Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holk - Holkfjäll - Holkyxa - Holl, 1. Elias - Holl, 2. Matthias - Holl, Francis - Holl, Karl - Hollænderbyen - Hollænderdybet - Holland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLLAND
3) Jaktv. Fälla, avsedd att sättas framför
öppningen av ett gryt, för fångst av räv el. grävling.
H. är ofta av en typ, liknande på pl. vid art.
Djurfångst avbildad fälla för katt m.m.
4) Sjöv., benämning på gammalt fartyg, som
användes förtöjt el. förankrat i hamn som
förrådsrum, kolupplag e.d.; även ringaktande beteckning
i allm. för gammalt, skröpligt fartyg.
5) H., byxholk, se Mamelucker.
Holkfjäll, bot., se Blomställning, sp. 242.
Holkyxa, det under äldre bronsåldern på olika
vägar utvecklade huggredskapet, kännetecknat av
den vanl. trattformiga urtagningen för det
vinkel-böjda träskaftet. H. började under
Hallstattske-det tillverkas i järn och bibehöll sig i detta
material ännu århundradena e.Kr. jämsides med den
fr.o.m. La-Tène-tiden uppträdande skafthålsyxan,
liknande den nu brukliga. Jfr Celt.
Holl [-å-]. 1) Elias H., tysk arkitekt (1573—
1646), från 1602 ”stadsverkmästare” i Augsburg, där
han bl.a. byggde bagarnas gilleshus i
italienskpåver-kad senrenässans (1602), visade en övergångsform
till tysk barock i tyghuset (1602—07) och som sitt
mästerverk byggde rådhuset (1615—20). — Litt.:
H. Hieber, ”E. H.” (1923).
2) Matthias H., sannol. den föreg:s son,
arkitekt och byggnadsmekaniker (d. 1681),
verksam i Sverige från 1648 till sin död. H. stod här
tidigast i släkten De la Gardies tjänst och
utförde arbeten på Jakobsdal (den kända
trädgårds-grottan) samt på familjens västgötska gods, ss.
ritningar till Höjentorps slott, till Läckö slotts
ombyggnad, till Lidköpings rådhus (urspr. jaktslott)
samt till takryttare på Värnhems klosterkyrka.
Sitt största projekt, ombyggnaden av den De la
Gardieska förläningen Haapsal i Estland till ett
modernt slottskomplex i kolossalformat, fick dock
H. aldrig realisera. Han slutade sina dagar som
överuppsyningsman för trädgårdsarbetena vid
Jakobsdal i Hedvig Eleonoras tjänst. — Litt.: S.
Karling, ”M. H. från Augsburg” (1932). E.Ln.
Holl [-å-], F r a n c i s, engelsk målare (1845—
88), debuterade som genremålare. Under sina
senare år gjorde han sig också bekant för sina spi-
Holkyxor från Skåne.
Ur ”Tiotusen år i Sverige”.
E. Holl: Rådhuset i Augsburg.
rituella porträtt, energiskt genomförda och
kraftiga i färgen. H. verkade även flitigt som
illustratör, bl.a. i ”The Graphic”.
Holl [-å-], Karl, tysk teolog (1866—1926),
prof, i kyrkohistoria i Berlin 1906, en av nutidens
främsta kyrkohistoriker. H:s första betydande
vetenskapliga arbete var ”Die Sacra Parallela des
Johannes Damascenus” (i ”Texte und
Untersu-chungen zur Geschichte der altchristlichen
Litera-tur”, 16:1, 1896). Detta följdes av omfattande
undersökningar över gamla kyrkan, vilka ledde
vidare till studier i ryskt fromhetsliv (arbeten om
Tolstoj m.m.). I ”Urchristentum und
Religions-geschichte” (1925; sv. övers, s.å.) har H. samlat
resultaten av årslånga forskningar, vittnande om
hans förmåga att i kunskapsstoffets mångfald
finna de viktigaste motiven. H:s forskning är
betydande både i idéhistoriskt och filologiskt avseende.
Hans filologisk-historiska mästerskap framträder
i ”Enthusiasmus und Bussgewalt beim griechischen
Mönchtum” (1898), ”Amphilochius von Ikonium”
(1904) m.fl. Mest bekant blev H. för sina art. om
Luther (i bd 1 av ”Gesammelte Aufsätze zur
Kir-chengeschichte”, 3 bd, 1921—28; i bd 3 bibliografi
över H:s skrifter), vilka räknas som ett av de
viktigaste bidragen till den nutida Luther-forskningen.
H. var vid sin död rektor för Berlins univ. —
Litt.: A. v. Harnack & H. Lietzmann, ”K. H.” (i
”Arbeiten zur Kirchengeschichte”, 7, 1926). R.Br.
Hollænderbyen [håll’-], se Store Magleby.
Hollænderdybet [håll’-], se Drogden.
Holland. 1) Ofta använt namn på Nederländerna.
2) Två provinser i v. Nederländerna:
Nord-h o 1 1 a n d, 2,797 km2; 1,759,499 inv. (1946; 628
— 653 —
— 654 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
