Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - d’Hondt, Victor - Honduras - Geologi och terrängformer - Klimatet - Befolkning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HONDURAS
mellan tävlande partier platserna successivt
tillfalla partierna efter storleken av dessas
”jämförelsetal”. Jämförelsetalet erhålles genom att dela
partiets rösttal med den siffra, som motsvarar
antalet av de partiet redan tilldelade platserna,
ökat med i. J.E.N.
Honduras [spa. utt. åndo’-], off. Repüblica de
H., republik i Mellanamerika mellan 130 och 160
n.br. samt mellan 83°28’ och 89°22’ v.lgd; 114,672
km2, 1,200,542 inv. (1945). H. gränsar i n. till
Ka-ribiska havet, i v. till Guatemala, i s.v. till
Salvador och Stilla havet samt i s.ö. till Nicaragua.
Huvudstad Tegucigalpa.
Geologi och terrängformer. H. kan morfologiskt
indelas i tre huvudområden, näml, kustslätterna vid
Stilla havet och Karibiska havet samt de centrala
högländerna. Kustslätten vid Stilla havet är en
alluvialslätt av mycket sent geologiskt datum. Den
är en direkt fortsättning på Salvadors och
Nicaraguas kustslätter, och dess bredd varierar mellan
20 och 40 km. Den centrala höglandsregionen
består av ett högplatåområde, vilket avskärmas från
kustslätterna genom en nordlig och en sydlig
randkedja. Den s. bergskedjan, som till största
delen är uppbyggd av yngre vulkaniskt material,
utgör en fortsättning på Guatemalas och Salvadors
vulkaniska kustberg. Den uppnår i Sierra Selaque
2,500 m. De högsta topparna utgöras av slocknade
vulkaner. Några aktiva vulkaner finnas ej i H.
De n. randbergen, som nå en högsta höjd av 2,450
m., äro uppbyggda av äldre eruptiver (granit,
diorit), gnejser, kristallina skiffrar samt paleozoiska
och mesozoiska sediment. I tektoniskt hänseende
äro de att räkna som en fortsättning på
Västindiens s.v. tektoniska linje, som från Haiti och
Jamaica leder över till ö. H., och äro liksom de s.
randbergen ett resultat av den västindiska tertiära
veckningen. De centrala högplatåerna, som äro H:s
tätast befolkade och bördigaste delar, delas i en v.
och en ö. platå, skilda åt genom en i n.-s. riktning
strykande gravsänka, som sträcker sig från den
karibiska kustslätten till Fonsecaviken vid Stilla
havet. Högslätterna, vilkas höjd ö.h. varierar
mellan 750 m i ö. och 1,700 m i v., äro huvudsaki.
uppbyggda av material från paleozoicum och
meso-zoicum, här och där med inslag av tertiära lager.
Deras v. del är täckt av vulkaniskt material.
Högplatåerna äro i stort sett att betrakta som
pene-plan, vilka i samband med de tertiära
vecknings-rörelserna lyfts upp. Den ursprungliga
peneplan-karaktären är emellertid märkbar endast i den
jämna horisontlinjen. Den fluviatila erosionen
har, särsk. i v., gett upphov till en djupt
sönderskuren yta. Vid H:s n. kust från gränsen mot
Guatemala till Rio Negros mynning stupar den n.
randkedjan brant ned i havet. Här har en smal
kustslätt byggts upp, vilken vid flodmynningarna
når en bredd av högst 30 km. Trots sin ringa
bredd är den dock en av H:s största ekonomiska
tillgångar. I ö. H., där bergen ej nå fram till
kustlinjen, har utbildats en sumpig och ofruktbar
kustslätt, täckt av tertiära och kvartära
avlagringar. H:s vattendelare är den s. randkedjan,
varför huvuddelen av landet avvattnas åt
Karibiska havet. Å.Er.
Klimatet påverkas förutom av H:s läge s. om
Kräftans vändkrets av landets höglänta karaktär.
Till följd av det geografiska läget ha de n.ö.
delarna av landet samt höglandets s.v. sluttning ett
tropiskt regnskogsklimat. Den inre högslätten har
ett mer tempererat och torrare klimat och
kustslätten vid Stilla havet, som ligger i regnskugga
under en stor del av året, ett tropiskt
savannklimat. Comayagua på högslätten strax v. om
huvudstaden Tegucigalpa har en årsmedeltemp.
av 24°! med en skillnad mellan kallaste och
varmaste mån. av 7°i. De förhärskande
vindriktningarna äro n.ö.-passaden under större delen av
året och s.v., monsunartade vindar under tiden
maj—juli. Huvuddelen av H. får följaktligen
nederbörden någorlunda jämnt fördelad över året.
Den pacifika kustslätten däremot har ett utpräglat
nederbördsmax. under sommaren och ett lika
utpräglat min. under vintermånaderna. Å.Er.
Befolkning. H:s befolkning består till
övervägande delen av mestiser och indianer. En
mindre del av indianerna föra ännu en primitiv
samlartillvaro, men den största delen av dem äro
verksamma som småbrukare inom högslättens
jordbruksområden. Mestiserna äro bosatta på
högslätten och verksamma inom jordbruket. Negrer
påträffas på kusten vid Karibiska havet. H:s
fåtaliga vita befolkning är huvudsaki. kreoler, d.v.s.
spanskättlingar. De ha sin verksamhet till största
delen förlagd till högslätten, där de äro
plantage-ägare och affärsmän. Landets officiella språk är
spanska. H. är som helhet betraktat mycket glest
befolkat. Befolkningstätheten är för hela landet
blott n inv. pr km2. Landets tätast befolkade
del är högslätten kring huvudstaden Tegucigalpa,
och glesast är befolkningen i de n.ö. delarna. H:s
största städer äro huvudstaden Tegucigalpa
(55,715 inv., 1945) och San Pedro Sula (22,116). Å.Er.
Historia. H. upptäcktes av Columbus på
dennes sista resa 1502 och togs i besittning för
Spaniens räkning av den från Cortés i Mexico
utskickade Cristöbal de Olid, vars planer på att
i H. grunda ett eget furstendöme korsades genom
Cortés’ dristiga färd till H. 1524. 1539 införlivat
med generalkapitanatet Guatemala ansågs H. på
gr. av silverfyndigheterna en tid vara ett av
Spanska Amerikas rikaste länder, och
befolkningen var nästan lika talrik som nu. Genom de
vitas framfart sjönk inv.-antalet; 1778 hade H.
c:a 90,000 inv. — 1823 inträdde H. i ”De förenade
staternas i Centralamerika republik” och kämpade
för liberalismen och förbundsrepublikens
bibehållande mot klerikalismen och separatismen även
efter förbundsrepublikens upplösning 1839. — H:s
historia som självständig stat uppvisar en serie
SU 13. — 737 —
24 — Red. avsl. 15/s 49.
— 738 —
I HONDURAS
H SALVADOR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
