Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmquist, Hjalmar - Holmquist, Ivar - ab. Holmquist, Malcus - Holmquistit - Holms arkiv - Holmsen, Sverre - Holmsjö - Holmsjön (sjö i Haverö socken) - Holmsjön (sjö i Holms socken) - Holmsland Klit - Holmstedt, Walter - Holmström, Israel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLMQUIST
”Medeltidens kyrkohistoria” (1910), ”Luther, Loyola,
Calvin” (1912, 3 uppl. 1926), ”Den senare
medeltidens kyrkohistoria” (1914, 3 uppl. 1922), ”Den
lutherska reformationens historia” (1915, 2 uppl. 1919),
”Martin Luther” (1916, 8 uppl. 1924), ”Ur
kristendomens historia mellan världskrigen 1814—
1914” (1918), ”Påvedömets historia 1800—1920”
(1920), ”Kyrkohistoria” (3 bd, 1922—27, 2 uppl.
1928—31; da. övers. 1925—27, 2 uppl., omarb. av J.
Nörregaard, 1931—40), ”Den svenska reformationens
begynnelse 1523—31” (1923), ”Den ryska kyrkan
under bolsjevikväldet” (1926), ”Tvång, tolerans,
samverkan” (1929), ”Svenska kyrkans historia” (3,
1933, 4=1, 1938; tills, med H. Pleijel) och
”Handbok i svensk kyrkohistoria”, 2—3 (1940—41).
—-Litt.: Festskriften ”Från skilda tider” (1938; med
bibliogr.); H. Pleijel, ”H. H.” (1945);
minnesteckning av G. Westin i ”Kyrkohistorisk årsskr.”, 45
(1945). [A.Mn]S.N.
Holmquist, Carl Axel Fredrik Ivar, militär
(f. 22/2 1879), officer vid Göta livgarde 1899, överste
och chef för Norrbottens reg. 1928, brigadchef
vid N. arméfördelningen 1934, generalmajor 1935,
chef för 2:a
arméfördelningen 1937,
generallöjtnant och chef
för armén 1940,
avsked 1944. H. är ordf,
i Föreningen för
skidlöpningens och
friluftslivets främjande i
Sverige och v. ordf, i
Svenska
skidförbun-det, var president i
Internationella
skid-förbundet 1924—34, är
från sistn. år
förbundets hederspresident.
H. har nedlagt ett
betydelsefullt arbete på den militära idrottens
främjande i Sverige. [Bj.lS.E.B.
ab. Holmquist, Malcus, Halmstad, driver
mekanisk verkstad med gjuteri, verktygs-, borr- och
filtfabrik. Tillverkningen består av mekaniska
och pneumatiska lyftverktyg, gjuterimaskiner och
-utrustning, spiralborrar, slipmaskiner,
oljebrän-nare samt filt för tekniskt bruk. Företaget
etablerades 1889 och blev bolag 1902 (100,000 kr
aktiekapital). Nuv. aktiekapital (1949) 3 mkr,
omslutning c:a 9 mkr; antal arbetare o. 800.
Bolaget, vars varumärke är ”Malcus”, äger
Halmstads nya verkstads ab. A.Lg.
Holmquisti’t, miner., efter P. J. Holmquist
uppkallad, litiumhaltig amfibol, Li3Mg5Fe‘’ Fe/" • Al2
(OH)4(Si4O14)4, tillhörande glaukofanserien, som
anträffats i Utö järngruvor i Stockholms skärgård.
Genom fynd av h.-förande järnmalm, som
tydligen härrör från Utö gruvor, i slagglager av
medeltida ålder i Visby har man konstaterat, att
smältning av järn med åtm. delvis malm från Utö
som råmaterial ägt rum före 1300-talet.
Holms arkiv, se Nytt juridiskt arkiv.
Holmsen, Sverre Ryen, författare och
konstnär (f. 4/s 1906). H. föddes av norska föräldrar
i Transvaal, Sydafrika, men är svensk
medborgare. Han gick tidigt till sjöss och seglade
några år på världshaven och har på skilda håll
i världen, särsk. Amerika och Polynesien,
prövat olika yrken; under 8 år vistades han i
Ta-hitiarkipelagen som odlare och målare. H. har
utg. ”ön bortom synranden” (1939), en roman
om en svensk familj på Tahiti, ”Vit vilde” (1940),
som handlar om en amerikansk målares
upplevelser i samma miljö, ”Polynesisk passad” (1942),
en reseskildring, ”Sjungande korall” (1946), en
roman från Tahiti med kulturhistoriskt inslag.
Flera av H:s böcker, som kännetecknas av solid
sakkunskap och livfullt framställningssätt och
bygga på hög uppskattning av polynesiernas
kultur, parad med kritisk syn på västerländsk
civilisation, ha översatts till främmande språk. H.
har även framträtt med oljemålningar och
grafik med motiv från Polynesien. E.
Holmsjö, samhälle i Sillhövda* sn i Blekinge.
Holmsjön, sjö i västligaste Medelpad, Haverö
sn, 45,2 km2, 243 m ö.h.; genomf lytes av
Ljungan. H. är reglerad med ett 2,4 m högt
magasin. — Namnet kan möjl. bero på att sjön
delas av en lång, från n.v. utskjutande halvö med
smalt landfäste. Denna har kanske kallats
Hol-m(en).
Holmsjön, sjö i n.v. Medelpad, Holms sn,
skjuter med en vik in i Jämtland; 36,4 km2. Avrinner
genom Gimån till Ljungan. H. är sedan 1943
genom indämning av de nedanför liggande sjöarna
Lerigen och Fagervikssjön reglerad mellan 201,9
och 197,4 m ö.h. — Sjön har trol. namn efter Holms
sn, vars kyrka ligger på ö. stranden.
Holmsland Klit, landtunga på Jyllands v. kust,
skiljer Ringköbing Fjord från Nordsjön, 41 km
lång, V2—-2 km bred. H. har avsatts av sydgående
kustströmmar. Ringköbing Fjords ursprungliga
avlopp i s., vid Nymindegab, är nu helt igensandat.
Vid Hvide Sande har grävts en genomfartskanal
med slussar och fiskehamn (den nuv. anläggningen
från 1929—30). H. täckes av ända till 24 m höga
dyner och ljung med ett smalt marskbälte på
fjordsidan.
Holmstedt, Erik Walter A:son, ingenjör,
skolman (f. u/i 1894), civilingenjör 1919, sedan
1924 rektor vid Stockholms tekniska inst.; 1925
—37 programledare vid ab. Radiotjänst. H., som
sedan 1940 är kapten i reserven, är sedan starten
1945 ordf, i styrelsen för Svenska arméns och
flygvapnets reservofficersförbund. Han har
innehaft ledande poster i Svenska brottningsförbundet
och är ordf, i styrelsen för Cykelfrämjandet. Han
var led. av 1945 års trafiksäkerhetskommitté.
Holmström, Israel, skald och ämbetsman (o.
1660—1708). Efter studier i Uppsala gick H. i
utländsk krigstjänst, anställdes vid hemkomsten i
kansliet, blev 1697 generalauditör, senare
krigsråd; deltog i Karl XII:s krigståg och avled i
Litauen. H. stod högt i gunst hos konungen som
rolighetsminister. Som poet företräder han på
flera punkter det framväxande franska inflytandet
på stormaktstidens diktning. Han skrev fabler
med La Fontaine som mönster, upptog det franska
epigrammet (”Grafskrift öfver Pompe”) men rönte
framför allt inflytande av den franska burleskens
företrädare Scarron och Saint-Amant. Fransk
im-moralism och frivolitet känneteckna flera av hans
dikter, som ofta gå tillbaka på franska original.
Språket däremot är oförfalskat svenskt. H. blev
— 695 —
— 696 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
