Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmsund - Holmvall, Karin - Holmögadd - Holmön - Holobasidie - Holobasidiomycetes - Holocen - Holocephali - Holodont - Holoedri - Holoenzym - Holoepifyter - Holofanglas - Holofernes - Holografiskt testamente - Holokain - Holokaust - Holokristallin struktur - Holometabol förvandling - Holomorfos - Holopterus - Holoptychius - Holosideriter - Holostei - Holosteum - Holosteus - Holothuria, Holothurioidea - Holotricha - Holowczyn - Holroyd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLMVALL
och träförädlingsfabriker (faner, lamellgolv,
-dörrar och -plattor); det äger tillika elkraftverk i
Baggböle och Lycksele. Bland mindre
industriföretag märkas båtvarv, presenningsfabrik och
ett par snickerifabriker. H:s hamn har 665 m
kaj vid 9—2,5 m djup, Umeå uthamn strax s.
om kyrkan har 340 m kaj vid 7,2—6 m djup.
På östsidan av Obbolaön ligga Obbola och
Bredviks lastageplatser, den förra med 435 m kaj vid
6—3 m djup (Bredvik saknar kaj). 1946
an-kommo och avgingo sammanlagt 434 fartyg om
395,750 nettoton. Reguljära fartygsförbindelser
finnas med Stockholm och mellanliggande
orter. H. har 27 yrkes- och 45 binäringsfiskare
(fångstens totalvärde 105,269 kr 1945). 1940
levde 64 °/o av befolkningen av industri och
hantverk, 22 °/o av handel och samfärdsel, 6 °/o av
jordbruk med binäringar samt 4% av allmän
förvaltningstjänst och fria yrken. I
fjärdmynningen ligga Bredskärs lotsplats och Fjärdgrunds
fyr. Kyrkan av trä byggdes 1863 och
restaurerades 1931. — Taxeringsvärdet å
fastighetsskatte-pliktig jordbruksfastighet var 1947 790,500 kr
och å annan fastighet 11,715,700 kr; den till
kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten
uppgick s.å. till för fysiska personer m.fl. 9,231,180
kr och för svenska aktiebolag 1,604,810 kr. —
Namnet grundar sig på det förhållandet, att
Löv-ön ännu 1743 var en verklig ö; ett sund skilde
den från övriga delen av den halvö, på vilken
H:s hamn är belägen. P.;Er.
Holmvall, Karin, rektor (f. Ws 1904),
skol-kökslärarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi
1930—47, rektor där sedan sistn. år. H. var bitr,
konsulent i husligt arbete hos Skolöverstyrelsen
1946—47.
Holmögadd, fyrplats med elektrisk fyr,
radiofyr och mistsignalstation på Sörgadden, den
sydligaste av Holmöarna, s.ö. om Umeå i n. delen
av Bottenhavet. Fyrplatsen anlades redan 1764.
Holmön, socken i Umeå domsaga i
Västerbottens län och församling i Sävars och Holmöns
pastorat i Västerbottens s. kontrakt av Luleå
stift, i K varken ö.—s.ö. om Umeå; 56,30 km2,
därav 52,60 land; 313 inv. (1949). Socknen
omfattar Holmöarna, bestående av Holmön
(22,45 km2), St. Fjäderägg, Ängesön (22,0 km2),
Grossgrundet, Gaddarna (med Holmögadd) och
omgivande holmar och skär. Åkern utgör 2,5 °/o
av landarealen, ängen 3 och skogsmarken 70%.
Större delen av befolkningen bor på ön Holmön,
vid vars n.v. udde ligger fiskläget B y v i k e n med
16 yrkes- och 53 binäringsfiskare (fångstens
totalvärde 105,896 kr 1948) samt hamn med 130 m
kaj vid intill 3,9 m djup. Fiskrökeri och -salteri. H.,
Holmögadd och St. Fjäderägg ha fyrplats med
mistsignalstation. Kyrkan av trä med
takryttare byggdes 1891. — Socknen är uppkallad efter
Holmön, nämnd 1743. — Litt.: E. Vleugel, ”Ett
örike” (i ”Västerbotten”, 1926). P.;Er.
Holobasi’die, bot., se Basidier.
Holobasidiomyce’tes, bot., se Basidiomycetes.
Holoce’n (till grek. hol’os, hel, och kainos’, ny),
geol., benämning (såväl subst. som adj.) på den
yngsta delen av kvartärperioden*, vars avlagringar
bildats under förhållanden, lika de nu på jorden
rådande. Uttrycket, som särsk. användes i
England, motsvaras i Tyskland och Frankrike av
allu-vium och alluvial.
Holoceph’ali [-f-], se Havsmusfiskar.
Holodont [-ånf], bot., se Penstom.
Holoedri’ (till grek. hol’os, hel, och hedra, bas),
kristallogr., de förhållanden inom ett kristallsystem,
som bestå i högsta möjliga symmetri och högsta
möjliga antal ytor hos varje särskild form. Jfr
Hemiedri.
Holoenzy’m, se Enzym, sp. 756.
Holoepify’ter, bot., se Epifyter.
Holofa’nglas (till grek. hoVos, hel, och
fSi’-nesthai, synas), som användes för
belysningsän-damål, har den mot ljuskällan vända sidan slät,
medan den andra är försedd med prismatiska
räfflor, som åstadkomma totalreflexion.
Holofer’nes, se Judits bok.
HolograTiskt testamente, jur., se Testamente.
Holokai’n, para-dietoxietenyldifenylamidin,
lokalbedövningsmedel, som användes i 1 °/o
vattenlösning, framför allt för ögonoperationer.
Holokaust [-au’-] (av grek. holok’austos, helt
förbränd), brännoffer*.
Holokristallfn struktur (till grek. hoVos, hel),
petrogr., strukturform hos bergart, som helt
uppbygges av kristaller utan glasig grundmassa.
Holometabol förvandling [-å’l], zool., se Insekter.
Holomorfos [-å’s], zool. 1) Det förhållande, att
såsom hos insekterna, den nykläckta larven äger
samma antal segment som den fullbildade insekten.
Jfr Anamorfos. — 2) Se Regeneration.
Holop’terus, se Sporrvipsläktet.
Holopty’chius [-k-], fisksläkte av gruppen
kvast-feningar*.
Holosideri’ter, miner., järnmeteoriter, se
Meteoriter.
Holos’tei, zool., se Benganoider.
Holos’teum, växtsläkte, se Fågelarv.
Holos’teus, -a, -um (lat., benhård), artnamn på
växter med någon hård del, t.ex. frukter el. frön.
HolothuTia, Holothuriofdea, zool., se Sjögurkor.
Holofricha [-k-], ordn. av klassen infusionsdjur*.
Holowczyn [hålå’fcün] (po.; ry. Golovtjin), stad
i Vitryssland vid ån Vabitj, strax v. om Dnjepr,
170 km n.ö. om Minsk. — Vid H. utkämpades
4/t 1708 en strid mellan svenskarna under Karl
XII och ryssarna under Sjeremetev. Ryssarna räk
nade bortåt 40,000 man, svenskarna något över
17,000. Trots att ryssarna tagit uppställning
bakom ån, blevo de med betydande förluster,
sannolikt o. 5,000 man, drivna på flykten av svenskarna,
som förlorade 1,300 man. Slaget vid H., som bl.a.
öppnade vägen över Dnjepr för svenskarna, visar
en för dåtida förhållanden ovanlig självständighet
och manöverförmåga hos de svenska trupperna
och skattades av konungen själv högst av hans
segrar. Det var nog också den, som framför alla
andra fick sin prägel av hans egen personlighet.
— Litt.: ”Karl XII på slagfältet”, 3 (1919). PS.
Holroyd [hål’råid], Sir Charles, engelsk
målare och grafiker (1861—1917), har med fulländad
teknik och stor kompositionsskicklighet utfört
raderingar, framställande landskap, figurscener och
— 703 —
— 704 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
