Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hotagen - Hotchkiss, Benjamin Berkeley - Hotch-potch - Hot dog - Hôtel - Hôtel de Ramouillet - Hôtel des Invalides - Hôtel-Dieu - Hotell - Hotell- och restaurangpersonalförbundet - Hotellråtta - Hotellstadgan - Hother - Ho-tien - Hotin - Hoting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOTING
fjället längst i n. når 1,187 m ö.h., Ansätten i
s.v. 1,090 m. Den svaga bebyggelsen är ansluten
till sjöarna, av vilka de största äro den smala
och långsträckta H otagen (314 m ö.h., 42
km2, 63 m djup; endast övre delen inom
socknen), Valsjön och Häggsjön, som genom
Hår-kan avrinna till Indalsälveti. Åkern utgör knappt
0,2 °/o av landarealen, ängen 0,4 och skogsmarken
37 °/o. Wifstavarfs ab. äger inom H. c:a 290
km2, Staten 105 km2. H:s lappförs. upplöstes
1941. Kyrkan, belägen vid sjön Hotagens n.v.
strand, är uppförd 1861. — Namnet på socknen
är övertaget från sjön Hotagen. Det skrevs 1645
H. och är hittills icke tolkat. P.;Er.
Hotchkiss [håc’kis], Benjamin Berkeley,
amerikansk vapenkonstruktör (1828—85), anlade i
Wien 1867 en metallpatronfabrik men flyttade 1875
till Paris, där han byggde en fabrik för
tillverkning av art.-pjäser, kulsprutor och gevär. H.
konstruerade en efter honom benämnd kulspruta, som
antogs i ett flertal länder.
Hotch-potch [-å-] (eng., även hodge-podge, av
fra. hochepot, till hocher, skaka, och pot, gryta, i
sin tur bildat efter mholl. hutspot, till hutsen, skaka),
soppa, kokad på fårbringa, olika slags rot- och
grönsaker samt oxbuljong. I den något avredda
soppan, som smaksättes med kryddor (och ev.
starkvin), serveras köttet, skuret i bitar, jämte de
finskurna grönsakerna.
Hot dog [hått’ dågg’] (eng., eg. ”het hund”),
varm korv, inbakad i pajdeg el. inlagd i bröd.
Hotel [åtäll’] (fra., av lat. hospita’lis, gästvänlig;
jfr Hospital), stort, förnämt (privat)hus; bostad
för resande, hotell. ■— H. de ville [da vill’], rådhus
el. stadshus. — H. garni [-ni’] (eg. möblerat hotell),
rum för resande.
Hotel de Rambouillet [åtäll’ da raubojä’], fransk
vitter salong 1618—60, se Frankrike, sp. 370.
Hotel des Invalides [åtäll’ dez äuvalidd’], se
Invalidhotellet.
Hötel-Dieu [åtäll’-djö’], namn på ett stort
sjukhus i Paris, nära Notre-Dame och härstammande
från medeltiden; även namn på sjukhus i andra
franska städer.
Hotell (fra. hotel*), urspr. i benämning på större,
förnämt privathus (ännu i t.ex. minister-h.); i sms.
hotel de ville benämning på stadspalats, rådhus.
Ordets betydelseförskjutning till att avse större
värdshus med sovrum för gäster kan beläggas
från slutet av 1600-talet. — Den moderna
h.-rörelsens uppkomst och utveckling sammanhänger
intimt med järnvägarnas och bilismens och kan
sägas ha inletts vid 1800-talets mitt. Den nuv.
internationella typen av h. utbildades dock först
på 1880-talet, varvid schweizaren C. Ritz (1850
—1918) kan räknas som pionjär för den lyxtyp
av h., där intet, som kan bidra till gästernas
bekvämlighet och välbefinnande, får fattas.
Frånsett ett relativt litet antal notabla undantag
håller denna h.-typ numera på att försvinna för
att efterträdas av en ej fullt så extravagant
men mera rationell och affärsbetonad typ,
vilken vänder sig till ett i genomsnitt något
mindre anspråksfullt klientel. — Allt efter
belägenhet och väsentlig uppgift kunna h., oavsett sin
standard, inordnas i huvudgrupperna a f
färshotell, oftast centralt belägna i kommunika-
tionscentra el. citydistrikt, samt rekreations-,
resp, sporthotell (turist-h., bad-h. o.s.v.)
på turist- och kurorter. Den senare gruppen
kännetecknas av rymligt tilltagna lokaler för
sällskapsliv, anordningar för bad och sport o.s.v.
men sakna i regel affärs-h:s sammanträdesrum
och ev. bankettsalar. — Medan europeiska h.
sällan byggas med mer än några hundra rum,
finnas i USA ett stort antal h. med över 1,000
rum, varvid i regel samtliga — med hänsyn till
klimatets fordringar — äro försedda med
badrum. Störst är Stevens Hotell i Chicago (vid
Michigan Avenue) med 3,000 rum.
Amerikanska h. tillämpa ofta s.k. European plan,
innebärande, att en el. flera måltider inräknas i
rumspriset. I avsevärd Utsträckning äro de
amerikanska h. sammanförda i koncerner; en av de
största är Sheraton Hotels med 28 h. i 22 städer.
En karakteristisk anglo-amerikansk h.-typ är
apartment-h., avsett för mera stadigvarande
gäster, huvudsaki. ensamma personer el. barnlösa
familjer. Här finnas alla graderingar, från h.
med komplett service och till sådana utan
egentlig betjäning; de senare ha sålunda väsentligen
karaktär av hyreshus, bestående av enbart
möblerade enkel- el. dubbelrum. — För svenska h.
gäller betr, såväl rörelsen som anordningar för
brandsäkerhet o.s.v. en samling bestämmelser,
sammanfattade i ”Hotell- och pensionatstadgan”
av 1917. — Litt.: F. Kunz, ”Der Hotelbau von
heute” (1930). A,Lg.
Hotell- och restaurangpersonalförbundet, se
Fackförening, sp. 78.
Hotellråtta, hotelltjuv (jfr butiksråtta, butiks-:
tjuv).
Hotellstadgan, kungl. stadgan 8/e 1917 ang.
hotell- och pensionatrörelse. För bedrivande av sådan
rörelse fordras tillstånd av länsstyrelsen utom i
de fall, då rörelsen är av ringa omfattning (högst
4 gästrum), då endast anmälan till närmaste
polismyndighet är av nöden. H. innehåller utförliga
föreskrifter, avseende skydd mot eldfara, ss. ang.
den byggnadstekniska beskaffenheten av tak och
väggar i den för rörelsen använda byggnaden samt
om anordningar för densammas utrymmande vid
eldfara, alarmanordningar m.m. Beskaffenheten av
säkerhetsanordningarna kontrolleras av
polismyndigheten vid årliga besiktningar. Dessutom
meddelas i h. föreskrifter om kontroll över resande,
särsk. över utlänning. Sålunda skall anmälan till
polismyndigheten göras om resandes ankomst samt,
om resanden är utlänning, jämväl om hans avresa
och orten, dit han ämnar resa. Utom i vad angår
kontroll av utlänningar gälla nu anmärkta
föreskrifter icke ovannämnda ringare rörelse.
Åsidosätter den, som driver hotell- el. pensionatrörelse,
sina skyldigheter, kan han berövas rättigheten att
vidare utöva densamma. S.B
Hother, hos Saxo Grammaticus Balders baneman,
motsv. isl. HgÖr-, se Höder.
Ho-tien [zå’-tienn’], stad i östturkestan, se
Kho-tan.
Hotin [håti’n], ukrain. Chotin, stad i n.
Bess-arabien, vid Dnjestr, n.ö. om Cernaup; 15,287
inv. (1930; rumäner, ryssar, judar). Betydande
läderindustri. H. var tidigare en viktig fästning.
Hoting, samhälle i Tåsjö* sn i Ångermanland.
— 813 —
— 814 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>