Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoffmann, Johannes - Hoffmann, Max - Hoffmann, Josef - Hoffmann, 1. Kai - Hoffmann, 2. Ulf - Hoffmann, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOFFMANN
Hoffmann [-å-], Johannes, tysk politiker
(1867—1930), 1887—1908 folkskollärare i Bayern,
avsatt på gr. av våldsam socialistisk agitation,
medl. av bayerska lantdagen 1908—20, medl. av
tyska riksdagen 1912—-19 och från 1920. Vid
revolutionen 1918 blev H. 9/n bayersk
kultusminis-ter under K. Eisner, i mars 1919 själv
ministerpresident Efter utropandet av rådsdiktaturen W
1919 flydde H. till Bamberg, återvände i aug. s.å.
och störtades i mars 1920.
Hoffmann [-å-], Max, tysk militär (1869—1927),
officer vid inf. 1888, generalmajor 1916; avsked
1919. H., som från 1901 tillhörde generalstaben, var
1904—05 japanska armén följaktig under
ryskjapanska kriget och var vid i:a världskrigets
utbrott 1914 överstelöjtnant. Han placerades som
chef för operativa avd. inom 8:e armékvarteret
och efterträdde i aug. 1916 Ludendorff som
gene-ralstabschef på ostfronten. Som tysk delegerad
deltog han i fredsunderhandlingarna i Brest-Litovsk,
där han energiskt kämpade för de militära
synpunkternas genomdrivande. Då han senare
förklarade sig ej ämna underkasta sig Versaillesfredens
bestämmelser betr, gränsen mot Polen, försattes
han i disponibilitet 1919. Han har utg. ”Der Krieg
der versäumten Gelegenheiten” (1923) och
”Tan-nenberg, wie es wirklich war” (1926), varjämte
hans ”Aufzeichnungen” utkommo i 2 bd 1929. E.Bz.
Hoffmann [-å-], Josef, österrikisk arkitekt
(f. 1870), var i Wien, jämte sin lärare Otto
Wagner, ledare för reaktionen mot den
stil-imiterande arkitekturen kring sekelskiftet. H.
har haft stor del i utformandet av den specifikt
wienska jugendstilen, behagfull och med utsökta
detaljer. Förbindelse mellan konsthantverk och
arkitektur var för honom väsentlig; 1903 var han
medgrundare av hantverksskolan Wiener
Werk-stätte, och 1912 grundade han österreichischer
Werkbund. H. har utfört flera
utställningsbygg-nader, bl.a. i Köln 1914, i Stockholm 1917 och
i Paris 1925, samt en mängd villor och
lanthus. S.Re.
Hoffmann [-å-]. 1) Kai Anton Carl Nyholm
H., dansk författare (1874—1949), cand. jur. 1897,
tjänsteman i finansministeriet 1903—25. H.
debuterade 1899 med diktsaml. ”Liljer i Mörkret”,
senare följd av ett dussin småhäften med fin
och utsökt poesi. H. hör nära samman med
1890-talets lyriska genombrott i dansk
litteratur och var från början starkt påverkad av
Baudelaire, av vars dikter han gjort lyckade
övers. I sina senare skaldestycken anslog H.
nationella toner. Han hörde till den lilla grupp
danska poeter, som förhärligat huvudstadslivet.
Hans berömdaste dikt är ”Ganske unge
Elskede”, som genom sin kyska ömhet och grace
hör till pärlorna i dansk diktkonst. Utom
debutboken har H. utg. ”Byen og Havet” (1902),
”Ri-get” (1905), ”Under Solen” (1907), ”Blaa
Stran-de” (1911), ”Hav og Rum” (1913), ”Hjem og
Hjemland” (1915), ”Den store Vaar” (1918),
”Blaanende Danmark” (1919), ”Sværdtid er endt
—” (1920), ”Den vide Verden” (1921), ”Nat og
Dag” (1923), ”Solskinskyster” (1926), ”Bölger i
Blæst” (s.å.), ”Det grönne Land” (1931),
”Danmarks Rige” (1941), ”Somrens Fylde” (1944) och
”1 Sværdets Skygge” (1945). [P.RwJE.
Josef Hoffmann: Boningshus i Wien-Hietzing, 1913—15.
2) U 1 f H., den föreg:s son, författare (f. 1905).
H. har som radiotelegrafist på olika fartyg besökt
så gott som hela jordklotet. 1930 debuterade han
som lyriker med ”Foraarsflugt”, där han visade
utpräglat formsinne och känslighet. I mjuka
strömmande toner besjunger han företrädesvis
skymningen el. den overkliga övergången från
dröm till verklighet. Han är tydligt påverkad av
engelsk poesi, spec. Shelley, vilket också märks
i hans övriga diktsaml., ”1 Hyre mellem Stjerner”
(T933), ”Usynlige Landskaber” (1939) och ”Sejle,
se og synge” (1941). H. har även skrivit
radiopjäser, ”Det evige Liv” (1936),
”Forhyrnings-agenten” (1937), båda tills, med Soya, ”Den
kær-lige Datter” (1938) och ”Taareblik” (1942). —
Litt.: E. Frederiksen, ”Ung dansk Litteratur”
(i945)- I.Bzs.
Hoffmann [-å-], Ernst, tysk filolog och
filosof (f. 1880), blev e.o. prof. 1922, ord. 1927 i
Heidelberg och utgav jämte H. Rickert
”Heidel-berger Abhandlungen zur Philosophie und ihrer
Geschichte” (25 bd, 1924—33). Platonismen och
dess historia i Västerlandet äro huvudföremålen
för H:s forskning, som kulminerat i den av H.
jämte R. Klibansky utg. och kommenterade
textkritiska ed. av Nicolaus Cusanus’ ”Opera” (1932
ff.). Som förarbeten skrev H. ”Cusanus-studien”
(1930) och utgav ”Cusanus-texte” (1929; jämte
R. Klibansky). Bland H:s talrika skrifter och
avh. märkas i övrigt ”Blütezeit der griechischen
Philosophie” (1913, 2 Aufl. 1923), ”Die
Aufklä-rung im 5. Jahrhunderte vor Christus” (1914,
3 Aufl. 1926), ”Pestalozzi” (1927), ”Die
Philosophie der Vorsokratiker” (s.å.) samt
”Platonis-mus und Mystik im Altertum” (1935). Redan
1931 tog H. skarpt till orda för forsknings- och
— 622 —
— 621 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
