Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holte, Nyholte - Holtedahl, Olaf - von Holtei, Karl - Holter, Iver - Holter, Nils - Holtermanska sjukhuset - Holtfodt, Theodor - Holthausen, Ferdinand - Holtsmark, 1 Bernt - Holtsmark, 2. Johan - Holtsmark, 3. Anne - von Holtzendorff, Franz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLTEDAHL
om Köpenhamn i Sölleröd kommun; 7,311 inv.
(1945). Rådhuset är uppfört 1942 i funktionalistisk
stil. Besökt utflyktsort för Köpenhamn; i
närheten Furesjön, Rude skog och Holtekollen
(skidbacke). Ändstation för den elektrifierade
när-banetrafiken.
Holtedahl, O 1 a f, norsk geolog och
paleonto-log (f. 1885), fil. dr 1913, univ.-stipendiat 1910,
doc. i geologi 1914, statsgeolog 1916, prof, i
historisk geologi 1920
(sedan 1946 i
geologi), allt i Oslo. H.
deltog 1909 och 1910
i Isachsens och 1911
i Hoels expeditioner
till Spetsbergen, ledde
1921 en expedition till
Novaja Zemlja samt
bereste 1927—28 S.
polarhavet med
norska valfångarfartyg.
Hans rika författar
skap behandlar olika
delar av Norges och
de arktiska områdenas
geologi samt paleozoiska, särsk. kambrosiluriska,
fossil från samma områden. Andra temata, framför
allt i arbeten från senare år, äro Kaledoniderna
i n.v. Europa samt den submarina reliefen
utanför Norges kust. Genom sin stora fälterfarenhet
och sin omfattande vetenskapliga produktion har
H. kommit att inta en framträdande ställning
bland Skandinaviens geologer. [K.A.G.1G.R.
von Holtei [hål’täi], Karl Edward, tysk
författare (1798—1880). H., som var verksam som
skådespelare, slog igenom under 1820-talet med en
rad lustspel och
vådeviller (samlade under
titeln ”Theater”, 1845).
Han skrev även
dikter, bl.a.
dialektdikterna ”Schlesische
Ge-dichte” (1830), och
romaner, ss. ”Christian
Lammfell” (5 bd, 1852)
och ”Die Eselsfresser”
(1860). Flertalet av
hans i ”Erzählende
Schriften” (40 bd, 1861
—66) intagna noveller
äro sensationsalster
utan litterärt värde. Av
intresse äro däremot memoarerna ”Vierzig Jahre”
(8 bd, 1843—46, med suppl. ”Noch ein Jahr in
Schlesien”, 2 bd, 1864) och ”Fürstbischof und
Vaga-bund” (1882). — Litt.: M. Kurnrk,” K. v. H.” (1880);
A. Moschner, ”H. als Dramatiker” (1911). [A.Bd]E.
Holter, Iver Paul Fredrik, norsk
tonsättare (1850—1941). Som dirigent för bl.a.
Harmonien i Bergen 1882—86 och Musikföreningen i
Oslo 1886—1911, som stiftare (1897) och till 1921
ledare av Holters Kor samt som lärare har H.
varit av stor betydelse för norskt musikliv. Bland
hans kompositioner märkas orkester- och körverk,
kammarmusik, solosånger m.m. H. redigerade
1900—07 ”Nordisk Musikrevue”.
Holter, Nils, norsk arkitekt (f. 1899), har
vun
nit ett flertal arkitekttävlingar, bl.a. om nytt
radiohus i Oslo (1935), vilket sedermera utförts efter
hans ritningar.
Holtermanska sjukhuset, i Göteborg, se d.o.,
sp. 577-
Holtfodt [hål’-], Christian T h e o d o r, norsk
militär (1863—1930), officer vid inf. 1886,
generalmajor 1912, generalinspektör och chef för
fäst-ningsart. 1912—14 och 1922—27; blev
kommenderande general för norska armén 1927. H. var led.
i ett flertal kommittéer, bl.a. av
befästningskom-missionen 1899, samt 1905 militärkonsulent vid
Karlstadsförhandlingarna. Han var
försvarsminister 1914—19 och generaldir. för Norges
statsbanor 1919—22. Som försvarsminister ledde han
med fasthet och kraft landets neutralitetsvärn och
åtnjöt stort förtroende inom Stortinget. E.Bz.
Holthausen [håVthauzan], Ferdinand
August Wennemar, tysk språkforskare (f. 1860), prof,
i germanska språk i Göteborg 1893—1900, i
engelsk filologi i Kiel 1900—25, har i talrika skrifter
behandlat olika germanska fornspråk och bl.a.
utg. ”Altenglisches etymologisches Wörterbuch”
(I934), ”Gotisches etymologisches Wörterbuch”
(s.å.) och ”Vergleichendes und etymologisches
Wörterbuch des Altwestnordischen
Altnorwegisch-isländischen” (1948).
Holtsmark
å-j. 1) Bernt H., norsk [-lantbruks-lärare och politiker (1859—1941). Efter
lantbruks-studier 1883—84 i Aas och 1885—86 vid
lantbruks-högsk. i Berlin upprättade H. 1887 en privat
lantbruksskola på gården Sem i Asker och innehade
den till 1914, då den övertogs av staten. Han var
1903—09 led. av Stortinget samt 1910—12
jordbruksminister. Från 1927 var han dir. för Norges
hypoteksbank. Uppskattad lantbruksförf. utgav H.
bl.a. ”Husdyrlære” (1897, 7 opl. 1920).
2) Johan Peter H., den föregrs brorson,
fysiker (f. 1894), dr phil. i Oslo 1918, prof, i
fysik vid Tekniska högsk. i Trondheim 1923, i
Oslo 1946. H:s undersökningar omfatta framför
allt problem ur strålningsfysiken. Bland dem
märkas teoretiska arbeten över ramsauereffekten,
över absorptionslinjernas breddökning vid
växande gastryck och över långsamma elektroners
spridning samt experimentella arbeten över den
karakteristiska röntgenstrålningen från de lätta
grundämnena. På senare tid har H. utfört
arbeten inom akustiken. A.B.L.
3) Anne Elisabeth H., den föreg:s syster,
språkforskare (f. 1896), efter studier i bl.a. Oslo,
Köpenhamn och Dublin doc. i nordisk filologi vid
univ. i Oslo 1931, dr phil. 1936, prof. 1949. H. är en
fin och skarpsinnig forskare på den västnordiska
fornlitteraturens, särsk. skaldediktningens område.
Bland H:s skrifter kunna nämnas ”En tale mot
biskopene” (1931), ”En isländsk scholasticus fra
det 12. århundrede” (1936), en utgåva av det
isländska diktverket ”Håttalykill enn forni” (1941;
jämte J. Helgason). Hon har även verkat som
översättare (”Snorres Heimskringla”, 1934.’ jämte
D. A. Seip). E-
von Holtzendorff [håFtsandårf], Franz tysk
jurist (1829—89), 1861 prof, i Berlin, från 1873 i
München. H. var upphovsman till de tyska
juristmötena samt arbetade främst på straffrättens och
fängelseväsendets områden. Från 1866 utgav han
— 715 —
— 716 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
