Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornindalsvatn - Hornkam - Hornkoraller - Hornkorp - Hornmjöl - Hornmusik - Hornormar - Hornpipe - Hornplåtar - Hornrockor - Hornrost - Hornsberg (Stockholm) - Hornsberg (Frösö) - Hornschurch, Christian Friedrich - Hornsey - Hornsilver - Hornsimpa - Hornskator - Hornslandet - Hornslut - Horns rev - Hornsrud, Christopher - Horns skans - Hornsteklar - Hornsten - Hornstrit - Hornsvampar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORNKAM
Hornorm, Cerastes cornutus.
sjö; 24 km lång, 51 km2; 52 m ö.h. H. är enda
europeiska sjö med ett känt djup av över 500 m.
Hornkam, veter., se Pannkam.
Hornkoraller kallas i svenskt språkbruk såväl
barkkorallerna som underordn. Antipatha’ria av
koralldjur*.
Hornkorp, art av fam. näshornsfåglar*.
Hornmjöl, gödslingsämne, berett av avfall vid
svarvning av hornföremål. H. innehåller ända till
14% kväve, men som detta endast långsamt
överföres i sådan form, att det kan upptagas av
växterna, användes h. huvudsaki. till inblandning i
jord för krukväxter, som skola växa
jämförelsevis länge i samma kruka.
Hornmusik, musik, som utföres av endast
mässingsinstrument. Jfr Harmonimusik.
Hornormar, Ceras’tes, släkte av fam. huggormar,
ha över ögonen hornliknande utskott, vilka dock
stundom kunna saknas. Hit hör den för sin
giftighet fruktade hornormen, C. cornu’tus, av
högst 70 cm längd, till färgen gulbrun med mörkare
fläckar. Den ligger om dagen nergrävd i sanden
och jagar under natten. Dess utbredningsområde
omfattar huvudsaki. n. Afrika utom Marocko,
Arabien och Palestina. Den ansågs av de gamla
egypterna för helig.
Hornpipe [hå’npäip], gammal engelsk dans,
uppkallad efter ett folkligt skalmejinstrument. Den
dansades med slängande benrörelser, armarna i
kors över bröstet och överkroppen fullständigt
orörlig. Jfr Écossaise.
Hornplåtar, zool., se Fjäll, sp. 869.
Hornrockor, fiskfam. av gruppen rockor*.
Hornrost, bot., se Gymnosporangium.
Hornsberg, stadsområde i Stockholm, på n.v.
Kungsholmen, vid Ulvsundasjön.
Hornsberg, förr municipalsamhälle, se Frösö.
— Namnet avsåg tidigare nuv. restaurang
Rune-borg, förut herrgård. Hustrun till en ägare av
denna var född Horn.
Hornschuch [hår’njoz], Christian
Friedrich, tysk botanist (1793—1850), prof, i
natural-historia och föreståndare för botaniska trädgården
i Greifswald. Dels var H. en framstående bryolog,
dels fick han sin stora betydelse för svensk
botanik som utg. (tills, med K. T. Beilschmied) av
”Archiv skandinavischer Beiträge zur
Naturge-schichte”, vari han i övers, meddelade sådana avh.
av nordiska forskare, som annars skulle ha blivit
okända för den övriga lärda världen.
Hornsey [hå’nzi], municipal borough i
grevskapet Middlesex, s. England, n. förstad till London;
96,680 inv. (1938).
Hornsilver, -miner., se Kerargyrit.
Hornsimpa, fiskart av simpsläktet*.
Hornskator, släkte av fam. näshornsfåglar*.
Hornslandet, halvö utanför Hudiksvall, tidigare
ö, genom landhöjningen förenad med fastlandet.
Hornslut (lat. cornutus), log., en slutledning,
vars översats utgöres av ett
hypotetiskt-disjunk-tivt omdöme och vari man enl. modus t o
1-lens sluter från följdernas upphävande till
grundens. Formel: Om A är, så är ant. B el.
C; nu är varken B el. C, alltså är icke heller A.
Beteckningen h. har sin anslutning till ett
beryktat, av Eubulides uppställt felslut: ”Har du
förlorat dina horn?” — ”Nej”. — ”Alltså har
du dina horn kvar, ty vad man icke har
förlorat, det äger man”. — Jfr Slutledning och
Omdöme. H.
Horns rev, ett vidsträckt, av fyrskepp utmärkt
grundflak utanför Esbjerg på Jyllands v. kust. —
Om sjöslaget utanför H. 1916 se Skagerakslaget.
Hornsrud, Christopher, norsk politiker (f.
1859), affärsman till 1891, därefter jordbrukare.
Urspr. ansluten till Venstrepartiet framträdde H.
tidigt som socialdemokrat; särsk. var han
intresserad av rösträttsfrågan och jordlagstiftningen.
1903—06 var han ordf, i Det norske arbeiderparti;
han var även verksam som journalist. H. tillhörde
Stortinget 1912—36 och var 1926—39 dir. i
Hypo-teksbanken. 27/i—15/2 1928 var han stats- och
finansminister i Norges första arbetarregering;
hans klart socialistiska regeringsprogram, som
ledde till en ökning av kapitalflykten från Norge,
drev de borgerliga partierna att ena sig om ett
misstroendevotum. — Litt.: Biogr. av H.
Amund-sen (1939). St.C.
Horns skans. 1) Försvarsverk vid Horns tull
utanför Stockholm, utfört som skans 1677, men
under stora nordiska kriget utbyggt till ett stort
batteri, vilket sedermera fick förfalla. — 2) Skans,
anlagd under slutet av 1600-talet på en udde intill
segelleden till Nyköping, s. om Horns by i
Södermanland. Den iståndsattes 1719, sedan ryssarna
bränt Nyköping, men lämnades därefter åt sitt
öde.
Hornsteklar, 200I., se Vedsteklar.
Hornsten, petrogr., benämning på hornaktigt
skimrande, kompakta, sega, flintliknande
bergarter, bestående huvudsaki. av kiselsyra. H.
skiljer sig från flinta och jaspis genom större
opaci-tet i tunna flisor samt oftast bandad el. skiffrig
textur, vanl. betingad av primär skiktning.
Hornstrit, Centro’tus cornu’tus, den enda svenska
arten av fam. puckelstritar inom underordn. stritar.
H. finnes täml. allmän på lövträd i s. Sverige
och har halsskölden på vardera sidan utdragen
till ett kort horn, som fortsätter med ett långt,
vågigt böjt utskott över ryggen ända till
bakkroppens spets.
Hornsvampar, Cerato’sa, grupp bland
svampdjuren, ha ett skelett av med varandra
sammanhängande hornartade spongietrådar, i vilka även nålar
av andra svampar och sandkorn ofta insläpas av
h:s vandringsceller, amoebocyterna. Hit höra
badsvampar, de med sand starkt inkrusterade
— 795 —
— 796 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
