Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmström, Israel - Holmström, Hans Olof - Holmström, 1. Leonard - Holmström-Ingers, 2. Malin - Holmström, 3. Vega
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLMSTRÖM
hos Stockholms medelklass särsk. populär genom
sina dryckesvisor, ss. ”Een fiskare-broosvijsa” och
”En suputs försvar”. Han imiterades av
1700-tals-skalder, särsk. Dalin och Bellman. Dikter av H.
finnas i P. Hansellis ”Samlade vitterhetsarbeten”,
6 (1863). —- Litt.: M. Lamm, ”Olof Dalin”
(1908). E.
Holmström, Hans Olof, präst (1784—1855),
biskop i Strängnäs 1839, ärkebiskop 1852, deltog i
riksdagarna 1828—54, som teolog och kyrkomän
konservativ och högkyrklig.
Holmström. 1) Leonard Pontus H.,
skolman, geolog (1840—1919), fil. dr i Lund 1865
(”Märken efter istiden i Skåne”), doc. i geognosi
1867 och s.å. adjunkt vid Lunds katedralskola,
blev 1868 föreståndare för den nyupprättade
folk-högsk. på Hvilan. Efter sin avgång 1908
kvarstod han till sin död som lärare vid skolan. —
H. insåg, att det urspr. danska
folkhögskolepro-grammet måste läggas om efter andra linjer för
att passa svenska förhållanden. Hans grundliga
kännedom om lantbefolkningen, hans intresse för
jordbruket och vakna sinne för det praktiska
livets krav i förening
med en mindre vanlig
pedagogisk begåvning
gjorde honom
synnerligen skickad till
ledare för den nya skolan,
och han har mer än
någon annan utformat
den svenska
folk-högsk:s egenart, vilket
givit honom
hedersnamnet ”den svenska
folkhögsk:s fader”.
Till den
ursprungliga folkhögsk. för
unga män lades efter
hand dels en kvinnlig sommarkurs (fr. 1873), dels
en avd. för undervisning i lanthushållning (fr.
1876), ur vilken lantmannaskolan framgick, sedan
H. som led. av en kungl. kommitté för
lantbruks-undervisningens omorganisation (1882) fått
tillfälle att verka för sina idéer om
jordbrukarungdomens utbildning. H. verkade dessutom för
lantbrukets höjande, bl.a. genom att vid Hvilan
inrätta Sveriges första andelsmejeri 1880 och dess
första mjölkkontrollförening 1898. Även för
trädgårdsodlingens främjande var H. nitiskt verksam
som sekr. (1878—82) och ordf. (1897—1913) i
Skånska trädgårdsföreningen. — Sina geologiska
undersökningar fortsatte H. även efter det han
lämnat Lund. Under vidsträckta resor i Sverige
studerade han vattenmärkena längs kusterna och
utgav 1888 ”Om strandliniens förskjutning å
Sveriges kuster”. I ”öfversikt af den glaciala
af-slipningen i Sydskandinavien” (1904) lämnade han
en slutredogörelse för sina studier ang.
inlandsisens rörelser. Dessutom utgav H. läroböcker i
lanthushållning, naturlära, fältmätning och
avvägning m.m. Till hans 60-årsdag utgavs ”Festskrift
tillegnad dr L. H.” (1900). — I sin verksamhet
inom folkhögsk. ägde H. en utmärkt medarbetare
i sin maka, Hedvig Gustafva H., f.
Nordström (1846—1926), som organiserade den
kvinnliga folkhögsk. på Hvilan och på ett lyckligt sätt
anknöt dess undervisning i slöjd till den folkliga
hemslöjdens traditioner. — Litt.: Biogr. i
”Lant-bruksakad:s handlingar och tidskr.” (av N.
Hansson, 1919), ”Tidskr. för svenska folkhögsk.” (av
S. Ribbing, 1920, J. Feuk, 1940 och H. Nelson,
1941), ”Hvilan 75 år” (1943) och ”Svensk
folkhögsk. under 75 år” (1943). [E.LJE.Bng.
2) Amalia (Malin) H.-I n g e r s, den föreg:s
dotter (1872—1938), se Ingers.
3) Anna Tora Vega Elisabeth H., den föreg:s
syster, målarinna (f. 2/s 1880), Skånes tidigaste
modernist. H. studerade för Wilhelmson på
Valand i Göteborg 1900—02 samt för österrikaren
Adolph Hölzel i Dachau 1903; till Hölzel
återvände hon senare under dennes professorstid i
Stuttgart och tog intryck av hans abstrakta
färgteckningar, utgörande experimentellt underlag för
glasmåleri. H. besökte Paris f.g. 1907 och
studerade då på Académie Colarossi. 1912 vistades
hon i Finland, där hon utbildade ett dekorativt
mosaikmaner i stora, pastosa, rätt schematiskt
uppradade färgrutor. ”Tavastlänningar”, två
rökande jägare i en stuga (Malmö museum),
är ett tidigt ex. på denna robusta teknik,
som bortemot 1915 fick en litet
tyskverkan-de grällhet och tyngd med något av
Hod-lers el. Axel Törnemans kärvt stiliserade
figurteckning. Efter sistn. år försvann rutigheten
och ersattes av ett freskliknande, mjukare och
friare föredrag med tilltagande användning av
vitt i porträtt, blomsterstycken och
figurkompositioner. ”Gosse med en snäcka” (1918; en
bröst-bildsversion i Nationalmuseum) förenar en lätt
litterär idébetoning med en raffinerad rytm i ytan.
— Det ytdekorativa och den intellektuella
beräkningen av kompositionen blevo bestående drag
i H:s konst, men den gärna kyligt lysande
”fresk”-färgen med mycket vitt — i Wilhelmson-aktig
fläckpåsättning alla prima — förekom blott under
åren o. 1920. Då inleddes H:s mest rörliga
rese-period med upprepade vistelser i Frankrike (Paris,
Marseille); 1929 besöktes Algeriet. En
konstlad, exklusiv figurdeformering märktes i den
stora knäbilden av en ryttare, stående i ett
halv-abstrakt landskap med flöjtblåsande orientaler
(1921), och oklar symbolik kunde förekomma,
ss. i kyrkogårdsscenen ”Lördagskväll” (1923),
medan andra målningar fingo en mera franskt
behärskad stilisering, t.ex. det kanske av Maria
Blanchard influerade barnporträttet
”Konvalescent” (1924), där rent svart började uppträda.
Ett fint stilleben, ”Morgonljus”, visande snäckor
o.a. ting i fritt perspektiv, anslog 1925 en rent
artistisk linje, som följdes även i stillebenmässiga
figursaker med tonvikt på kolorit och
formdisposition. Detta intresse för bildens formala
element utmynnade slutl. i mer el. mindre abstrakta
pasteller, där en drömsk färgmystik kunde göra
sig gällande (”Ballonger över öknen Gobi”, en
färgmusikalisk fantasi på Malmö museum). Ung.
lika suggestiv i färg och likaledes präglad av
exotisk fantastik är den på en
verklighetsupp-levelse från Biskra byggda oljemålningen ”Negrer
lyss till musik” (1929), varav Malmö museum
äger en variant. Mera modellstudium rymma de
samtidiga bilderna av en mulattpojke från Senegal,
ibland monumentalt slagkraftiga, ev. med Gauguin-
— 697 —
— 698 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
