Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Homospor, isospor - Homo sum - Homotaxis - Homoousianer - Homozygoti - Homs (Libyen) - Homs (Syrien) - Homunculus - Hon. - Hona - Ho-nan (provins) - Ho-nan, Ho-nan-fu (stad) - Honble - Honblomma - Honcell - Honckenya - Honda, Kotaro - de Hondecoeter, 1. Gillis - de Hondecoeter, 2. Gijsbert - de Hondecoeter, 3. Melchior - Hondius (de Hondt), 1. Jodocus - Hondius, 2. Hendrik, d.ä. - Hondius, 3. Willem - Hondius, 4. Abraham - Hondo, Honshu, Honshiu - d’Hondt, Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOMOSPOR
HomospoT, i s o s p o r, bot., om kärlkryptogam,
vars sporer äro av samma slag och vid groningen
giva upphov till i regel tvåkönade, förhållandevis
välutvecklade förgroddar; heterospor,
aniso-s p o r, om kärlkryptogam, vars sporer visa
utpräglad storleksskillnad mellan mikrosporer och
mak-rosporer samt bilda enkönade och föga utvecklade
förgroddar, de förra hanliga, de senare honliga.
Hom’o sum’ (lat.), ”jag är människa”, urspr.
citat från Menandros, mötande i Terentius’
”Heau-tontiorumenos” (v. 77). Fullständig lydelse: Homo
sum, huma’ni nil a me alie’num put’o, ”jag är
människa och anser intet mänskligt främmande för mig”.
Homotax’is (till homo-’ och grek. tax’is,
ordning), geol., uppträdande av ekvivalenta
bildningar (se Ekvivalent). H o m o t a x’a äro enl. Th. H.
Huxleys strängare definition sådana skikt, som
kunna parallelliseras till följd av likartat
fossilinnehåll men som ej behöva vara absolut synkrona.
Homousia’ner, kyrkohist., se Homojusianer.
Homozygoti’, ärftl., se Heterozygoti.
Homs, hamnstad i Libyen, 100 km ö. om
Tri-polis; 34,940 inv. (1939). Staden utvecklades
snabbt under 1930-talet; i dess närhet ligga
ruinerna av Leptis* Magna.
Homs, stad i Syrien, på en fruktbar slätt, vid
n. foten av Antilibanon; 100,142 inv. (1943). H.
ligger vid järnvägen Aleppo—Damaskus och har
även järnväg till hamnstaden Tripolis. — H. är
det antika Heme’sa, som var säte för en arabisk
fursteätt, tills det under Domitianus blev
romerskt. Med kejsar Heliogabalus, som var född
i H., inleddes en period av lysande uppsving,
som synes ha i viss mån ägt bestånd ända fram
till korstågstiden. Under den islamiska tiden
har staden icke spelat någon nämnvärd historisk
roll. C.F.
Homun’culus (lat., dim. av hom’o, människa),
liten människovarelse, miniatyrmänniska. Oftast om
små människoliknande väsen, som forna tiders
mager och alkemister strävade att el. ansågo sig
kunna frambringa på kemisk väg. Anvisningar
härom lämnas bl.a. i ett par skrifter av Paracelsus*.
En dylik h. framställes i 2:a delen av Goethes
”Faust”. — Se även Golem.
Hon., förk. för eng. honourable*.
Hona, jfr Hanne.
Ho-nan, provins i ö. Kina, kring nedre
Huang-ho; 167,200 km2; 31,8 mill. inv. (1947, enl.
postverkets beräkningar; 190 inv. pr km2), ö. delen tillhör
kinesiska lågslätten, v. delen är övervägande
bergig. 37,5 °/o åkerareal. Där odlas vete, korn,
kaoliang, hirs, majs och soyabönor. Kollager vid
Liuhokou. Kring huvudstaden Kai-feng odlas
mycket silke.
Ho-nan, H o-n a n-f u, stad i Kina, se Lo-yang.
Honble., förk. för eng. honourable.
Honblomma, enkönad blomma med endast
honorgan (pistill).
Honcell, se Könsceller.
Honcken’ya, bot., se Nörelsläktet.
Honda, Ko tar o, japansk fysiker och
metal-lograf (f. 1870), prof, vid univ. i Sendai och
chef för ett metallurgiskt och metallografiskt
inst., som han själv grundat. H. har utfört
många undersökningar om järnet och dess
legeringars termiska och mekaniska egenskaper.
Melchior de Hondecoeter: Tupp, hönor och kycklingar.
Privat ägo.
de Hondecoeter [hånMakotarj. 1) Gi 11 i s Claesz
de H., holländsk målare (d. 1638), målade i allm.
skogslandskap med vid horisont; ofta
förekommer ett rikt djurstaffage, ss. i ”Orfeus med
djuren” (Nationalmuseum, Stockholm).
2) Gijsbert Gillisz de H., den föreg:s son,
målare (1604—53), skildrade med förkärlek
land-skapspartier med rikt fågelliv; i sht voro
vattenfåglar hans favoriter.
3) Melchior de H., den föreg:s son, målare
(1636—95), 1600-talets främste fågelmålare i
Holland. Hans målningar ha ofta ett dramatiskt
moment (kamp mellan tuppar, djur på rov o.s.v.).
Hondius [hån’dios] (de Hond t). 1) Jodocus
H., nederländsk kopparstickare och kartograf (1563
—1611), verksam i Amsterdam, där han fortsatte
utgivandet av Mercators berömda atlas.
2) H e n d r i k H. d.ä., kopparstickare,
förläggare (1573—o. 1650), upptagen i Haags
konstnärsgille 1597. H. utförde stick av landskap och
porträtt, ett stort antal efter andra mästare, ss. P.
Brueghel d.ä.; även verksam som arkitektur- och
militärteoretiker.
3) Willem H., den föreg:s son, kopparstickare
(o. 1597—o. 1658). Som porträttstickare stod H.
på höjden av sin tids tekniska kunnande. Han
utförde också geografiska och militärtekniska
blad.
4) Abraham H., målare och grafiker (o. 1630
—95), främst känd för jaktscener och djurbilder i
Snyders och Fyts stil.
Hondo, Honshu, Honshiu, den största
av de japanska öarna, skiljes från Hokkaido i n.
genom Tsugarusundet, från Kyushu och Shikoku
i s. genom Shimonosekisundet, Sectouchiumi och
Kiisundet; med kringliggande smärre öar 230,532
km2; 52,713,877 inv. (i935)-
d’Hondt [dåot], Victor, belgisk rättslärd (1841
—1901), en av de mest framträdande förkämparna
för den proportionella valmetoden. Hans 1882 i
Bryssel utg. ”Système pratique et raisonné de
re-présentation proportionelle”, utmärkt genom
klarhet och precision, bildar epok i
proportionalis-mens historia. Den s.k. d’H ondts regel, som
vunnit vidsträckt praktisk användning, bl.a. i
Sverige, innebär, att vid fördelningen av platserna
— 735 —
— 736 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
