Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holländskt ur - Holländskt vitt - Holländsk vikt - Holm (Dalsland) - Holm (Halland) - Holm (Medelpad) - Holm (Uppland) - Holm (Ångermanland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLLÄNDSKT VITT
väggur, försedd med en visare och en skala,
vanl. graderad i—100. Anordningen användes
av tidsbesparingsskäl i st.f. auktionering vid utbud
av t.ex. grönsaker el. fiskpartier till
återförsäljare. ”Auktionen” tillgår så, att förrättaren
efter att ha utropat ett visst varuparti låter
visaren stegvis flytta sig nedåt på prisskalan. När
en köpare anser priset lämpligt, trycker han på
en kontaktknapp, varvid visaren stannar och
kontaktknappens nr blir synligt på urtavlan. Den
elektriska kopplingen är sådan, att endast ett nr
kan tändas i sänder, varvid väljarmekanismen
håller reda på tidsskillnader om 0,01 sek. el.
därunder. Nu beskrivna elektriska anordning
pa-tenterades 1922 av holländaren L. J. J. van der
Hoorn; apparaten har fått vidsträckt
användning, bl.a. på grönsaksmarknaderna i Holland
och Danmark. Med dess tillhjälp kunna intill
500 utbud expedieras pr tim. A.Lg.
Holländskt vitt, mineralfärg, bestående av en
blandning av 1 d. blyvitt (basiskt blykarbonat)
och 2 d. permanentvitt (bariumsulfat).
Holländsk vikt, kvalitetsvikt för spannmål,
vikten av en viss volym spannmål som uttryck för
dess kvalitet, eg. troy-pfund (492,8 g) pr zak (83,44
1). 100 7/ (skålpund) h. motsv. 59,06 kg pr hl el.
47,3 engelska pounds pr engelsk bushel.
-holm (i ortnamn, spec. namn på större gårdar
och slott). I försvarssyfte anlades befästa
gårdar under medeltiden synnerligen ofta så, att
de omgåvos av vatten. Vid behov grävdes
konstgjorda vallgravar. Platsen kallades därför holm,
en biform till holme. Det finns orter, som heta
enbart Holm, men också en mängd
sammansättningar, mycket ofta med personnamn som
första led, såväl dopnamn som familjenamn
(Katrineholm; Sperlingsholm). Efter hand blev
det ett rent mod att låta gårdnamn sluta på
-holm. Det började sålunda nyttjas även där
de naturliga betingelserna saknades, ibland som
tillägg till ett redan förefintligt namn
(Håtuna-holm). Se O. v. Friesen i ”Namn och bygd”,
1913, sid. ni f. Er.
Holm, kommun i Nordals hd i Dalsland,
Älvsborgs län, och tills, med Mellerud församling i
Holms, Skålleruds och Järns pastorat i S. Dals
kontrakt av Karlstads stift, kring Melleruds
köping; 55-97 km2, därav 52,86 land; 1,584 inv. (1949).
H. omfattar en n. del av den välodlade
Dalboslätten. Åkern utgör 50 % av landarealen,
skogsmarken 29 °/o. I Gärdserud, Kvarnkullen
o.a. förortsbebyggelse till Mellerud bo 386
personer (1946). Köpmannebro är ändstation för
Dalslands kanal. Egendomar: Berg* och Nordkärr.
Av fornminnen märkas ett flertal gravfält (bl.a.
i östanå), hällkistor och domarringar. Den
tornlösa, delvis medeltida kyrkan utvidgades i slutet
av 1600-talet och restaurerades grundligt 1945;
den hyser minnen av ätten Stake. — Namnet är
övertaget från gården Holm och skrevs 1340 de
Holme (dat.). Det är ordet holm, besl. med holme
och här med bet. upphöjning över omgivande
terräng (se ”Ortnamnen i Älvsborgs län”, 15,
1911, sid. 34). I.Mg;Er.
Holm, socken i Halmstads hd i Halland och
församling i Halmstad, övraby och Holms
pastorat i Halmstads kontrakt av Göteborgs stift,
n. om Halmstad; 29,03 km2, därav 28,82 land; 607
inv. (1949; 21 inv. pr km2). H. är i ö. kuperad
slättbyggd och sträcker sig i v. upp på den
skog-klädda Nyårsåsen. Åkern utgör 49% av
landarealen, skogsmarken 34%. Av fornminnen
finnas flera järnåldersgravfält, bl.a. vid Fjällalunda.
Kyrkan är en romansk absidkyrka, restaurerad
1938. — Namnet är övertaget från kyrkbyn och
skrevs 1456 Skepsholms song, Holemss Kirke,
Hollm f.g. 1488. Holm, besl. med holme, betyder
upphöjning över romgivande terräng el. som i
nutida språkbruk liten ö, här ovisst vilket.
Skeps-torde syfta på bestånd av träd, nyttjade för
skeppsbyggeri. Se ”Ortnamnen i Hallands län”,
1 (1948), sid. 122 f., 144. LMg;Er.
Holm, socken i Medelpads ö. domsaga i
Väs-ternorrlands län och församling i Lidens och
Holms pastorat i Sundsvalls kontrakt av
Härnösands stift, kring den långsträckta Holmsjön (201
mö.h.); 304,30 km2, därav 251,60 land; 1,104 inv.
(1949; 4 inv. pr km2). Socknen uppfylles av
skogiga bergplatåer och åsar av i n. intill 459 m höjd
samt spridd odlingsbygd utmed sjöarna, varav
flera mindre finnas söderut, ss. Navarn (277 m).
Åkern utgör 2,5 % av landarealen, skogsmarken
82%. Österström vid Holmsjöns n.ö. strand med
gamla sågverksbyggnader förvärvades 1944 av
Skidfrämjandet till s.k. friluftsgård. Större delen
av H:s areal tillhör trävarubolag. Kyrkan av
tegel i ”nygotik” byggdes 1903—04 och efterträdde
en träkyrka från 1790-talets senare del. Medeltida
träskulpturer m.m. äro deponerade i Lidens gamla
kyrka. — Namnet, övertaget från kyrkbyn, skrevs
1480 Holm. Det är ett subst., besl. med holme, i
bet. terräng, som höjer sig över omgivningen.
Från början avsåg det trol. den höjd, på vilken
kyrkan är belägen. Se D. Palm i ”Ålsta”, 4 (1928),
sid. 37. P.;Er.
Holm, socken i Lagunda hd i Uppland,
Uppsala län, och församling i Hjälsta, Fittja, Holms
och Kulla pastorat i Lagunda och Hagunda
kontrakt av Uppsala ärkestift, s.s.v. om Uppsala; 8,73
km2, allt land; 88 inv. (1949; 10 inv. pr km2).
H. är Upplands till såväl areal som folkmängd
minsta socken, omfattande den delvis kuperade
halvön mellan Gorran och Lårstaviken av Ekoln;
åkern utgör 66 °/o av arealen, skogsmarken 23 °/o.
Folkminskningen är kännbar (297 inv. 1859).
Nästan hela socknen lyder under Sjöö*. Två
runstenar finnas numera. Kyrkan från 1678 blev
ombyggd efter en eldsvåda på 1730-talet. — Namnet
skrevs 1302—19 agaholm (avskrift), 1314 De
agga-holm (askrift). Det tillkom förr trol.
kyrkoherdebostället. Holm, nära besl. med holme, betyder
förhöjning i terrängen el. holme. Ett par gånger
under medeltiden skrives (i) Holmbo socken, d.v.s.
namnet på socknen har här ersatts av namnet på
dess inbyggare, ”holmboarna”, Se J. Sahlgren i
”Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Uppsala län”,
4 (1949), sid. 42. P.;Er.
Holm, gods i överlännäs sn i Ångermanland,
18 km ö. om Sollefteå på n. sidan av
Ångermanälven, omfattar 221 ha, därav 193 åker, med
ett taxeringsvärde av 655,300 kr.
Huvudbyggnaden är uppförd i 1700-talets herrgårdsstil, med
vackra trädgårdsanläggningar på terrasser nedåt
älven. H. daterar sig från 1600-talet och har
— 667 —
— 668 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
