Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Hornbostel, Erich - Hornceller - Hornchurch - Horndal - Horne, Henry - Hornea - Horneman, 1. Emil - Horneman, 2. Christian Frederik Emil - Hornemann, Jens Wilken - Horneophyton - Hornes, Philips van Montmorency - Horney, Karen - Hornfels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORNCELLER
epokgörande undersökningen ”Die Massnorm als
kulturgeschichtliches Forschungsmittel” (festskrift
för W. Schmidt, 1928) samt utgav tills, med C.
Stumpf ”Zeitschrift für vergleichende
Musikwissen-schaft” (1922 ff.). H. ägnade sig också åt
tonpsykologien. Han dog landsflyktig i England. S.IV.
Hornceller, skivepitelceller, som torkat in, dött,
förlorat sin kärna och övergått i hornsubstans. H.
bilda hudens* ytlager, finnas i hår och naglar
samt på tungans trådpapiller och kunna även
bildas på andra platser, där skivepitel utsättes för
intorkning el. retning, ss. vid livmoderframfall,
i tonsillarkryptor, i aterom el. i svulster, utgångna
från skivepitel.
Hornchurch [hå’ncac], stad i Essex, England,
25 km n.ö. om London; 76,000 inv. (1938).
Horndal, brukssamhälle inom Horndals
kyrko-bokföringsdistrikt (2,626 inv. 1949) av By sn i
Dalarne, vid N. stambanan och sjön Rossens
sydända; 1,643 inv. (1946). Här finnas masugn,
martinugn, lancashiresmedja, valsverk och
mekanisk verkstad, tillhörande Horndals j e r
n-verks a b., bildat 1872 (aktiekapital 0,5 mkr);
verksamheten arrenderas av Fagersta bruks ab.
Bruket, som anlades 1650 och privilegierades 1652,
tillverkar huvudsaki. handelsjärn. Ett sågverk
jämte ångtork, hyvleri, träulls-, snickeri- och
trähusfabrik (med mekanisk verkstad) tillhöra ab.
Statens skogsindustrier. Vidare finnas skylt- och
stämpelfabrik, metallvarufabrik, metallgjuteri m.m.
En industribana leder till Näs 15 km åt s. —
Namnet åsyftar eg. den dal, genom vilken sjön
Rossen avvattnas av en å; möjl. utgör det en
utveckling av "Hornä-dal, Hornådalen (enl. B.
Lindén). Horn avser kanske den närbelägna
Fornbyklinten. Se C. Lindberg i
”Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”, 1946, sid. 27. P.;Er.
Home [hån], Henry Sinclair, Baron H. of
S t i r k o k e, engelsk militär (1861—1929), officer
vid art. 1880, generalmajor 1914, generallöjtnant
1917 och general 1919. H. deltog som stabsofficer
i boerkriget och var 1912—14 inspektör för art.
Under i:a världskriget blev han dec. 1915 chef för
I5:e armékåren i Egypten. Med denna
transporterades han 1916 till Frankrike och deltog med
utmärkelse i Sommeslaget, där särsk. hans sätt att
använda art. (den rörliga spärrelden) väckte
uppmärksamhet. I sept. blev han chef för i:a armén,
som han med framgång ledde till krigets slut.
Efter fredsslutet upphöjdes H. till pär och erhöll
en nationalbelöning av 30,000 £. E.Bz.
Hor’nea, paleobot., se Psilophytales.
Horneman. 1) Johan Ole Emil H., dansk
tonsättare (1809—70), lärare i pianospel (bekant
genom sin av många generationer använda
pianoskola), skrev pianomusik och en serie folkliga
sånger, av vilka särsk. de av kriget 1848—50
föranledda soldatsångerna (”Den Gang jeg drog
af-sted”, ”1 gaar jeg fik min Tröje” o.a.) vunno stor
popularitet.
2) Christian Frederik Emil H., den
föreg:s son, tonsättare (1840—1906), från 1858 elev
vid Leipzigs konservatorium, upprättade vid
hemkomsten en musikhandel, kämpade ivrigt för att
framföra den nyare musiken (med detta mål i
sikte en av stiftarna av musikföreningen ”Euterpe”
och ”Dansk Koncertforening”, där han blev
diri
gent). 1880 upprättade han ett på sin tid mycket
ansett privatkonservatorium. H. komponerade
uvertyrer, kantater, skådespelsmusik, sånger,
duetter; hans förnämsta verk är operan ”Aladdin”,
vars uvertyr är en av de yppersta i dansk
musik. E.A.
Hornemann, Jens Wilken, dansk botanist
(1770—1841), 1801 lektor vid Botanisk Have, 1808
e.o. och 1817 ord. prof, vid univ. i Köpenhamn,
utgav 1805—40 ”Flora danica”* och författade
”Forsög til en dansk oekonomisk Plantelære”
(1795; 3 Opl. 1821—37), med uppgifter ang. växters
nytta och deras utbredning även i Holstein,
Norge, på Island och Grönland. Hans stora
herbarie-samlingar förvärvades av Botanisk Have.
Horneoph’yton [-f-], paleobot., se Psilophytales.
Hornes [årn], Philips van
Montmo-r e n c y, nederländsk magnat, se Hoorn.
Horney [hå’ni], Karen, f. Danielson,
tyskamerikansk psykoanalytiker (f. 1885), med. dr i
Berlin 1913, instruktör vid inst. för psykoanalys
där 1920—32, flyttade sistn. år till USA,
amerikansk medborgare 1938. H. är föreläsare vid New
School for Social Research, New York, sedan
1935 och föreståndare för American Inst. for
Psychoanalysis sedan 1941. Efter ett mångårigt
arbete med psykoanalysen i teori och praktik har
H. kommit fram till ett påvisande av att Freuds
teorier i många fall äro konstruktioner, men hon
håller fast vid begreppet psykoanalys, därför att
hon anser det väsentliga vara vissa tankegångar
rörande de omedvetna processerna. H. har särsk.
tillämpat sin nya syn på neurotikerns problem
och därvid gått ifrån Freuds ensidigt genetiska
tolkning för att i stället anlägga ett djupare
kulturperspektiv. I mots. till de ortodoxa
psykoanalytikerna hävdar H. även, att det är möjligt för
individen att företa en analys av sig själv och
därmed nå fram till hälsa. H. har kommit att
framstå som en av den moderna psykoanalysens
främsta företrädare genom arbeten som ”The
neurotic personality of our time” (1936; sv. övers.
1948), ”New ways in psychoanalysis” (1939; sv.
övers. 1949), ”Self-analysis” (1942), ”Our inner
conflicts” (1945) samt samlingsverket ”Are you
considering psychoanalysis?” (1946; sv. övers.
1949). — Litt.: S. Wermlund i ”Samvetets
uppkomst” (1949). E.Bng.
Hornfels, petrogr., vanl. massformiga el.
otydligt skiffriga, ofta fläckiga bergarter av växlande
färg, bildade genom kontaktmetamorfos av
leriga el. märgliga sediment inom den inre
kontaktzonen kring intrusivbergarter. Vid
metamorfosen förlora sedimenten sin skiffrighet och anta
finkornig, granoblastisk struktur
(hornfelsstruk-tur). Beroende på sedimentets sammansättning
kunna h. indelas i 10 klasser, karakteriserade av
vissa typiska
mine-ralparageneser, som
framgå av
diagrammet. I alla
klasserna kunna
därjämte kalifältspat
och kvarts
uppträda, i klasserna 1—
7 ofta även
glim-mer. E.Nn.
— 791 —
— 792 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
