Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmström, 2. Agne - Holmström, Gunnar - Holmström, Axel - Holmström, Ragnar - Holmsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLMSUND
paganda 1940—41 samt till utgivandet av ”Friskt
folk” 1941, vars red. han är sedan starten. Han
har bl.a. redigerat ”Frivillig svensk gymnastik”
(1925), ”Svensk gymnastik 1904—29” (1930) samt
”Gymnastikfrämjandets årsb.” sedan 1934. 1925—
42 var han red. för ”Tidskr. i gymnastik” och 1946
—47 för ”Gymnastikledaren”. O.Kgh.
Holmström, Johan Gunnar, telegrafingenjör
(1874—1933), examinerades 1896 från Tekniska
högsk:s elektrotekniska avd., blev assistent vid
Telegrafverket 1897, byråingenjör 1902, byrådir.
1920. Redan under sin elevtid (fr. 1894) var H.
lärare vid Telegrafverkets undervisningsanstalt,
för vilken han blev föreståndare 1902, undervisade
i fysik vid Artillerihögsk. 1906—29 samt vid
Sjö-krigshögsk. 1908—32. Tills, med C. E. Egnér
uppfann och utvecklade H. 1906—11 en
stark-strömsmikrofon, tills, med G. Malmberg en
”kar-bometer” för bestämning av kolhalten i smält stål.
För den sistn. uppfinningen tillerkändes de båda
uppfinnarna Ingenjörsvetenskapsakad:s mindre
guldmedalj 1923. H. utgav ”Lärobok i telegrafi”
(1914) samt ”Handbok i radiotelegrafi” (1915;
utvidgad uppl., innefattande även radiotelefoni,
1926). A.Lg.
Holmström, Nils Axel, bokförläggare (f. 7/ä
1881). H. började som bageriarbetare och var
1904—09 expeditör i ”Brand”. Han var flitigt
verksam som antimilitaristisk agitator och
dömdes vid skilda tillfällen till fängelse och
straffarbete. Han började sin förlagsverksamhet 1906,
då han utan firmanamn utgav Leon Larssons
”Ur djupet”, och 1910 startade han Axel
Holmströms förlag i Stockholm, där bl.a. G.
Heden-vind-Eriksson och I. Oljelund debuterade. H.
publicerade en rad broschyrer i skilda aktuella
politiska och sociala frågor, bl.a. om de s.k.
Amaltheamännen och skrifter mot nazismen, och
gjorde sin största insats genom att förmedla förf,
som Upton Sinclair, B. Traven och J. Hasek. E.
Holmström, Arvid Ragnar, författare (f. 8/s
1894). H. är född i ett målarhem i Arnäs,
Ångermanland, och har prövat många yrken, han
har bl.a. varit sjöman, bonddräng,
sågverksarbetare och svarvare. Sina erfarenheter från skilda
miljöer, främst sjöfolkets, har han utnyttjat för
sitt författarskap. Han debuterade 1924 med
sjöromanen ”Den långa resan”, som uppvisade den
raska och friska berättarton och den sakkunniga
realism, som kännetecknat det mesta H. skrivit,
främst hans skildringar från sjömanslivet, som ge
en behövlig korrektion av den traditionella
sjö-mansromantiken. ”Ensamma människor”
(s.å.) ger bilder från
Norrlands
industrialisering. ”Den
underbara marknaden” (1925),
”Barn, mödrar och
manfolk” (1928) och
”Hårt väder” (1929)
innehålla noveller.
Romaner äro
”Kråkslottet” (1926), som har
proletär stockholmsk
utkantsmiljö, ”På däck
och durk” (1927),
”Re
sa till Jorden” (1929), som har erotiskt ämne,
samt ”Flyktingarna” (1931) och forts. ”Benjamin”
(1932), som handla om sjömän. Det starkt
naturalistiska draget hos H. kommer fram i
familjetragedien ”Jonas ödmarks historia” (1926)
och ”Jonas ödmarks söner” (1927), som handla
om skuld och straff men bäras upp av en sund
och human livssyn; den norrländska
dubbelromanen fick en avslutning i boken ”Någonting
händer” (1933), som dessutom innehåller en
självbiografisk skildring, som får karaktär av
självprövning. Stockholmsromanen ”Den lycklige
mannen” (1930; ny uppl. under titeln ”Karl
Gustav Svensson erövrar staden”, 1941) är en satir
över ”brackan”. ”Dårarnas park” (1936) är en
diktsaml. Under pseud. Paul Michael Ingel
utgav H. novellsaml. ”Ryskt monument” (1933)
samt romanerna ”Ungdom i landsflykt” (1934)
och ”Flyktingar söker hamn” (1939), som ha
motiv från ryska emigrantkretsar i Finland efter
revolutionen 1917. H. har här på ett effektfullt
sätt utnyttjat den främmande miljöns exotiska
element och i en ny, mjukt behagfull stil
skildrat de rotlösa flyktingarnas av melankoli,
fatalism och planlöst drömmeri präglade tillvaro.
Under samma pseud. utgav H. bondeskildringen
”Jordens röst” (1935), som upphöjer lantlivet
på stadslivets bekostnad, samt romanerna ”Byn
vid havet” (1936) och ”Byn lever” (1938), som
bygga på motivet om motsatsen mellan havet
och jorden. Under eget namn har H. utg.
romanerna ”Oväder” (1940), vars handling
utspelas i Roslagens skärgård, samt ”Män ombord”
(1942), som med stoff ur verkligheten skildrar
sjöfolkets liv under 2:a världskriget, och dess
självständiga forts. ”Kvinnor i land” (1945), som
visar de svårigheter, som möta de från årslånga
färder under 2:a världskriget återvändande
sjömännen i förhållandet till anhöriga.
Självbiografiska skisser av H. ingår i saml. ”Ansikten” (1932)
och ”Avsikter” (1945). — Litt.: H. Ahlenius,
”Arbetaren i svensk diktning” (1934). E.
Holmsund, köping i Umeå domsaga i
Västerbottens län och pastorat i Västerbottens s.
kontrakt av Luleå stift, kring Ume älvs
mynningsvik österfjärd; 45,23 km2, därav 43,83 land; 5,260
inv. (1949). H. omfattar den av vikar starkt
uppdelade, bergiga halvön ö. om fjärden,
Obbo-laön (20,71 km2) i v. samt skärgård. Endast 5 %
av köpingens landareal är åker, däremot 54 °/o
skogsmark. Vi 1947 gjordes hela H:s sn till
köping, varvid de dittillsvarande
municipalsam-hällena Holmsund (22,22 km2, därav 20,97
land, med 3,847 inv.) och O b b o 1 a (23,01 km2,
därav 22,86 land, med 1,299 inv.) upphörde. Det
senare hade bildats 1939, det förra 1933 och
omfattade bl.a. det 1894 upprättade
municipal-samhället Djupvik(en) (o,u km2 land med
575 inv. 1933). H. är sedan 1922 ändpunkt för
statsbanelinjen från Vännäs och en betydande
handelsort. Köpingens dominerande industri är
Holmsunds a b., bildat 1896, med ett
aktiekapital av 9 mkr, o. 1,100 industriarb. samt en
årstillverkning av c:a 16,000 stds sågade trävaror
(därav 3,000 hyvlade) och 30,000 t
sulfatcellulosa. Bolaget, vars aktiestock innehas av Svenska
cellulosa-ab., har sulfatfabrik, sågverk, hyvlerier
— 701 —
— 702 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
