Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Howe, Elias - Howe, Julia - Howea - Hovedöya - Howells, William - Howells, John Mead - Howells, Herbert - Hovenäset - Hovera (sig) - Hoverberget - Hoveri - Hovexpeditionen - Hovfaktor - Hovfruntimret - Hovfröken - Hovfröknar - Hovfurir - Hovförsamlingen - Hovförvaltningen - Hovgard, Åke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOWE
cipen men väl till kombinationen av dessa
element. A.Lg.
Howe [hau], Julia, f. Ward, amerikansk
författarinna (1819—1910), verksam inom
kvinnorörelsen och för sociala reformer, men mest
känd som textförf. till psalmen ”My eyes have
seen the glory of the coming of the Lord” (1861),
som kallats ”nordamerikanska inbördeskrigets
marseljäs” (The battle hymn of the Republicj.
Hon skrev den en natt, då hon besökte ett av
nordarméns läger utanför Washington, till
samma melodi som ”John Brown’s body” (jfr Brown,
sp. 41). — Litt.: Biogr. av L. E. Richards &
M. H. Elliott (2 bd, 1915)- S.N.
Ho’wea, palmsläkte, se Kentia.
Hovedöya, liten ö i Oslofjorden, strax s. om
och tillhörande Akershus fästning. H. är mest
bekant genom ett där 1147 — från Kirkestead i
Lincolnshire, England — upprättat
cisterciens-kloster, en av de äldsta och största
klosteranläggningarna i Norge. Det förstördes under Kristian
II:s fejd 1532, och dess stora områden, där
staden Oslo nu utbreder sig, indrogos till Akershus.
Klosterruinerna utgrävdes under 1800-talet och
visa en stor central gård, omgiven av en gång
samt fyra längor; den n. utgjordes av kyrkan,
tvåskeppig med rikt utvecklat kor. — Litt.: G.
Fischer, ”Cistercienserne og H.” (1935). E.W.
Howells [håu’alz], William Dean,
amerikansk författare (1837—1920), urspr. tidningsman,
var konsul i Venedig 1861—65 och utgav 1872—81
tidskr. ”The Atlantic Monthly”. H. är en av de
främsta amerikanska företrädarna för realismen;
framför allt äro att märka hans New
England-studier ”A modern instance” (1882) och ”Rise
of Silas Lapham” (1884), där sociala problem
dryftas. Senare tog H. intryck av Tolstoj, vilket
framträder i hans ”Hazard of new fortunes” (1889).
Många av hans arbeten voro
samfundskritis-ka utopier. — Litt.: Biogr. av O. W. Firkins (1924)
och Mildred Howells (2 bd, 1929). A.H.K.
Howells [hau’alz], John M e a d, amerikansk
arkitekt (f. 1868), har i kompanjonskap med
Raymond Hood* gjort en betydande insats i den
amerikanska skyskrapearkitekturens utveckling.
H. har dessutom uppfört nybyggnader för
Harvard, Yale och Columbia Univ.
Howells [häu’alz], Herbert, engelsk
tonsättare (f. 1892), studerade hos H. Brewer i
Glou-cester och senare för Stanford vid The Royal
College of Music i London. Som tonsättare vann
H. allmän uppmärksamhet med ”Mass in the
Dorian Mode” (1912) och en pianokonsert i c
moll (1913). 1916 följde en pianokvartett i a
moll. H. uppehöll då en organisttjänst vid
Sa-lisbury Cathedral, som han dock snart lämnade
på gr. av ohälsa. Efter besök i Sydafrika (1921),
Canada och Amerika (1923) skrev H. sin andra
pianokonsert (1924), samtidigt som han började
ägna sig åt kyrklig musik (t.ex. ”Sine nomine”
och ”Procession”). Den engelska naturen
besjöng han i sin ”Pastoral rhapsody”. Han har
även skrivit ett requiem m.m. H:s stil är
påtagligt modern och företer samtidigt
karakteristiska engelska tonfall och intervaller i
melo-diken. P-L.
Hovenäset, municipalsamhälle (sedan 1902),
fiskläge och badort i Askums sn i Bohuslän, på
s. delen av Sotenäset n.v. om Lysekil; 0,24 km2,
allt land; 446 inv. (1949), 70 yrkesfiskare (1945).
Stenhuggerier och sillsalteri med tunnfabrik
(tillhör ab. P. Nilsson & co. i Göteborg). I H. har
Reso en anläggning, Hovenäsbaden, med
sommarrestaurang. H. har bussförbindelse (20
km) med Hallindens station vid statsbanelinjen
Munkedal—Lysekil, samt med Gravarne; c:a 8
tim sjöväg från Göteborg. Taxeringsvärde å
fas-tighetsskattepliktig fastighet 1,249,700 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 782,010 kr
(1947). — Namnet skrevs 1391 a Hauganæse (dat.).
Senare leden är näs; förra leden är sannol. gen.
plur. av fvnord. subst. haugr, sv. hög, syftande på
terrängens beskaffenhet. I.Mg;Er.
Hove’ra (sig) (från mlty, hovèren), eg.: uppträda
som man brukar vid ett hov; i fsv. även: öva sig i
riddarspel; numera: stoltsera, uppträda
övermodigt, yvas.
Hoverberget, ett av porfyr uppbyggt berg vid
sydändan av Storsjön, Jämtland; 548 m ö.h., 256
m över Storsjön. På v. sidan av berget ligger den
81 m långa och 25 m höga H o verbe r gs gr o
t-t a n. Från grottan utgår en brant stupande, bred
rämna, som genomsätter n.v. delen av H.
Utsiktstorn.
Hoveri’ (av hov, herrgård) kallades i Danmark
och de skånska prov, de dagsverken*, som det förr
ålåg fästebonde* fullgöra åt den herrgård, under
vilken hans gård lydde. Under den svenska tiden
reglerades h. i Skåne på Kronans gods från o.
1700 genom s.k. arbetskontrakt, vilka intogos i
häradsrätternas protokoll, tills h. där vid 1800-talets
mitt helt avlöstes av en årlig penningavgift, som
i sin tur sedan själv avlösts.
Hovexpeditionen, hovets kansli, 1863
sammanslaget med Riksmarskalksämbetet.
Hovfaktor, se Hovjude.
Hovfruntimret, förr kollektiv beteckning på
den kvinnliga hovstaten (jfr Fruntimmer).
Hovfröken, se Hovdam.
Hovfröknar, bot., art av släktet Omphalo’des*.
Hovfurir, vid Hovmarskalksämbetet anställd
tjänare, som har uppsikt över hovbetjäningen.
Hovförsamlingen, icke territoriell församling av
ämbets- och tjänstemän samt betjäning (jämte
deras familjer och tjänstefolk) vid de kungl. och
furstliga hovstaterna. H. fick särskild
kyrkoordning 1602. H., som räknar 617 medl. (1947), har
som pastor en ord. hovpredikant och håller sina
gudstjänster i Slottskapellet i Stockholm.
Hovförvaltningen, se Hov.
Hovgård, Ture A k e, jordbruksexpert (f. 13/s
1896), agronomexamen i Alnarp 1921, förvaltare
vid Allmänna svenska utsädes-ab. i Svalöv 1923
—28, sedan 1928 föreståndare och rektor vid
lantbruksskolan i Bollerup, Kristianstads län. H. har
under de senaste decennierna varit en av den
svenska jordbruksforskningens mest framträdande
representanter och har även ådagalagt betydande
administrativ förmåga, främst som v. ordf, och
ordf, i Livsmedelskommissionen 1941—44, resp.
1945—46. Han är led. av Jordbrukets
upplysnings-nämnd sedan 1943, av styrelsen för
Lantbruks-högsk. och Statens lantbruksförsök sedan 1944
— 839 —
— 840 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
