Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Honduras - Historia - Författning - Mynt, mått och vikt - Ekonomisk geografi - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HONDURAS
av revolutioner och diktaturer. Den olyckliga
politiska utvecklingen beror till en del på det
geografiska läget mellan de mäktigare
grannstaterna Guatemala, Salvador och Nicaragua. Ofta
har landet legat i förödande krig med en el. flera
av dessa. Samtidigt har en ständig strävan gjort
sig gällande att återupprätta den
centralamerikanska enheten, en fråga, som varit föremål för
en rad konferenser och traktater. Vid flera
tillfällen har H. tills, med Nicaragua och Salvador
sökt bilda en union, till vilken sedermera
Guatemala och Costa Rica skulle kunna ansluta sig,
men de separatistiska tendenserna ha hittills alltid
segrat, till åtskillig del beroende på de
maktägande skiktens ovilja att se antalet höga
administrativa befattningar förminskat. — Sedan
1800-talets sista decennier har den dominerande faktorn
i H. varit det amerikanska United Fruit Co., som
där äger omfattande bananplantager. Bolagets
faktiska politiska maktställning har ofta
kritiserats, men det har samtidigt fått erkännande för
sina olika sociala välfärdsanordningar, framför
allt sjukhus. — I samband med blodiga
omstört-ningar i landet ha USA intervenerat ett flertal
gånger genom att sända trupper, som dock alltid
snabbt dragits tillbaka. — Under den efter
förhållandena långa period (1933—48), som indianen
Tiburcio C ar i as Andino diktatoriskt
styrde landet med användande av patriarkaliska
om än synnerligen hårdhänta metoder, utvecklades
H. på många områden men torde likväl
fortfarande vara den minst framåtskridna av
Latinamerikas republiker. H., som 1918 förklarat Tyskland
krig, följde under 2:a världskriget nära USA:s
hållning till axelmakterna och förklarade dessa
krig i dec. 1941. J. M. G ä 1 v e z, som utan
motkandidat valts under Carias’ auspicier, tillträdde
Vi 1949 presidentposten. L.P.
Författning. H:s nu gällande författning trädde
i funktion 1936. Den lagstiftande makten
tillkommer en enda kammare, de deputerades kongress,
bestående av 38 medl., valda för 6 år genom
all-mån rösträtt, med 1 medl. på 25,000 inv. Den
sammanträder varje år V12 och förblir i regel
samlad 60 dagar. En permanent kommission på 5
medl. utför, medan kongressen ej är samlad, visst
rutinarbete el. handlägger ärenden av brådskande
natur. Presidenten väljes genom allmän rösträtt
för 6 år och tillträder sitt ämbete Vt. Ministrarna
äro 6 till antalet. F.Lth.
Mynt, mått och vikt. H. har sedan 1931
guldmyntfot med 1 lempira (tidigare peso = 8 reales)
= 100 centavos = V2 USA-dollar = (aug. 1949) 1,85
kr. Av silver präglas 1 lempira, 50 och 25
centavos, i nickel 10 och 5 centavos samt i koppar
2 centavos. USA:s 50, 25 och 10 cents av silver
äro lagligt betalningsmedel. — Metersystemet
tillämpas enl. lag av 1897. Fortfarande
användas engelska och gamla spanska mått, ex. 1 yard
el. vara = 91,44 cm, 1 manzana = 74,19 ar.
Ekonomisk geografi. Åkerbruket är H:s
huvudnäring. Bananen intar den främsta platsen
bland landets exportprodukter. Intill helt nyligen
utgjorde bananexporten 65% av H:s hela
exportvärde. Odlingen bedrives i det nordamerikanska
bolaget United Fruit Co:s regi. Den är
huvudsaki. förlagd till den karibiska kustslätten. Den
genomsnittliga exporten brukar hålla sig omkr.
20 mill. stockar, men under de senaste åren har
exporten sjunkit till 12 mill. stockar. Denna
nedgång beror på en växtsjukdoms härjningar. Detta
har medfört, att en nylokalisering av odlingarna
håller på att ske. Bananodlingen i H., liksom i
Mellanamerika i övrigt, flyttas i allt större
utsträckning över till stillahavssidan. H:s
bananexport går uteslutande till USA. På H:s centrala
högslättsområde spelar kaffe den främsta rollen
bland jordbrukets exportprodukter. Kaffeodlingen
bedrives huvudsaki. av indianska småbrukare.
En del större plantager förekomma dock.
Exporten därav, som framför allt gick till USA,
hade 1945 ett värde av 1 mill. $. Tobak av mycket
hög kvalitet odlas även på högslätterna. På den
karibiska kustslätten ha på senaste tid
kokosod-lingar i stor skala igångsatts, vilka se ut att bli
mycket lönande. 1945 exporterades
kokosproduk-ter till ett värde av 1,5 mill. $. Brödsäd, framför
allt majs, odlas för hemmakonsumtionen på
högslätterna. Boskapsskötseln bedrives
exten-sivt på de mindre fruktbara inre platåområdena,
framför allt i form av nötkreatursuppfödning.
Skogarna, som täcka en stor del av landets
yta, äro ännu föga utnyttjade. Bergsbruket
har stora mineraltillgångar, men dessa äro ännu
föga utnyttjade. De mineralresurser, som
exploateras, äro guld och silver samt antimon. De förra
ha utnyttjats ända sedan den spanska
kolonisationens första dagar, och utvinningen är ännu
betydande. Dessutom finnas rika förekomster av
koppar, bly, zink och järn. Industrien är föga
utvecklad. H:s utrikeshandel är till största
delen inriktad på USA. Av exporten gingo 1945 74,9
°/o till USA, och samma land svarade d.å. för 73,5
°/o av H:s import. De viktigaste exportvarorna
voro d.å. bananer (43%), kokosnötter och
kokos-produkter, kaffe, guld och silver, antimon, tobak,
samt mahogny. Importen utgjordes främst av
industrialster samt fossila bränslen.
Kommunikationerna äro mycket bristfälliga.
Järnvägar existera endast inom bananplantageområdet i
n. Där finnas tre järnvägar med en sammanlagd
längd av 1,030 km. Huvudstaden Tegucigalpa har
inga järnvägsförbindelser med det övriga landet,
och någon anknytning mellan H:s järnvägar och
grannländernas existerar ej. Ett mycket glest
landsvägsnät, som har anknytning till den
inter-amerikanska landsvägen, finnes. Det har en längd
av 1,800 km men sammanbinder endast landets
tätast befolkade delar med varandra. I glesare
bebyggda trakter utgöras landförbindelserna av
vägar och stigar av mycket dålig beskaffenhet.
Flygförbindelserna mellan landets olika delar och
befolkningscentra i Nord- och Sydamerika äro
emellertid utmärkta. De upprätthållas av ett inhemskt
flygbolag, T. A. C. A., samt Pan American
Airways. A.Er.
Finanser. 1942 infördes en progressiv
inkomst-och förmögenhetsskatt i H. Huvudsumman av
statsinkomsterna härrör dock från tullar och
statsmonopol. I budgeten för 1947/48 beräknades
såväl inkomster som utgifter till nära 16 mill.
lempiras. 3% 1947 uppgick den utländska
statsskulden till 2,3 och den inhemska till 10,4 mill.
lempiras.
— 739 —
— 740 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
