Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hotingsån - Hotjazz - Hotman, François - Hot mot freden - Hot spot - Hot Springs - Hotspur - Hottentotter el. khoi-khoin - Hottentottfikon - Hottonia - Hotwell - Houben, Heinrich Hubert - Houbraken, Arnold - Houckgeest, Gerard - Houdanhöns - Houdon, Jean Antoine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOTINGSÅN
Hotingsån, se Fjällsjöälven.
Hotjazz, se Hot.
Hotman [åtmao’], F r a n q o i s, fransk rättslärd
(1524—90), anslöt sig 1547 till Calvins religiösa
läroriktning, blev 1555 jur. prof, i Strasbourg,
1567 i Bourges, flydde efter Colignys mord till
Schweiz, blev 1578 prof, i Basel. H. åtnjuter
anseende som Frankrikes främste juridiske
skriftställare under 1500-talet. Förutom politiska och
religiösa stridsskrifter utgav han omfattande
kommentarer till ”Corpus juris civilis”, till Ciceros och
Caesars arbeten m.m. Hans ”Consilia” utgåvos 1578.
Hot mot freden, eng. threat to the peace, fra.
menace contre la paix, kan enl. FN:s stadga
föranleda preventivt ingripande av den
internationella freds- och säkerhetsorganisationen. I
stadgan utsäges, att ”säkerhetsrådet fastställer
förefintligheten av h.” (art. 39).
Hot spot [hått’ spått’] (eng., ”heta fläcken”),
motortekn., förvärmningsanordning vid 4-takts
bensinmotorer med fallförgasare med uppgift att
säkerställa bränslets förgasning och jämna
fördelning. Förvärmningen erhålles ant. genom att
färskgasen bringas i kontakt med en del av
avgasröret el. att den får passera en yta, som
hålles uppvärmd av kylvattnet. Härvid använder
man i regel ett termostatreglerat
omkastnings-spjäll, som urkopplar h., då motortemp. stigit
till ett visst inställbart värde. Eljest minskas
motoreffekten onödigt, till följd av att den
uppvärmda gasen intar större volym än den
kalla. A.Lg.
Hot Springs [hått -z] (eng., ”varma källor”), stad
i Arkansas, USA, s.v. om Little Rock vid kanten
av Ozarkplatån; 21,310 inv. (1940). H. är en av
USA:s mest besökta kurorter. Källorna
upptäcktes redan i början av 1800-talet; för att hindra
privat exploatering av dem har området gjorts
till nationalpark. — I H. hölls 1943 en
internationell jordbrukskonferens, som bl.a. uppdrog de
riktlinjer, efter vilka Food and Agriculture
Organi-zation bedriver sin verksamhet.
Hotspur [håfspa] (eng., hetsporre), se Percy H.
Hottentotter el. k h o i-k h o i n, sydafrikanskt
folk, en gång utbrett över största delen av
Kap-landet, sedan av kafferstammar och — från
1600-talets början — av européerna trängt mot n.v. över
Oranjefloden. De delas i 4 huvudgrupper: k a
p-hott entotter, de längst kända, i v.
Kapkolo-nien, nu nästan utdöda; de östliga med g o n a
(-q u a) som mest kända stam ö. om Kap, även de
Hottentotter med östhamitiskt inslag.
nu försvunna; k o r a n a vid floderna Oranje och
Vaal samt n a m a i Stora Namaland, den största
gruppen, 15,300 (1926). Rasligt sammanfattas h.
numera med bushmännen (san) till en ras (khoisan),
men de ha i mots. till de senare östhamitiska
(etiopida) inslag och äro c:a 10-—15 cm längre än
dessa, med vilka de i övrigt ha många drag
gemensamma, ss. ljusare hudfärg än negrerna och
stea-topygi. H. torde alltså vara en korsningsprodukt
mellan östhamiter och bushmän. Även språket
visar släktskap med de östhamitiska i sin
grammatik, men det innehåller 4 av bushmännens 7
smack-Ijud. Liksom östhamiterna äro h. ett herdefolk,
med de förras långhorniga boskap, men de ha
också (haft) ett starkt inslag av bushmännens
jägarkultur. — Gruppen styrdes patriarkaliskt av
en hövding, styresmannen för den äldsta klanen,
vilkens makt begränsades av ett råd. H:s
mytologi och folklore äro mycket rika. — H. ha numera
icke mycket kvar av sin ursprungliga
stamorganisation och kultur och ha i stor utsträckning
blandat sig med vita (rehoboter, bastaards). De
ha emellertid med ganska stor lätthet anpassat sig
efter civilisationen, och de utgöra, mer el. mindre
uppblandade, ett ingalunda betydelselöst
befolkningselement. — Litt.: L. Schultze, ”Aus
Namaland und Kalahari” (1907); I. Schapera, ”The
Khoisan peoples of South Africa” (1935). [G.Br]G.Lm.
Hottentottfikon, se Mesembryanthemum.
Hotto’nia, bot., se Vattenblinksläktet.
Hotwell [håfQel] (eng., het brunn),
matarvat-tentank, d.v.s. den cistern, i vilken kondensatet
från en ångmaskinanläggning uppsamlas och från
vilken matarvattnet åter inpumpas i pannan.
Houben [ho’-], Heinrich Hubert, tysk
litteraturhistoriker (1875—1935), verkade som
kritisk utg. samt skrev bl.a. ”Studien über die Dramen
Gutzkows” (1899), ”Gutzkow-Funde” (1901),
”Jung-deutscher Sturm und Drang” (1911) och ”J. P.
Eckermann. Sein Leben für Goethe” (2 bd, 1925—
28), ”Verbotene Literatur” (2 bd, 1924—28) och
”Der gefesselte Biedermeier” (1924).
Houbraken [hau’brakan], Arnold, holländsk
konsthistoriker och målare (1660—1719), skrev en
forts, till K. van Manders arbete om nederländska
konstnärer. Hans son Jakob H. (1698—o. 1780)
var en mycket framstående gravör, särsk. av
porträtt.
Houckgeest, G e r a r d, målare, se Hoeckgeest.
Houdanhöns [odao’-], ras av hönssläktet*.
Houdon [odåD’], Jean Antoine, fransk
skulptör (1741—1828), elev av bl.a. Pigalie och Lemoyne,
vistades som stipendiat i Rom 1764—68 och
upptogs 1777 i akad. med ”Sovande Morfeus”. 1770
besökte han hertigen av Sachsen-Coburg-Gotha,
och 1785 företog han på sin vän Franklins
tillskyn-dan en resa till USA för att skulptera Washington
(byster i Metropolitan Museum i New York och i
museet i Boston, staty i Richmond) men verkade
f.ö. i Paris även när han arbetade för främmande
suveräner och mecenater (Katarina II, Gustav III,
furstarna Golitsyn m.fl.). De av H. utförda
porträttbysterna bilda ett galleri av allt vad tiden hade
att bjuda av samhällets och andens stormän, ss.
Voltaire, Rousseau, Molière, Gluck, Franklin,
Lafay-ette och Napoleon. Ofta gjorde han hela serier
egenhändiga förstudier och repliker till sina por-
— 816 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
