Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holbein, 3. Hans, d.y. - Holberg, Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLBERG
Stick av Chr. Fritzsch, 1731.
York). — Fasadutsmyckning: Haus zum Tanz i
Basel (o. 1530, förstört). — Grafik: ”Dödsdansen”
(1523—26, 58 blad, träsnitt), ”Dödsdansalfabetet”
(o. 1525, metallsnitt), ”Erasmus im Gehäus” (o.
1530, träsnitt). — Litt.: P. Ganz, ”H. H. der
Jüngere” (1912); H. Knackfuss, ”H. der Jüngere”
(6 Aufl. 1922); W. Stein, ”H.” (1929); W.
Waet-zoldt, ”H. H. der Jüngere” (1938). G.S.
Holberg [hål’bär], Ludvig, norsk-dansk
författare (1684—1754), född i Bergen, son till
en officer av bondesläkt, Christen Nilsson H.,
och en prästdotter, Karen Lem. H. miste
tidigt sina föräldrar, kom som 11-åring till sin
halvfarbror, kyrkoherden i Fron, Otto
Mun-the, och 3 år senare till sin förmyndare,
Peder Lem, i Bergen. 1702 immatrikulerad vid
Köpenhamns univ. återvände han s.å. till
Norge som informator hos kyrkoherden Weinwich
i Voss. Vintern 1703—04 studerade han i
Köpenhamn, tog teologisk-filosofisk examen men måste
sedan åter söka kondition som informator, denna
gång hos lektor Niels Smed i Bergen. Hösten
1704 anträdde han en resa till Holland och Aachen,
varifrån han återvände alldeles utblottad. Vintern
1705-—06 tillbragte han i Kristiansand som
språklärare. 1706—08 företog han en ny utlandsresa, nu
till England, där han studerade i Oxford. Hösten
1708 återvänd till Köpenhamn höll han där
föreläsningar över ”Udenlandske Rariteter”. Efter en
kort resa i Tyskland som hovmästare för juristen
etatsrådet Vindings yngste son var han 1709—14
alumn på Borchs kollegium. Under denna tid
börjar hans författarskap med ”Introduction til de
fornemste europæiske Rigers Historier” (1711), en
humoristiskt berättad världshistoria, som lägger
huvudvikten vid den nyaste tidens händelser;
härtill fogade han 1713 ett ”Anhang”, innehållande
en beskrivning av kulturförhållandena i Tyskland,
England och Holland. Slutl. utkom 1715 hans
”Introduction til Naturens og Folkerettens
Kund-skab”, som inför moderna naturrättsliga idéer,
sådana H. kände dem från sina läromästare,
Gro-tius, Pufendorf och Thomasius, och belyser de
abstrakta rättsreglerna med exempel från danska
och norska lagar. — 1714—16 bereste H. Holland,
Frankrike och Italien. Det är den viktigaste av
hans resor; under den vidgas hans horisont
avsevärt och han lär känna franskt fritänkeri
(Bay-le) och fransk skönlitteratur (Molière). På nyåret
1717 finna vi honom som prof, i metafysik vid
Köpenhamns univ., en lärostol som han 1720
utbytte mot den i latinsk litteratur och 1730 mot
den i historia. Hans verksamhet som univ.-lärare
avslutades 1737, då han blev univ:s administratör
(kvaestor): räkenskapsväsendet passade honom
bättre än föreläsningsverksamheten. Nästan
samtidigt med hans anställning som ämbetsman
inträffar hans ”poetiska raptus”, som förvånade
honom själv och hans samtida lika mycket. Den mer
än 30-årige prof, begynner en rastlös poetisk
produktion, först på vers, sedan på prosa. 1719—22
diktar han sin komiska hjältedikt ”Peder Paars”
och sina ”Satirer” och slår därmed in på ett
parodierande och moraliserande författarskap i
Scar-rons och Boileaus stil. Det är ett genombrott i
dansk litteratur, än mera markerat, då H. 1722—26
skänkte den nygrundade teatern i Lille Grönnegade
(se Danmark, sp. 1127) en rad ypperliga komedier.
26/9 1723 uppfördes hans första karaktärsstycke,
”Den politiske Kandestöber”; därefter följde slag
i slag dramer av rent fransk stöpning som ”Den
Stundeslöse”, rika karaktärsstudier som ”Jeppe
paa Bierget”, sedekomedier som ”Barselstuen” och
”Erasmus Montanus”, skådespel av mera plautinsk
form som ”Jacob von Tyboe”, en fantastisk
komedi som ”Ulysses von Ithacia”, slutl.
intrigstycken som ”Julestue”, ”Mascarade” och ”Det
arabiske Pulver”. i:a uppl. av H:s komedier,
innehållande 15 st, utkom i 3 bd 1723—25 under titeln
”Comoedier sammenskrevne for den nye oprettede
danske Skue-Plads ved Hans Mickelsen Borger
og Indvaaner i Callundborg, med Just Justesens
Fortale”; en ny uppl. med ytterligare 10 komedier
utkom 1731 i 5 bd under titeln ”Den danske
Skue-plads”; 1753—54 fogades härtill 2 bd med 8 nya
komedier. Efter sitt första väldiga kraftprov
företog H. 1725—26 en sista utlandsfärd till Paris;
därefter avtager märkbart hans poetiska
inspiration, och han utger nu endast några mindre,
satiriska dikter, bl.a. ”Metamorphosis” (1726; sv.
övers. 1744) och ”Mindre poetiske Skrifter” (1746;
ånyo utg. 1769 med biogr. av H. Ch.
Norden-flycht). Från poesien övergick han i stället till
prosan. 1728 utkom hans i:a självbiografiska
epistel på latin, 2:a och 3:e tillfogades 1737 och 1743.
1729 följde ”Dannemarks og Norges Beskrivelse”,
ett omfångsrikt verk, som i en torrare stil, än H.
vanl. använder, skildrar dubbelmonarkiens
institutioner och deras förhistoria. 1732—35 utkom
hans förnämsta vetenskapliga arbete, ”Dannemarks
Riges Historie”, sträckande sig från äldsta tider,
som dock blott föga intressera H., fram till 1670
— 647 —
— 648 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
