Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holland - Holland (England) - Holland, Baron, titel - Holland, James - Holland, John Philip - Hollandaise-sås - Hollands - Hollandsch - Hollandsch Diep - Hollandstimmer el. holländska bjälkar - Hollar, Wenzel von Prachna - Hollatius (Hollaz), David - Holleaux, Maurice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLLAND
inv. pr km2), omfattar halvön mellan Nordsjön
och Zuidersee samt öarna Wieringen, Texel och
Vlieland; huvudstad är Haarlem. Sydholland,
3,136 km2; 2,256,454 inv. (1946; 719 inv. pr km2),
s. om Nordholland, sträcker sig över Rhens och
Maas’ deltaland; huvudstad Haag. — Provinserna
ligga till största delen under havets nivå och äro
ett typiskt marskland med ett rikt förgrenat nät
av kanaler. Nordsjökusten är utan inskärningar
och täckes av en rad dyner. H. är mycket
fruktbart. Huvudnäringar äro boskapsskötsel och
mejerihantering (berömd osttillverkning). Högt står
också i Sydholland odling av säd, lin och
sockerbetor. Trädgårdsskötseln är betydande, särsk.
kring städerna Haarlem, Aalsmer och Naarden,
och frambringar främst blomsterlökar till export.
Fiske, handel och sjöfart äro gamla och viktiga
näringsgrenar. I Sydholland ligger
Nederländernas viktigaste hamn och näst största stad,
Rotterdam, i Nordholland den näst viktigaste hamnen
och största staden, Amsterdam. Industrien är
koncentrerad i städerna. — H. hörde tidigare till
det frankiska riket och Lotharingien, senare till
det tyska riket, styrdes från 1000-talet av grevar
och omfattade då landet ”kring Rhens
mynningar”. Mest känd i den första grevedynastien här
var Vilhelm II, vilken 1247 blev påven Innocentius
IV:s motkejsare mot Fredrik II. Från 1299 var
H. förenat i personalunion med Hainaut under
grevar av ätten Avesnes, som, följda av fränder
av huset Bayern, regerade där till 1433; under
1300-talets senare hälft rasade i H. svåra
partistrider mellan ”hoeks” och ”kabbeljauws”
(bor-garpartiet). Liksom Hainaut kom H. därefter
under burgundiskt välde och från 1477 under
habs-burgskt (österrikiskt, därefter spanskt).
Senmedeltiden var för H. en tid av ekonomiskt
uppsving; sillfisket var i ständigt framåtgående, och
även sjöfarten började taga fart; från 1400-talets
slut kunde holländarna konkurrera med Hansan,
t.o.m. i Norden. I det nederländska frihetskriget
blev H., som var protestantiskt, ett av centra för
motståndet mot Spanien och kärnan i
Utrecht-unionen (1579). Titeln greve av H. (och
Zeeland), som Vilhelm av Oranien bar, användes ej
längre efter hans död. Härefter utgjorde H. en
del av Nederländerna, och dess historia
sammanfaller med detta rikes. Det av Napoleon 1806
bildade konungariket här erhöll namn efter
provinserna H. 1840 delades H. i två provinser,
Nord-och Sydholland. OS.;I.A.
Holland [håll’ønd], del av Lincolnshire* i
England.
Holland [hålKønd], Baron H., titel, buren av
medl. av den numera utslocknade släkten Fox.
i:e baron H., Henry Fox H. (1705—74),
spelade från 1738 en stor roll i underhuset som
whig-politiker och var där 1755—56 och 1762—63
regeringspartiets ledare. Om H:s son C h. J. Fox
(1749—1806) se denne. H:s sonson, whigpolitikern
Henry Richard Vassall Fox, 3:e
baron H. (1773—1840), var g.m. Elizabeth Vassall
(1770—1845), känd som värdinna i de litterära och
politiska salongerna i Holland House. [P.Dhl]B.
Holland [håll’ønd], James, engelsk målare
(1800—70), arbetade huvudsaki. i akvarell med
landskap, blom- och arkitekturmotiv, som kolorist,
jämförbar med Turner, särsk. berömd för sina
vene-tianska veduter.
Holland [hålFønd], John Philip,
irländskamerikansk uppfinnare (1842—1914), emigrerade
till USA 1875 och började som skollärare. I
förhoppning att finna ett medel att krossa Englands
sjömakt ägnade han sig åt konstruktionen av
undervattensbåtar och byggde i slutet av 1870-talet
sin första ubåt. Efter åtskilligt experimenterande
segrade han 1895 i en av amerikanska regeringen
utlyst tävlan rörande bästa konstruktionen av
ubåtar och byggde 1898 en förbättrad typ ”Holland”,
som i marschläge drevs med gasolinmotor och i
undervattensläge med elektrisk motor. Sedan ett
bolag bildats, inköpte amerikanska regeringen
båten och beställde ytterligare 6. H. utträdde
emellertid ur bolaget och ägnade sig under sista delen
av sitt liv åt flygmaskinsexperiment. E.Bz.
Hollandaise-sås [-dä’s-] (till fra. hollandais, fem.
-aise, holländsk), fin sås till fiskrätter. I en
kastrull få vatten, vinättika och vitpepparkorn
koka in. I denna kastrull sjudas sedan äggulor
och smör; såsen smaksättes med citronsaft.
Hollands, rull gardin sväv av lin.
Hollandsch [hålFantJ], se Nederländska språket.
Hollandsch Diep [hålFantJ di’p], se Maas.
Hollandstimmer el. holländska bjälkar,
grövre timmer av gran el. undantagsvis tall,
indelas efter dimensionerna i ”övermåls”, över 12
amsterdamtum i toppen, ”måls”, 10"—12’’ och
”undermåls”, 9’’ och avkapas i längder från 16’ och
uppåt. Virket barkas och avskrädes något på
sidorna för att underlätta stuvning i fartyg. H.
exporteras till Nederländerna, där det användes för
pålning el. försågas. Exporten har sedan åren före
i:a världskriget stadigt minskats och är nu
obetydlig. F.A.Bn.
Hollar [-å-], Wenzel von Prachna,
böh-misk-engelsk tecknare och grafiker (1607—77).
Efter ungdomsår i Prag kom H. i lära hos M. Merian
i Frankfurt a.M. och blev 1636 engagerad av den
engelske konstmecenaten Earl of Arundel. I
England var han sedan under återstoden av sitt liv
strängt anlitad som illustratör och topografisk
tecknare.
Holla’tius [-ios], (Hollaz), David, tysk
teolog (1648—1713), kyrkoherde i Jakobshagen
(Pommern) 1692. Ehuru H. var en av den ”klassiska
lutherska ortodoxiens” sista företrädare, finnas
dock i hans huvudarbete ”Examen theologicum”
(1707, ”ortodoxiens sista dogmatik”) drag, som
varsla om den kommande vändningen till pietism
och mystik. — H:s sonson, David H. (d. 1771),
kyrkoherde i Güntersberg i Pommern, har
författat uppbyggelseskrifter i pietistisk anda (flera i
sv. övers.). S.N.
Holleaux [ålå’], M a u r i c e, fransk arkeolog
och historiker (1861—1932). Efter ett flertal
resor och synnerligen resultatrika
utgrävningsarbe-ten i Grekland och Mindre Asien, varvid han
framför allt kom att ägna sig åt epigrafiska
studier, var H. 1904—12 dir. för franska arkeologiska
inst. i Aten och därefter prof, först vid Sorbonne,
sedan (fr.o.m. 1926) vid Collège de France. Hans
främsta insats inom den grekiska arkeologien är
organiserandet av de stora utgrävningarna på
Delos och grävningsresultatens publicerande. H.
— 655 —
— 656 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
