Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Holtzendorff, Franz - Holtz’ influensmaskin - Holtzmann, Adolf - Holtzmann, Heinrich - Holub, Emil - Holyhead - Holy Island - Holyoake, George Jacob - Holyoke - Holz, Arno - Holzapfel, Rudolf - Holzhausen, Axel - Holzknecht, Guido
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLZKNECHT
jämte Virchow ”Sammlung gemeinverständlicher
wissenschaftlicher Vorträge”, 1871—76 ”Jahrbuch
für Gesetzgebung, Verwaltung und Rechtspflege”
(forts, av Schmoller); mest känd är han emellertid
som huvudred, för det utmärkta saml.-verket
”En-cyklopädie der Rechtswissenschaft” (3 bd, 1870—
71; 7 Aufl., 5 bd, 1913—15). K.
Holtz’ influensmaskin [hålts], se
Elektricitets-maskin.
Holtzmann [hål’ts-], Adolf, tysk germanist
(1810—70), prof, i tyska och indiska språken i
Heidelberg 1852, har gjort beaktansvärda insatser
inom tysk och jämförande språkforskning, bl.a.
genom skrifterna ”Ueber den Umlaut” (1843) och
”Ueber den Ablaut” (1844), genom stridsskrifter
mot Lachmann i Nibelungenfrågan och genom sin
”Altdeutsche Grammatik”, 1 (1870—75).
Holtzmann [hål’ts-], Heinrich Julius, tysk
teolog (1832—1910), prof, i NT:s exegetik i
Heidelberg 1861—74, i Strassburg 1874—1904, en av
den liberala teologiens främsta representanter. H:s
viktigaste skrifter äro ”Kanon und Tradition”
(1859), ”Die synoptischen Evangelien” (1863),
”Lehrbuch der historisch-kritischen Einleitung in
das Neue Testament” (1885, 9 Aufl. 1892),
”Lehrbuch der neutestamentlichen Theologie” (2 bd,
1897, 2 Aufl. 1911) samt flera delar i
”Hand-Com-mentar zum Neuen Testament bearbeitet von H.
J. Holtzmann” m.fl. (1889 ff.). — Litt.: W. Bauer,
”H. J. H.” (1932). E.Ltn.
Holub [håll’op], Emil, österrikisk-tjeckisk
forskningsresande (1847—1902). H. vistades 1872
—80 som läkare i Sydafrika och företog där resor
till bl.a. Sambesi och Victoriafallen och utgav
härom ”Sieben Jahre in Süd-Afrika” (2 bd, 1880—81).
För att lösa problemet rörande Sambesis och
Kongos källor och från s. framtränga till Egypten
begav sig H. 1883 ånyo till Sydafrika men måste
begränsa sina studier till området mellan
Victoriafallen och Nyasa. Trots de fientligt stämda
infödingarna lyckades han framtränga till Kafues
mittlopp. Om denna andra långfärd utgav han
”Von der Capstadt ins Land der Maschukulumbe”
(2 bd, 1889—90). H:s forskningsresultat voro
värdefulla, och betydande samlingar hemfördes. Han
skänkte dupletter till sv. Riksmuseet. [G.Br]G.Lm.
Holyhead [håll’ihed], stad på Holy Island,
grevskapet Anglesey, n. Wales, Storbritannien; 9,964
inv. (1938). Utmärkt hamn; överfartsort till
Kingstown och Dublin på Irland.
Holy Island [håu’li äHønd], ö, se Lindisfarne.
Holyoake [håu’liauk], George Jacob,
engelsk fritänkare och kooperatör (1817—1906),
utförde ett betydelsefullt arbete som agitator för
kooperationen. H. bekämpade den teologiska ortodoxien
och förfäktade en världsåskådning, som han
kallade sekularism, innehållande en etik, byggd på
vad han ansåg vara vetenskaplig grund. H.
utgav bl.a. ”The history of cooperation in England”
(2 bd, 1875—79, ny ed. 1906) och självbiogr.
”Sixty years of an agitator’s life” (2 bd, 1892, 6
ed. 1906). T.Er.
Holyoke [håuJjåuk], industristad i
Massachusetts, USA, vid Connecticut River; 53,750 inv.
(1940; 60,203 inv. 1920). Pappers-, silke- och
maskinindustri.
Holz [hålts], Arno, tysk författare (1863—1929),
började som lyriker i traditionell stil men sökte
sig nya uttryck i ”Das Buch der Zeit. Lieder eines
Modernen” (1886). I förening med Johannes Schlaf
slog han in på en ”konsekvent realism”, som han
teoretiskt utvecklade i ”Die Kunst, ihr Wesen und
ihre Gesetze" (2 bd, 1891—92). Jämte Schlaf skrev
han berättelserna ”Papa Hamlet” (1889) och
dramat ”Die Familie Selicke” (1890). H:s lyriska
genombrott betecknas av ”Phantasus” (1898—99,
omarbetad 1925), dikter på fri vers. Jämte dessa äro
hans mest lyckade alster barockpastischerna
”Lieder auf einer alten Laute” (1903). Bland H:s
dramer märkas tragikomedien ”Traumulus” (1905,
skriven tillsammans med O. Jerschke),
”Sonnen-finsternis” (1908) och ”Ignorabimus” (1913). En
samlad uppl. av H:s skrifter, ”Das Werk”, utkom
i 10 bd 1924—25. — Litt.: ”A. H. und sein Werk”
(1923); H. W. Fischer, ”A. H.” (1924). A.Bd.
Holzapfel [håFtsapføl], Rudolf Maria, tysk
tänkare (1874—1930), arbetade i sin ungdom som
kroppsarbetare i olika länder men studerade
samtidigt filosofi och naturvetenskap. H:s
huvudarbete är ”Panideal” (slutgiltig uppl. i 2 bd, 1923),
ett försök att sammanfatta alla intellektuella,
etiska och estetiska krafter i ett ”allideal”. Verket
”Welterlebnis” (2 bd, 1928) undersöker det
religiösa livets drivkrafter. H. samlade kring sig en
skara trosfränder, som verkat för lärans
utbredning i Internationale panidealistische Vereinigung
med säte i Zürich. — Litt.: W. Astrow, ”R. M. H.”
(1928). A.Bd.
Holzhausen [hål’ts-]> Herman Axel Wilhelm,
trädgårdsförfattare (1871—1940), anställd vid
Göteborgs trädgårdsförening 1905—16, chef för
Nordiska kompaniets trädgårdar vid Haga och
Ulriksdal 1917—21. H. har bl.a. utg. ”Orchidéer”
(1916, 2 uppk 1929), ”Perenna växter” (1917, 3
uppl. 1934), ”Trädgårdens blommor” (1922), ”Våra
växter och blommor inomhus” (1924),
”Vårblommor” (s.å.), ”Kaktéer” (1925), ”Boken om liljor”
(1927), ”Lättodlade sommarblommor” (1928), ”Om
rosor” (1930), ”Höstens blommor” (1931), ”Tusen
olika träd och buskar” (1932), ”Svenskt
trädgårds-lexikon” (1938), ”Odlade växter” (4 bd, 1940
—43). C.G.D.
Holzknecht [håFtsknäxt], G u i d o, österrikisk
radiolog (1872—1931), en av radiologiens
banbry-tare och märkesmän, blev 1904 doc. och 1914 e.o.
prof, i röntgenologi vid Wiens univ. samt ledde till
sin död centralröntgeninst. vid Allgemeines
Kran-kenhaus där, vilket av honom formades till en
världsberömd läroanstalt, besökt av fackmän från
alla länder. H.
utbildade med överlägset
mästerskap
röntgen-genomlysningens metodik (”Wienersko-lan”) samt
konstruerade det första
vetenskapligt grundade och
sedermera under 20
år allmänt använda
instrumentet för
terapeutisk dosering av
röntgenljuset
(chro-moradiometern). Han
kämpade oavlåtligt för
— 717 —
— 718 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
