (1939); A. Gloor, ”E. T. A. H.” (1947). Lff.
Hoffmann [-å-], August Heinrich, efter
sin födelseort kallad H. von Fallersleben,
tysk författare (1798—1874). H. blev 1835 prof, i
Breslau men avsattes på gr. av de liberala åsikter
han uttryckt i sina ”Unpolitische Lieder”
(1840—-41; sv. övers, av C. V. A. Strandberg, ”Opolitiska
sånger”, 1844). H:s dikter äro idylliska och
fosterländska, främst den till nationalsång vordna ”Das
Lied der Deutschen” (”Deutschland, Deutschland
über alles”) från 1841. Hans ”Gesammelte Werke”
utkommo i 8 bd 1890—93. — Litt.: H.
Gersten-berg, ”H. und sein deutsches Vaterland” (1890);
W. Stammler, ”Neues von und über H. v. F.” (i
”Zeitschrift für Bücherfreunde”, 1916). A.Bd.
Hoffmann [-å-], Heinrich Karl Hermann, tysk
botanist (1819—91), studerade först medicin men
övergick snart till botaniken och blev 1848 e.o.,
1853 ord. prof, vid univ. i Giessen samt dir. för
botaniska trädgården där. H. utförde klassiska
arbeten inom mykologi och bakteriologi, där särsk.
jästsvamparnas och bakteriernas
utvecklingshistoria voro föremål för hans forskning, vidare inom
växtgeografi, klimatologi och särsk. fenologi.
Hoffmann [-å-], L u d w i g, tysk arkitekt (1852
—1932), 1896—1924 byggnadsråd i Berlin, där han
utvecklat en rik verksamhet och även medelbart
varit av stor betydelse för Berlins nuv.
arkitektoniska skepnad. Bland hans arbeten märkas
Vir-chowsjukhuset (1899—1906), Märkisches Museum
(1901—07) och stadshuset (1902—u), alla i Berlin,
samt talrika skolor, badhus, bostadshus m.m. En
del av sina arbeten har han själv publicerat under
titeln ”Neubauten der Stadt Berlin” (11 bd, 1902
—12). — Litt.: F. Stahl, ”L. H.” 0914). G.S.
Hoffmann [-å-], Arthur, schweizisk politiker
(1857—1927), urspr. advokat, 1896 medl. av
stän-derrådet, 1911 av förbundsrådet, 1914
förbunds-president. H., som i förbundsrådet handhade
ut-rikesärendena, förde en neutral kurs under i:a
världskriget. Hans stöd åt en enskild schweizares
försök att efter ryska revolutionen verka för
tyskrysk separatfred framtvingade i juni 1917 hans
avgång.
Hoffmann [-å-], Anton, tysk målare och
illustratör (f. 1863), bosatt i München. H. ägnade
sig först åt militärbanan och tecknade på lediga
stunder för ”Fliegende Blätter”, tog efter 9 års
tjänst avsked och studerade till 1895 vid
Mün-chens konstakad. H. har utg. klassiska
bilderböcker, illustrerat en rad böcker, bl.a. F.
Stolt-zes ”Latern”, gjort en teckningssvit med ämne från
fransk-tyska kriget 1870—71 samt studier över
uniformer i bayerska armén. Som stafflimålare har
han framför allt gjort militära och historiska
scener. H. har utg. ”Das Heer des blauen
Königs” (1910). S.Sm
Hoffmann [-å-], Otto, tysk språkforskare
(1865—1940), prof, i grekiska vid univ. i Breslau
1896, i Münster 1909. H. arbetade inom den
jämförande språkforskningen (”Das Præsens der
indogermanischen Grundsprache”, 1889) men
ägnade sig huvudsaki. åt grekisk språkforskning:
”Die griechischen Dialekte in ihrem historischen
Zusammenhange” (3 bd, 1891—98), ”Die
Makedonen, ihre Sprache und ihr Volkstum” (1906),
”Geschichte der griechischen Sprache” (1911) m.fl.
Hoffmann [-å-], Fritz, tysk kemist (f. 1866),
dir. för Elberfelder Farbenwerkes laboratorium,
ledare för Kohleforschungsinstitut Breslau. H.
var den förste, som lyckades framställa syntetisk
kautschuk (1907), och hans banbrytande arbeten
lågo till grund för tillverkningen av buna i stor
skala.
— 619 —
— 620 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
